Kollaborativ konsumtion är en slags ekonomi som handlar om att människor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller låna saker av varandra. Den här rapporten handlar om hur en sådan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. För att undersöka detta gjordes en fallstudie över stadsdelen Norra Djurgårdsstaden som är ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus på miljö och hållbarhet. Där studerades i vilken utsträckning Stockholms stad har tagit med kollaborativ konsumtion i sitt hållbarhetsarbete samt vad som planeras göras i framtiden. Dessutom tog författarna till den här rapporten fram förslag på hur kollaborativ konsumtion skulle kunna utvecklas ännu mer i stadsdelen. Syftet med det här arbetet var således att genom fallstudien redogöra för hur kollaborativ konsumtion skulle kunna bidra till mer ekologisk och social hållbar stadsutveckling. Dessutom undersöktes vilka aktörer som skulle kunna tillhandahålla kollaborativ konsumtion och vilka som skulle använda sig av den i Norra Djurgårdsstaden. Resultatet i rapporten visar att Stockholms stad, och särskilt Östermalms stadsdelsförvaltning, redan idag arbetar med vissa typer av kollaborativ konsumtion i Norra Djurgårdsstaden. Exempelvis finns stads- och biodlingar och bilpooler. Stockholms stad satsar även mycket på utbildning och information till de boende för att inspirera till hållbarare livsstilar och därmed förändrade konsumtionsmönster. Det finns många utvecklingsmöjligheter för den delande ekonomin i Norra Djurgårdsstaden. Exempelvis skulle fler lokaler för olika typer av byteshandel kunna finnas, mer delande av transportmedel och även byten av tjänster mellan de boende i området (exempelvis barnpassning, rasta hunden, matlagning, och så vidare). Dessutom skulle fler samarbeten mellan Stockholms stad och andra aktörer, såsom företag och organisationer, kunna uppstå. Fallstudien visade att det finns en viss problematik när lokala beslutsfattare planerar för att skapa förändrade konsumtionsmönster hos de boende i en stadsdel eftersom sådan planering kan inskränka på människors egna val och personliga integritet. Planeringsarbete som handlar om att styra människors vardagsvanor är kontroversiellt. Samtidigt krävs det att människor förändrar sina livsstilar till att bli mer hållbara. Förvisso är det inte givet att en mer delande ekonomi i en stadsdel ger mer hållbarhet, men den här studien visar att det finns positiva effekter av kollaborativ konsumtion, både miljömässiga och sociala, och att den delande ekonomin har potential att utvecklas i stadsbebyggelse. / Collaborative consumption is a kind of economy where people consume through sharing, hiring, swopping and borrowing. This report investigates how the sharing economy can be implemented and developed in urban areas by doing a case study over the Stockholm Royal Seaport (Norra Djurgårdsstaden). This district in Stockholm was chosen because it is an ongoing urban development project that focuses on sustainability. In the case study researches were made on how the City of Stockholm (the Stockholm municipality) uses collaborative consumption in the sustainability program of the Stockholm Royal Seaport, and also their plans for the future. Furthermore suggestions on how collaborative consumption could be developed in the district were presented. The purpose with this project was thus, with the use of the case study, to outline how collaborative consumption can contribute to ecological and social urban development. The result of this report shows that the City of Stockholm, and especially the district administration of Östermalm, already today works with different types of collaborative consumption in the Stockholm Royal Seaport. For example they have planned for urban framing, beekeeping, and car- sharing. The City of Stockholm also focuses on education and information to the inhabitants to inspire to more sustainable lifestyles and thereby changed consumption patterns. There are many opportunities to develop the sharing economy in the Stockholm Royal Seaport. For example they are planning for facilities for different kinds of trading, more sharing of transport and also swopping services between the inhabitants, such as babysitting, walk the dog, cooking, etc. The case study showed that planning for changed consumption patterns can be difficult for the local stakeholders. The reason is that such kind of planning can reduce people’s own choices and personal integrity. It can be controversial with planning that approaches controlling of people’s living habits, but at the same time people must change their lifestyles to be more sustainable. However, the sharing economy does not definitely bring more sustainability, but this study shows that there are positive effects by collaborative consumption, both ecological and social, and the sharing economy has potential to develop in urban areas.

