Sammanfattning/Abstract Johansson, Katarina och Larsson, Hanna (2021). Samband språkstörning och skrivsvårigheter – en systematisk litteraturstudie. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Många elever med språkstörning har svårigheter med både läsning och skrivande. Ofta talas det om läs- och skrivsvårigheter som ett gemensamt begrepp, men det är vanligt att större vikt läggs vid läsningen. Vårt arbete fokuserar på skrivandet och är ett bidrag till ökad kunskap om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter. Genom att ringa in de specifika skrivsvårigheterna och de bakomliggande orsakerna vill vi tillföra värdefull information som på sikt kan bidra till att speciallärare kan ge elever med språkstörning rätt stöd.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att bidra med en sammanställning av evidensbaserad kunskap om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter. Avsikten är att beskriva vad som karakteriserar texter skrivna av elever med språkstörning. Ytterligare ett syfte är att belysa de specifika svårigheter som elever med språkstörning möter i skrivandet av texter samt beskriva bakomliggande orsaker. Vilka är de utmärkande dragen i texter skrivna av elever med språkstörning i jämförelse med elever med typisk språkutveckling? Vilka specifika svårigheter kan identifieras hos elever med språkstörning vid produktion av text? Vilka är de bakomliggande orsakerna till skrivsvårigheter hos elever med språkstörning?   Teori Resultatet av denna studie speglas mot skrivteorin The Not-So-Simple View of Writing (Berninger & Winn, 2006) som beskriver vilken komplex uppgift skrivande är. Teorin delar in skrivande i tre delkomponenter: transkription, exekutiva funktioner och textgenerering. Den betonar också arbetsminnets centrala ställning för att samordna dessa tre delar.     Metod Studien är en systematisk litteraturstudie med syfte att sammanställa evidensbaserad kunskap om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter. I litteratursökningen utgick vi från en och samma kombination av sökord till samtliga tre frågor. Efter att ha tagit hänsyn till våra inklusions- och exklusionskriterier valdes åtta artiklar ut. Utifrån en induktiv ansats genomfördes en tematisk innehållsanalys av artiklarna. Det innebär att våra teman inte var i förväg bestämda, utan strukturerades utifrån de mönster som framträdde vid läsningen.   Resultat I denna undersökning om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter framkom att skrivande är en stor utmaning för elever med språkstörning. Utmärkande drag i texter som elever med språkstörning skriver är att de är kortfattade och av generellt lägre kvalitet. Specifika svårigheter är stavning, grammatik, ordförråd, idéproduktion/textbearbetning samt skrivflyt. Bakomliggande orsaker till de specifika svårigheterna är bristande muntlig språkförmåga, lässvårigheter och begränsat arbetsminne.   Specialpedagogiska implikationer Vikten av att lärare har tillräcklig evidensbaserad kunskap om såväl språkstörning som skrivande kan inte nog betonas. För att sprida denna kunskap har specialläraren en viktig funktion att fylla. Eftersom elever med språkstörning har bristande förmåga till implicit inlärning bör undervisningen bedrivas så explicit som möjligt. Detta kan gälla undervisning i ordförråd och läsning som båda är viktiga komponenter för att lyckas med skrivande. Bristande arbetsminne får stora konsekvenser för elever med språkstörning och specialläraren kan stötta lärare i hur man på relativt enkla, men effektiva, sätt kan avlasta arbetsminnet. Med hjälp av förberedelse, strukturstöd och mallar kan kapacitet frigöras till skrivprocessens olika delar. Ibland behöver elever med språkstörning få visa sin kunskap utan att göra det i skrift, men det är viktigt att inte undvika alla moment som innebär skrivande bara för att det utgör en stor utmaning. Elever med språkstörning behöver alltså få fler tillfällen till att utveckla sitt skrivande och bör få göra det i flera olika skolämnen, inte bara i svenska och engelska.   Nyckelord bakomliggande orsaker, skrivprocess, skrivsvårigheter, språkstörning, the Not-So-Simple View of Writing

När elever lämnar grundskolan ska de ha utvecklat en adekvat skriftlig förmåga för vidare studier och arbetsliv. Många elever har skrivsvårigheter och behöver mer stöttning under lärandeprocessen, vilket kan vara en utmaning för lärarna. Syftet med studien var att utöka kunskaper om hur svensklärare i årskurs 7–9 arbetar med skrivundervisningen samt hur de samverkar med speciallärare för att utveckla skrivandet hos elever i skrivsvårigheter. Genom att använda en kombinationsmetod bestående av en kvantitativ webbenkät och kvalitativa semistrukturerade intervjuer sökte studien svar på hur lärarna tar hänsyn till elever i skrivsvårigheter när de planerar och genomför sin skrivundervisning, vilka extra anpassningar lärarna gör i skrivundervisningen samt hur de samverkar med specialläraren för att utveckla skrivundervisningen för elever med skrivsvårigheter. Det empiriska materialet analyserades utifrån teorierna Not-So-Simple View of Writing samt de kategoriska och relationella specialpedagogiska perspektiven. Studien visade att det lärarna upplever orsakar skrivsvårigheter kan kopplas till nedsatt exekutiv förmåga och arbetsminne och att det kräver mycket av lärarna för att stötta eleverna i de processerna. Ett annat viktigt resultat är att extra anpassningar inte är så vanligt förekommande i skrivundervisningen, utan att svensklärarna istället utformar undervisningen för att bemöta elevernas svårigheter och göra anpassningarna tillgängliga för alla. Specialläraren med sin kompetens om språk-, läs- och skrivutveckling anses både kunna ge mer rådgivande stöd och vara med och stötta i klassrummet. Det är därför av stor vikt att denna profession finns på alla skolor och i alla stadier.

Sammanfattning Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur några speciallärare tänker kring stödinsatser och främjande av skrivutveckling hos mellanstadieelever i skrivsvårigheter. Studiens frågeställningar är hur resonerar speciallärare kring skrivsvårigheter och dess yttringar, hur beskriver speciallärare att de arbetar med extra anpassningar för att främja god skrivundervisning och hur utformar speciallärare det särskilda stödet till elever i skrivsvårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats och bygger på tolv semistrukturerade intervjuer med verksamma speciallärare. Empirin har analyserats medutgångspunkt i tre teoretiska ramverk; den kognitiva skrivmodellen The Not so Simple View of Writing, det sociokulturella perspektivet på lärande samt det relationella perspektivet på specialpedagogik och därefter kategoriserats i sju centrala teman; språkförståelse, text- och stödstrukturer, inre processer, gemensamt skrivande, motorik,digitala verktyg och kollegial samverkan. Resultatet ger en samstämmig bild av att skrivande är en komplex process där skrivsvårigheter yttrar sig på många sätt och att mer kunskap behövs kring hur olika kognitiva förmågor samverkar vid skapandet av text. De relationella och sociokulturella perspektiven framträder när informanter beskriver främjande och stödjande insatser som till exempel cirkelmodellen och scaffolding.