Since the Eu3+ ion can occupy different cation sites in a host material, it can serve as a useful probe of nanocrystalline structures to gain more insight into the structural changes that can occur when the particle size is reduced from the bulk to nanometer regime. The use of laser spectroscopy to probe two nanocrystalline structures, Eu3+:Y2O3 and Eu3+:CaO, was investigated. The nanocrystalline structures were prepared by the laser-vaporization-gas-phase condensation of the bulk oxides. The particle size distribution and dominant particle diameters of the nanocrystals were determined by transmission electron microscopy. The particle size dependency results of Eu3+:Y2O3 revealed three distinct phases: (1) the sharp lines of the monoclinic Y2O3 were dominant in the larger particles; (2) the C2 site of the cubic phase, which appears in the smaller particles; and (3) the amorphous phase that increases in intensity as the particle size decreases. The observation of distinct spectral lines from the monoclinic phase confirms the presence of a crystalline phase for all of particle sizes studied. The site-selective results of various concentrations of 13-nm Eu3+:CaO showed that the laser-vaporization-gas-phase condensation method of preparation produced two europium-containing phases at most concentrations: cubic CaO and monoclinic Eu2O3. Results showed that the monoclinic Eu2O3 phase could be reduced by 95% by annealing at 800 0C for 30 minutes without particle growth. Since the Eu3+ ion and the Y3+ ion are isovalent, the substitution of a Eu3+ ion into Y2O3 is considered a trivial case of extrinsic disorder since the impurity is neutral relative to a perfect crystal1. As a result, it is not necessary to have any other defects present in the crystals to maintain charge neutrality. With Eu3+:CaO, the dopant and host cation charges are different and therefore the dopant distribution can be investigated by site-selective spectroscopy. Since the experimental dopant distribution results for nanocrystalline Eu3+:CaO were inconclusive, a model to predict the theoretical change in the dopant distribution in Eu3+:CaO as a function of particle size was developed. The model predicts that the defect chemistry is affected when the particle size is approximately 50 nm and smaller. / Ph. D.