Den kompakta staden står inför klimatförändringar, bland annat ökad nederbörd. För att klara av denna förändring har öppna dagvattenlösningar implementerats som ska bidra med multifunktionalitet och hållbarhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hållbar dagvattenhantering i Norra Djurgårdsstaden med inriktning på arkitektur i planeringsprocessen. Detta ska besvaras med två frågeställningar som handlar om utmaningar och möjligheter som tjänstepersoner upplever i planeringsprocessen samt involvering av arkitektur i hållbar dagvattenhantering.   Studien bygger på kvalitativa metoder i form av dokumentanalys och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det är kostsamt, tar lång tid, vid överlämning till driften sker det ibland missförstånd och det kräver brett samarbete vilket Norra Djurgårdsstaden har lyckats bra med. Kommunen har svårt att påverka utformningen och arkitekturen inom dagvattenhantering på kvartersmark och arkitekturen riskerar att bli åsidosatt vid involvering i planeringsprocessen eftersom funktionen prioriteras före. / The compact city stands in front of climate changes. For instance increased precipitation. To manage this change, open stormwater solutions have been implemented that will contribute to multifuncion and sustainability. The purpose with this paper is to examine sustainable stormwater management in the planning process in Stockholm Royal Seaport with focus on architecture. This is going to be answered with two issues that deal with both challenges and opportunities that officials experience in the planning process. Also when involving architecture in sustainable stormwater management.  The study is based on qualitative methods; document analysis and semi-structured interviews. The result shows that it’s expensive, requires time, demands broad cooperation with multiple managements which Stockholm Royal Seaport have succeeded well with. The municipality has difficulties to impact the design in the development district and architecture risks being put aside in the planning process because other functions get higher prioritization.

The purpose of this study is to develop knowledge about collaborative procurement strategies and how these strategies can contribute with motivation for an effective project performance in smaller municipal infrastructure projects. The study also aims to develop an understanding about how a construction logistics centre is applicable to an infrastructure project. Also, how the procurement strategies can create motivation to obtain an effective utilization of a construction logistic centre. To achieve the purpose with the study, a case study of Stockholm Royal Seaport (Norra Djurgårdsstaden) with focus on two infrastructure projects with a mandatory utilization of a construction logistic centre, has been examined. By an abductive method, in terms of literature studies and semi- structured interviews, this study results in that partnering and the payment form cost reimbursement have been a considerable important strategy for the project success. The main conclusion in this study is that collaborative procurement strategies and its components are applicable to a smaller municipal infrastructure project. Significant components to obtain an effective project performance has also been found. Furthermore, the study has shown that a construction logistics centre, designed as in Stockholm Royal Seaport, is not fully adapted to infrastructure projects with similar conditions as the two studied projects. This makes it difficult to draw general conclusions about how procurement strategies should be formed to create motivations for an effective utilization of a construction logistic centre. However, suggestions are given about how procurement can create motivation to obtain an effective utilization of a construction logistic centre by using literature studies. Conclusions can be drawn that partnering and a focus on long term relationships has created motivations for the actors to work effective. / Studiens syfte är att skapa kunskap kring samarbetsinriktade upphandlingsstrategier och hur dessa kan skapa drivkrafter mot ett effektivt projektgenomförande i mindre kommunala anläggningsprojekt. Studien syftar även till att skapa en förståelse om hur ett bygglogistikcenter förhåller sig till anläggningsprojekt samt hur upphandlingsstrategin kan skapa drivkrafter mot ett effektivt nyttjande av ett bygglogistikcenter. För att uppnå syftet med studien har en fallstudie av Norra Djurgårdsstaden med fokus på två anläggningsprojekt, med ett obligatoriskt nyttjande av ett bygglogistikcenter, undersökts. Genom en abduktiv forskningsmetod, i form av litteraturstudier och semi- strukturerade intervjuer, resulterar denna studie i att samverkan och ersättningsformen löpande räkning har varit en betydande strategi för projektens framgång. En huvudsaklig slutsats i studien är att samarbetsinriktade upphandlingsstrategier passar i mindre kommunala anläggningsprojekt. Betydelsefulla komponenter för att uppnå ett effektivt projektgenomförande har även påträffats. Dessutom har studien visat att ett bygglogistikcenter, utformat som i Norra Djurgårdsstaden, inte är helt anpassat till ett anläggningsprojekt. Detta gör det svårt att dra slutsatser från resultatet kring hur upphandlingsstrategier bör formas för ett effektivt nyttjande av ett bygglogistikcenter. Däremot ger studien förslag på hur entreprenadupphandlingen kan skapa drivkrafter för ett effektivt nyttjande av ett bygglogistikcenter med hjälp av litteraturstudier. Avslutningsvis kan slutsatser dras om att samverkansentreprenader, och ett fokus på långsiktiga relationer, skapar drivkrafter till aktörer att utföra ett effektivt projektgenomförande.

I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm pågår ett stort stadsutvecklingsprojekt där det planerats för ungefär 12 000 nya bostäder, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. För att koordinera alla transporter av byggmaterial in till området, samt hantera avfallstransporter ut ur området, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars mål bland annat är att reducera antalet transporter. Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod för utvärdering av potentiella miljöeffekter med bygglogistikcentret i Norra Djurgårdsstaden. Examensarbetet har tittat på byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv för jämförelse mellan två olika scenarion, då ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive då ett sådant inte finns (scenario 2). De parametrar som ingått är partiklar och energianvändning samt CO2, NOx och SO2. Två olika beräkningsverktyg har jämförts och valet föll på ett verktyg från NTM, Nätverket för Transporter och Miljön. En genomgång av vilken information som erfordras för att göra beräkningar har gjorts och för att undersöka tillgången till dessa data har ett antal intervjuer samt en workshop genomförts med olika aktörer, både inom Norra Djurgårdsstaden men också utifrån. Andra saker som diskuterades var aktörernas syn på bygglogistikcentret, vad som kan förbättras med det samt hur själva utfallet av en utvärdering skulle kunna förbättras, exempelvis genom styrning i upphandlingsprocessen. Intervjuer och workshop har också varit viktiga i syfte att förankra den föreslagna utvärderingsmetoden hos aktörerna själva. Under intervjuer och workshop har det bland annat framkommit en del konstateranden och några förslag till förbättringar. Exempelvis sades att logistikfrågor lyfts upp enbart genom att bygglogistikcentret finns och att den största förbättringen med bygglogistikcentret anses vara att framkomligheten är mycket bättre än vad den annars hade varit. En annan sak som de flesta var eniga om var att krav i upphandling bör ställas så tidigt som möjligt för att de ska kunna få så stor effekt som möjligt. För att göra en utvärdering krävs data om alla olika transporter och för varje transporttyp behövs information inom tre olika kategorier: fordonet, lasten samt själva körvägen. Eftersom alla data inte finns tillgängliga idag kommer en del antaganden att behöva göras, hur många beror på när i tiden utvärderingen ska göras och hur noggrann den ska vara. Om en utvärdering ska göras snarast rekommenderas att ett antal manuella mätningar genomförs men för att utvärderingar ska kunna göras kontinuerligt föreslås att en del åtgärder vidtas för att automatisera insamlingen av data. Det rekommenderas också att en känslighetsanalys av erhållna mätvärden görs för bedömning av vilka data som är i störst behov av ökad noggrannhet för att utvärderingens tillförlitlighet ska öka. Beroende på vad en sådan analys visar ges förslag på några olika åtgärder som kan vidtas, såsom att montera kameror vid grindpassager för information om passerande fordon eller att installera datorer i vissa fordon för att få information om körbeteende. / In the eastern part of Stockholm a major urban development project is taking place. It is called Stockholm Royal Seaport and until the year 2030 approximately 12,000 new homes, 35,000 workplaces and 600,000 square meters of commercial areas will be added to the area. The project has been given a very ambitious environmental action program and as a part of that the City of Stockholm has established a logistics center in the area. The logistics center is supposed to coordinate all transports of building material and handle the waste during the construction phase. One objective with the logistics center is to reduce the amount of transports and thereby also the generated emissions and the use of energy. The aim of this thesis has been to develop a methodology for evaluating the potential environmental impacts related to the logistics center in the Stockholm Royal Seaport. The evaluation method is able to compare the effect, from a life cycle perspective, from construction transports in two different scenarios, scenario 1 where there is a logistics center and scenario 2 where there is not. The chosen parameters are CO2, NOx, SO2, particulate matter and energy usage. Two different