Gestiegene mediale Aufmerksamkeit, gesellschaftliche Umbrüche und Druck durch die Regulatorik – das Thema Nachhaltigkeit hat in den letzten Jahren auch abseits weltweiter Klimabewegungen starken Aufschwung erlebt. Da das Finanzwesen eine Schlüsselrolle beim Umbau der Realwirtschaft zu mehr Nachhaltigkeit spielt, machte die EU ambitionierte Pläne zu dessen Umgestaltung. Sie veröffentlichte im März 2018 einen Aktionsplan, der die Umlenkung der Kapitalflüsse zu mehr Nachhaltigkeit vorsieht. Unzählige Publikationen beschäftigen sich seither mit den aktuellen Entwicklungen. Herauskristallisiert hat sich dabei vielerorts die Frage nach der Praxistauglichkeit des Maßnahmenkataloges. In der folgenden Arbeit wird untersucht, wie eng das regulatorische Korsett der EU-Gesetzgebung für die Unternehmen ist und welche Ziele damit verfolgt werden. Da die Maßnahmen alle Sektoren und Wirtschaftszweige in unterschiedlichem Ausmaß betreffen, soll zudem beantwortet werden, ob die EU in ihrem Handeln das richtige Maß wählt und was damit für die Finanzwirtschaft in den nächsten Jahren einhergeht. Dieses Vorgehen unterstützend, soll beginnend kurz dargelegt werden, welche Bedeutung Nachhaltigkeit für die Finanzbranche besitzt. Neben der Definition des Nachhaltigkeits-Begriffs selbst, werden zu dieser Einschätzung verschiedene Studien zum Status quo und etablierte Initiativen vorgestellt. Folgend wird das Thema aus politischer Sicht betrachtet, da legislative Entscheidungen auf Grund ihrer Verbindlichkeit hohe Durchschlagskraft besitzen und die EU so ihren Aktionsplan zu Sustainable Finance verwirklichen will. Im Zuge dessen werden einige elementare Bestandteile näher erläutert. Die anschließende kritische Würdigung geht auf das Zusammenspiel der einzelnen Maßnahmen, Bedingungen für deren Wirksamkeit sowie die folgenden Auswirkungen auf die Ökonomie und internationale Zusammenarbeit ein. Anschließend an einen kurzen Ausblick in die Zukunft, bewertet ein zusammenfassendes Resümee die Auswirkungen der Initiative für die Finanzindustrie.:1. Einleitung 2. Bedeutung der Nachhaltigkeit für die Finanzbranche 2.1. Nachhaltigkeitsdimensionen im Finanzsektor 2.1.1. Ökonomischer Bereich 2.1.2. Ökologie Sicht 2.1.3. Gesellschaftliche Verantwortung 2.2. Status Quo 2.2.1. Erhebungen von „imug“ zu Banken und Nachhaltigkeit 2.2.2. Studie zur Nachhaltigkeit in der Finanzindustrie von „emotion banking“ 2.2.3. „ShareAction“-Ranking der größten Fondsgesellschaften zum nachhaltigen Anlegen 2.3. Nachhaltigkeitsinitiativen 2.3.1. National 2.3.1.1. Das „Green and Sustainable Finance Cluster Germany“ 2.3.1.2. Die „Stiftung 2°“ 2.3.2. International 2.3.2.1. Sustainable Development Goals der Agenda 2030 2.3.2.2. High-Level Expert Group on Sustainable Finance 3. Die Europäische Union positioniert sich 3.1. Das Pariser Klimaabkommen 3.2. Der EU-Aktionsplan „Financing Sustainable Growth” 3.2.1. Die zehn Bereiche der Initiative 3.2.2. Technical Expert Group on Sustainable Finance 4. Ausgewählte Bestandteile EU-Aktionsplans 4.1. Die Taxonomie als Kernstück 4.1.1. Anwendungsbereich 4.1.2. Zeitplan 4.2. Offenlegung von Nachhaltigkeitsinformationen 4.2.1. CSR-Reporting 4.2.2. Transparenzverordnung 4.2.2.1. Entstandene Verpflichtungen 4.2.2.2. Bezug zur Taxonomie 4.3. Anlageberatung 4.4. Standards und Labels 4.4.1. Der Green Bond Standard 4.4.2. Das Ecolabel 5. Kritische Würdigung 5.1. Zusammenspiel der Maßnahmen 5.1.1. Taxonomie 5.1.2. Offenlegung 5.1.3. Standards und Labels 5.2. Auswirkungen auf die Ökonomie 5.2.1. Sustainable Finance Agenda 5.2.2. Taxonomie 5.2.3. Offenlegung 5.2.4. Standards und Labels 5.3. Bedingungen der Wirksamkeit 5.3.1. Taxonomie 5.3.2. Offenlegung 5.3.3. Standards und Labels 5.4. Die EU-Initiative im internationalen Rahmen 6. Ausblick 7. Fazit

Denna kvalitativa idéanalytiska studie undersöker hur de svenska riksdagspartierna debatterade den ekonomiska krisen i Grekland under år 2011. Centralt för denna studie är om denna debatt förs kring den klassiska höger-vänster politiska skalan eller om partiernas argument snarare kan härledas till en positiv eller negativ syn på en ökad EU-integrering.Till grund för studien ligger ett teoretiskt ramverk från ett flertal forskare med specialisering på EU och nationella politiska partier. Det teoretiska ramverket användes för att skapa analysdimensioner, vilka har legat till grund för hur den här studiens empiriska material har analyserats. Materialet som har använts är de stenografiska uppteckningarna från Riksdagens EU-nämnd. Resultatet visar på att partierna i stor utsträckning för sina diskussioner med hänvisning till en positiv eller negativ syn på EU.