tools for computing values for the chosen parameters have been compared and the selected one is developed by NTM, the Network for Transport Measures. After the selection an investigation of input data required to use the tool was performed. A number of interviews were conducted and a workshop was organized with various representatives, mainly people working with construction or transportation in the Stockholm Royal Seaport. The things discussed during the interviews and the workshop were, among other things, the availability of required data, the interviewees opinions about the logistics center and their suggestions for improvements that can be done, both at the center itself, but also for example in the procurement process. Another purpose for the interviews and the workshop was to anchor the methodology with the various representatives. A direct result from the interviews and the workshop has been some proposals for improvement, for example that requirements in the procurement process should be presented at an early stage to be able to be as effective as possible. Some of the interviewees pointed out that logistic issues are highlighted simply by the existence of the logistics center. There are a couple of different transport routes within the area, as some deliveries are allowed directly into the construction sites, whereas some have to pass the logistics center to unload the freight, all depending on the amount of freight to a specific site. Staff at the logistics center will then consolidate the deliveries to the construction sites into one vehicle. They also collect the generated waste, which they handle at the center before it is transported to an external retrieval plant. The logistics center also utilizes a vehicle used for inspections of the traffic and deliveries within the area. All of the above mentioned types of transportations are included in the thesis. An evaluation of the effects of the logistics center requires data about all types of transportation, within three different categories: the vehicle, the load and the actual route. Since all required data is not available today some assumptions have to be made, how many and which depends on the requested accuracy of the evaluation and when it is to be performed. If an evaluation is to be performed given the current conditions it is recommended that a number of manual measurements are carried out to collect data which was not available at the time being, however, if evaluations are to be done continuously it is suggested that the retrieval of data is as automated as possible. It is also recommended to do a sensitivity analysis of the data retrieved from the measurements to assess the impact from certain data on the chosen parameters. The amount of impact helps determine which data to refine in order to increase the accuracy of the evaluation. Depending on what the analysis shows the thesis gives suggestions for actions such as installing cameras at gates to the construction sites and/or the logistics center or to install computers in vehicles to obtain data on driving behavior.

The Farm is a speculative proposal for a self sustainable city block where as much food is produces as is consumed by it’s inhabitants. It is utilising the potential that arise when the greenery of farming is brought in to the cities in creating a new hybrid that blends with the city fabric with the aim of contributing to the areas multiplicity and vibrant life. The aim of the project has been that through architecture design; study the possibility to go from a throughput society, where everything we consume is produced outside of the community, to a society that produces what it consumes within the community in a cyclical integrated sustainable way. Can we produce what we consume with in a city and what happens when the production, which in this case is the cultivation of crops and plants, merge with the existing city fabric? What happens if the cultivation is combined with a traditional apartment program and what does it  become? Can the programs thrive together in symbiosis or will one of the programs become a parasite of the other? How does the vast open spaces required for farming relate to the small intimate spaces suitable for living spaces? What is their interrelationship, how do they effect each other?

Planeten blir allt varmare, luften mer förorenad och städerna trängre, men trots en överväldigande enighet kring att samhället måste förändras går arbetet trögt. Beslutsfattare på både lokal och nationell nivå sätter ständigt upp nya hållbarhetsmål, men det är tydligt att de förorenande och platsineffektiva bilarna fortsatt tar en central roll i det urbana landskapet. Hur kommer det sig att man, trots en medvetenhet om att bilismen måste minska, fortsatt planerar städer där parkering får ta upp värdefull yta på bekostnad av människan, naturen och klimatet? Arbetet syftar till att undersöka dagens parkeringsplanering med fokus på att identifiera och förstå de hinder som motverkar en hållbar stadsutveckling. Rapporten utforskar via intervjuer med planerare och forskare samt en fallstudie varför man idag planerar med relativt höga parkeringstal i samhället och specifikt i stadsdelen Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. Resultatet vägs mot nutida teorier kring beteende, klimatförändringar och hållbarhet för att belysa de problem som dagens parkeringsplanering orsakar samt de hinder som gör att planeringen inte bidrar till att miljö- och hållbarhetsmål uppfylls. Resultatet visar att det bland planerare finns en vilja att utforma hållbara lösningar, men de goda intentionerna hindras till följd av tre huvudsakliga systemfel. Till att börja med är regelverket föråldrat och möjliggör en ohållbar planering, vidare är planeringsansvaret utspritt och decentraliserat vilket hindrar bra helhetslösningar och slutligen finns det en rädsla bland beslutsfattare för att bli kritiserad av stadens medborgare. Avslutningsvis kan man konstatera att planeringen idag fokuserar på att tillfredsställa ett upplevt bilbehov, snarare än att fokusera på hållbara mobilitetstjänster som inte påverkar klimatet lika negativt. / The planet is getting warmer, the air more polluted and our cities are becoming more crowded but despite a broad consensus regarding the need for change, development is slow. Politicians and decision-makers are continuously setting targets for sustainability, but it is evident that polluting and space-inefficient cars still take a central role in the urban landscape. How is it that, despite the awareness of a needed reduction in car use, urban planning still revolves around constructing parking spaces and giving cars a central place in people’s lives? This thesis aims at exploring the parking planning of today, with a focus on identifying and understanding obstacles to sustainable urban development. The report examines why high parking norms are still used, through interviews with both planners and researchers and a case study of Stockholm Royal Seaport. The results of the study are analysed and compared to contemporary theories on behaviour, climate change, and sustainability to highlight the problems that exist within today's system and the obstacles that hinder the achievement of the sustainability goals. The result of the thesis acknowledges an existing will among planners to design sustainably but also shows that good intentions often are obstructed by three systematic problems. Firstly, old and dated regulation enables the overexploitation of parking spaces, secondly, a decentralised process hinders complete all-around solutions and lastly a political fear of being criticised by residents waters down sustainable measures. One can conclude that today's planning focuses on satisfying a perceived need for parking rather than offering attractive and sustainable mobility solutions that are better for the planet.

Urbanization is causing increased agglomerations in cities, this in return has made urban planning an increasingly crucial element in developing cities. Simultaneously as cities are growing in size, aspiration for sustainable development arise. The contemporary planning process faces multiple challenges, one of these is that it comprises multiple actors, with different interests, which need to coordinate in an effective way. As a response to this challenge, multiple concepts have surfaced, such as collaborative planning, institutional capacity and communicative planning. What these concepts have in common is that they all emphasize the importance of collaboration. However, what these concepts lack to acknowledge is the application of digital technology by means to support collaboration. Even though digitalization has received increased recognition within multiple disciplines of our society in the last couple of decades, it still has not paved its way into the discipline of contemporary urban planning. In Sweden, multiple initiatives have been constructed for the purpose of digitalizing the planning process, both on a municipal and national level. However, these are quite recent and are thus not fully established. This master thesis focuses on collaboration supported by digitalization and aims at identifying the opportunities and difficulties brought about by this. It assembles and compares opinions from both private and public actors involved in the Royal Seaport project in Stockholm. The results are obtained from data assembled through semi-structured interviews, with both public and private actors involved in the Royal Seaport project, and literature review. The answers were analyzed, and a comparison was made of the answers of public actors on one hand and private actors on the other hand. The results indicate that opinions of the actors, involved in the Royal Seaport project, towards digitalization in general are quite positive. However, private actors seem to be more aware of the opportunities brought about by digitalization. Main opportunities regarding collaboration supported by increased digitalization include a more cohesive information flow, equal information access, increased efficiency and thus streamlining the planning process, simplified communication and reduced number of possible mistakes made in the later stages of the planning process. Whereas, the main challenges identified are that actors have different background, are of different generations and cultures, the different administrations within the municipality, information and data are not standardized, there is no one in charge of coordinating the data and implementing digitalization in practice within the municipality, it is time-consuming and the available digital tools are often too advanced. However, the results illustrated that collaboration can be enhanced by implementing a shared database accessible to all actors involved in the planning process. In that way digitalization can enhance collaboration. Overall, digitalization is seen as having potential to simplify the collaboration of diverse actors in the planning process.