Studiens syfte är att jämföra hur regionen EU skildras i åtta samhällsläroböcker för gymnasiet från 1994 till 2014 och undersöka huruvida läroböckerna förhåller sig kritiskt, neutralt, positivt; samt analysera förändringar över tid. För att genomföra studien har tre kategorier konstruerats i syfte att systematisera det empiriska materialet med hänsyn till om läroböckerna skildrar EU på ett positivt, objektivt/neutralt eller ett kritiskt sätt. Metoden för studien är kvalitativ, med utgångspunkt i det humanistiska förhållningssättet och för att analysera texten används en diskursanalys. Teoribildningen är inspirerad av Peo Hansen, Stefan Jonsson och Desmond Dinans forskning om EU. Deras forskning bidrar med ett mer kritiskt förhållningssätt som det empiriska materialet kan förhålla sig till. Dessutom ingår Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att analysera och förklara resultatet. Studiens slutsatser är att läroböckerna till viss del förhåller sig kritiskt till EU, på både implicita och explicita sätt, men att rådande diskurser bidrar till ett reproducerande av kunskap i en objektiv/neutral mening men även angående de kritiska ställningstaganden som läroböckerna gör.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare som arbetar med barn och elever i åldrarna 1-10 inom olika verksamheter, beskriver att de integrerar surfplattan i matematikundervisningen. Vi utgick från följande frågeställningar: Vilket syfte har lärarna när de arbetar med surfplattan i matematikundervisningen? Hur beskriver lärarna att de använder sig av surfplattan i matematikundervisningen? Vilka möjligheter och hinder finns det med surfplattan i matematikundervisningen? För att besvara våra frågeställningar valde vi att göra en kvalitativ studie, där det sammanlagt ingår sex intervjuer som utförts i Sverige och Spanien. De intervjuade är lärare som arbetar med barn och elever i åldrarna 1-10 år inom olika verksamheter. Resultatet visar att även om surfplattan är ett nytt verktyg inom skolans värld, är samtliga intervjuade lärare positiva till användningen av den i matematikundervisningen. Det anses vara lättare att locka barnen till matematik med surfplattan då lärandet blir roligt och lustfyllt. Främst använder sig lärarna av surfplattan som ett kompletterande verktyg till matematikundervisningen. Dessutom går det att variera de applikationer som används för att passa lektionens syfte och barnens olika inlärningsförmågor. Nackdelarna med arbetssättet handlar främst om osäkerhet samt brist av erfarenhet bland lärarna vid integreringen av surfplattan i matematikundervisningen. Dessutom kan tekniska problem, som exempelvis att applikationerna inte kan användas med en viss modell av surfplatta, vara ett hinder.

Just nu pågår en av de största folkomflyttningarna i modern tid som följd av krig och konflikter. Sedan gränserna in till EU stängde i mars i år har flyktingströmmen längs Balkanrutten avstannat. Fram till dess var det den vanligaste flyktvägen för människor på väg norrut som kom med båt över Medelhavet från Turkiet till Grekland. Vi har under våren tillbringat en månad i norra Makedonien, Tabanovce, för att skildra situationen för de individer som fastnat där. Vårt syfte med detta examensarbete är att förmedla enskilda individers öden i den rådande flyktingdiskursen. Genom att lyfta individens röst är vårt mål att bidra till en mer nyanserad och mänsklig bild av den rådande situationen. Det journalistiska arbetet består av fyra delar som behandlar flykten som kvinna, barn, hur EU:s gränser separerar människor som vill vara tillsammans och hur smugglingen brer ut sig när den fria rörligheten begränsas. Vi hoppas kunna spegla enskilda öden som är en konsekvens av en större struktur. Till arbetet hör en akademisk reflektion som tar upp etik, källkritik, metodval och en teoretisk bakgrund till det valda ämnet.

In recent years, cooperation between the UN and the EU in the realm of international peacekeeping has gone through major changes, including the remarkable achievement of a ‘Joint Declaration on UN-EU Cooperation in Crisis Management’ through which both organisations promised their primary role and responsibility for the maintenance of international peace and security. Although the EU has reiterated its commitment to play a decisive role as a reliable peacekeeping actor within the UN framework, the decision of the EU to not always engage in international peacekeeping operations alongside the UN is puzzling. The aim of this dissertation is to examine the major driving forces behind decision-making which may determine the likelihood of EU cooperation with the UN in international peacekeeping, by asking: ‘under what condition do EU Member States lead UN-related peacekeeping operations?’ Using a revised two-level game approach, this thesis identifies the most important chief negotiators involved in negotiations, and analyses the dynamics of decision-making between the UN and the EU on the issue of international peacekeeping at two different levels: international UN level and domestic EU level. Variables and conditions under which chief negotiator(s) are more likely to provide active leadership to drive the EU to decide to engage in a peacekeeping operation are investigated with insights from two prominent IR theories; realist and social constructivist theories. Hypotheses drawn from each theory and the roles of chief negotiators are examined in each of three cases selected: Operation Artemis (2003), EUFOR RD Congo (2006), and EUFOR Tchad/RCA (2007). With the key research outcomes from a comparative analysis of the three case studies, the thesis aims to contribute to comprehensive debates on the role of the EU as a promising partner of the UN in international peacekeeping.

No description available.

No description available.