Material flows in Urban Metabolism play a key role for the purpose of building urban areas and growing the economy. There is lack of standard method for accounting of material flows within and across the boundaries of urban systems. This thesis aims to assess the Urban Metabolism of small-scale urban area through the application of the Economic Wide Material Flow Analysis and enhance the scope of the method by adding water flows, which could potentially become a basis for the development of the method in the future. First, the application of the Economic Wide Material Flow Analysis in urban areas was studied through a literature review and then the enhanced Economic Wide Material Flow Analysis was applied to Stockholm Royal Seaport using bottom-up data. Using bottom-up data resulted in detailed information, however, full comparison between urban areas was not possible due to data gaps. The results showed the importance of the method for enhancing Urban Metabolism analysis and amending resource management. Spotting available secondary and recycled resources in the socioeconomic system as a part of application of the method is beneficial to sustain the natural resources use. Since still the method is developing for small-scale urban areas, a mixture of this method and other recommended methods by having focus on data collection is suggested for integrating databases and comprehensive analysis. / Under de senaste decennierna har stadsområden expanderat snabbare än tidigare. Genom att öka människors tendens att bo i stora städer kommer naturresurser att behövas för att tillgodose stadsområdens växande behov. Materialflöden i stadsmetabolismen spelar en nyckelroll för att bygga miljövänligt och växande ekonomin. Det saknas en standardmetod för redovisning av materialflöden inom och över gränserna för stadssystem. Denna avhandling syftar till att utvärdera stadsmetabolismen genom att använda tillämpning av bred ekonomisk materialflödesredovisning och förbättra metodens omfattning genom att lägga till vatten- och genomströmningsflöden som potentiellt kan bli bas för utvecklingen av metoden i framtiden. Först studerades tillämpningen av ekonomiskt bred materialflödesredovisning i urbana områden genom litteraturöversikt och sedan tillämpades den förbättrade analysen av ekonomiskt bred materialflöde på Norra Djurgårdsstaden med hjälp av bottom-up data. Att använda bottom-up-data resulterade i detaljerad information, men fullständig jämförelse mellan stadsområden var inte möjlig på grund av dataklyftan Resultaten visade vikten av materialflödesredovisning för att förbättra urban metabolismanalys och ändra resurshantering. Att hitta tillgängliga sekundära och återvunna resurser i det socioekonomiska systemet som en del av tillämpningen av metoden är fördelaktigt för att upprätthålla användningen av naturresurser. Eftersom metoden fortfarande utvecklas för småskaliga stadsområden föreslås en blandning av denna metod och andra rekommenderade metoder såsom, livscykelbedömning, genom att fokusera på datainsamling för att integrera databas och omfattande analys.

This study examines the concept of sustainable lifestyles. It is concluded that the concept of sustainable lifestyles is derived from the bigger term sustainable development and that the concept sustainable lifestyles exists as an antipode to unsustainable lifestyles. Sustainable lifestyles are still a new concept within the academic field of urban planning and design and some confusion regarding the definition remains. Three case studies were made investigating urban planning for sustainable lifestyles. The sites were Houthaven in Amsterdam, Netherlands, Royal Seaport in Stockholm Sweden and Western Harbour in Malmö, Sweden. Urban planning for sustainable lifestyles was explicitly carried out in the Royal Seaport, in the other two cases the concept of sustainability was approached more generally but nonetheless the methods used were quite similar in all three cases. How people in the society of today are seen as responsible for e.g. buying ecological food, driving ecological vehicles and living a sustainable lifestyle, are analysed through the approaches of governmentality and biopower. There has been a shift from a centralised governing of sustainability implementations to a decentralised one where the individual responsibility stands in focus. There are different views of what a sustainable behaviour and lifestyle could incorporate. According to the technocentric approach, technical solutions to environmental problems are sufficient, but according to the ecocentric approach, behavioural changes are needed in order to obtain sustainability. This has implications for the planning of sustainable lifestyles. In some cases technical solutions are favoured in front of behavioural ones and the other way around. The two tracks of understanding leads to two different pathways of sustainability and a need to recognize and comprehend the differences are crucial in planning for sustainable lifestyles. Sustainable behaviour and habits relate to actions, which e.g. minimizes the use of natural resources or incorporates the switch from an unsustainable habit to a sustainable one. Sustainable behaviour is often referred to as pro-environmental behaviour and circles around consumption. There are several ways of replacing unsustainable habits with sustainable ones discussed in this study. / <p>email: bratel@kth.se</p>

No description available.