Spelling suggestions: "subject:"then athletic career transition model"" "subject:"them athletic career transition model""
1 |
Studentidrottares upplevelse av att studera vid ett riksidrottsuniversitetAllmark, Jill, Thelin, Nathalie January 2020 (has links)
Syftet med studien var att undersöka studentidrottares upplevelse av att kombinera studier påakademisk nivå med elitidrott på ett Riksidrottsuniversitet. Specifikt undersöktesstudentidrottare som inte hade någon koppling till en elitmiljö, det vill säga studentidrottaresom elitsatsade men vars idrottsförbund inte hade ett samverkansavtal med lärosätet. I studiendeltog 12 intervjupersoner, fördelat på sex kvinnor och sex män i åldrarna 19–30 (M=22.83,S=2.88). Studien använde en semistrukturerad intervjuguide baserad på den Holistiskakarriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) och Karriärövergångsmodellen (Stambulova,2003). Resultatet klassificerades in i fyra kategorier; studentidrottares upplevda krav,barriärer, resurser och copingstrategier. Resultatet påvisade att det största kravet somdeltagarna upplevde var att de måste försörja sig ekonomiskt i form av studielån eller attarbeta parallellt med kombinationen, detta kunde medföra en stor stress för deltagarna. Denfrämsta barriären deltagarna upplevde var bristande stöd från lärosätet samt att de upplevdeatt studierna och idrotten blev lidande då de inte kunde prestera lika framgångsrikt i båda,vilket kunde medföra en känsla av otillräcklighet. Vidare upplevde deltagarna att socialstöttning från tränare, familj och vänner var den främsta resursen för att underlätta ikombinationen. Planering var studentidrottarnas mest använda copingstrategi för att hanterakraven i en dubbel karriär. / The purpose of the study was to investigate student athlete's experiences of studying at aNational Sport University in Sweden. Specifically, student athletes who had no connection toan elite environment were investigated, that is, student athletes who are elite athletes butwhose sports associations did not have a collaboration agreement with the university. Thestudy included 12 interviewees, divided into six women and six men aged 19–30 (M = 22.83,S = 2.88). The study used a semi-structured interview guide based on The Holistic AthleticCareer Model (Wylleman, 2019) and The Athletic Career Transition Model (Stambulova,2003). The result was classified into four main categories; student athlete's perceiveddemands, barriers, resources and coping strategies. The result showed that the biggestdemand that the participants experienced was that they had to support themselves financiallyin terms of student loans or working in parallel with the combination, this could cause a greatdeal of stress for the participants. The main barrier the participants experienced was a lack ofsupport from the university and that they felt that the studies and the sport were suffering asthey could not perform equally successfully in both, which could cause a feeling ofinadequacy. Furthermore, the participants felt that social support from coaches, family andfriends was the primary resource for facilitating the combination. Planning was the studentathletes' most used coping strategy to handle the demands of a dual career.
|
2 |
"Vad ska jag göra nu, jag hade inget att gå till" : Herr elithockeyspelares upplevelser av övergången från idrott till karriären efteråt – En kvalitativ retrospektiv studie. / "What should I do now, I had nothing to go to" : Male elite hockey players’ experiences of the transition from sports to careers afterwards – A qualitative retrospective study.Davidsson, Oscar, Borgh, Marcus January 2021 (has links)
The purpose of the study was to examine former men's elite hockey players' experiences of the transition from sports to careers afterwards. All participants have played in the Swedish Hockey League (SHL) which is the highest hockey league in Sweden. Eleven interviewees participated in the survey, only men aged 35-53 (M = 43, SD = 5.29). The study used a semi-structured interview guide to conduct the interviews and it was produced using the holistic career development model (Wylleman, 2019) and the athletic career transition model (Stambulova, 2009). The results showed that all participants experienced challenges in making the career transition from elite hockey players to civilian life. The biggest challenges were an uncertainty about the future in the form of not knowing what to do after their elite career. The participants felt that the support from family, friends and the club were important resources during the transition. Barriers that emerged were unpredictable transitions in the form of injuries, many participants focused only on sports, did not see that there is a life after the career and that one day there will be an end to the sports career. The coping strategies that the participants highlighted were to use a double career by studying sports or working when given the opportunity, to be aware of the career after elite hockey in the form of preparations for working life. / Syftet med studien var att undersöka före detta herr elithockeyspelares upplevelser av övergången från idrott till karriären efteråt. Samtliga deltagare har spelat i den Svenska Hockeyligan (SHL) vilket är den högsta hockeyligan i Sverige. I undersökningen deltog elva intervjupersoner, enbart män i åldrarna 35–53 (M=43, SD=5.29). I studien användes en semistrukturerad intervjuguide för att genomföra intervjuerna och den togs fram med hjälp av holistiska karriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) och karriärutvecklingsmodellen (Stambulova, 2009). Resultatet presenteras utefter studiens frågeställningar som består av utmaningar, resurser, barriärer och copingstrategier vid karriärövergången. Resultatet påvisade att samtliga deltagare upplevde utmaningar med att göra karriärövergången från elithockeyspelare till civila livet. De största utmaningarna var en osäkerhet på framtiden i form av att de inte vet vad de ska göra efter elitkarriären. Deltagarna upplevde att stödet från familj, vänner och förening var viktiga resurser under övergången. Barriärer som framkom var oförutsägbar övergång i form av skador, många deltagare fokuserade endast på idrotten, såg inte att det finns ett liv efter karriären och att det en dag kommer ett avslut på idrottskarriären. De copingstrategier som deltagarna lyfte fram var att använda sig av en dubbel karriär genom att studera upptill idrotten eller att arbeta när tillfälle gavs, att vara medveten om karriären efter elithockeyn i form av förberedelser inför arbetslivet.
|
3 |
Kvinnliga elithandbollsspelares upplevelse av socialt stöd i den dubbla karriärenMellegård, Olivia January 2021 (has links)
The aim of this study is to describe the experience of social support among female elite athletes who combine handball with higher education, with the underlying purpose to describe these persons’ experience of the functions of the support. These functions are materialistic, informative and emotional. There are ten women in the ages 22 to 24 (M=23.1, S=0,83) participating in the study. The study uses a semi-structured interview, based on two articles that studied social support (Knight et al., 2018; Schaefer et al., 1981). The result was sorted in three categories: emotional support, materialistic support and informative support. The result showed that women experienced emotional support, especially affinity, in the dual career (DC). Materialistic support was experienced in terms of support thru adjustment from coach and university. However, materialistic support was also identified lacking. Lastly, informative support, in shape of information and guidance in dual career, was experienced missing. / Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av socialt stöd hos kvinnliga elithandbollsspelare som kombinerar elitidrott med högre utbildning, med det underliggande syftet att beskriva dessa personers upplevelser av stödets funktioner, så som materiellt, informativt och känslomässigt. I studien deltog tio kvinnor i åldrarna 22-24 år (M=23,1, S=0,83). Studien använde en semistrukturerad intervju, som var baserad på två artiklar där socialt stöd studerats (Knight et al., 2018; Schaefer et al., 1981). Resultatet sorterades i tre kategorier; känslomässigt stöd, materiellt stöd och informativt stöd. Resultatet påvisar att kvinnorna upplevde känslomässigt stöd i dubbla karriären (DK), där framför allt samhörighet med andra upplevde stötta kvinnorna. Kvinnorna upplevde också materiellt stöd, i form av anpassningar från både tränare och universitet/högskolepersonal. Resultatet visar även att flera kvinnor upplevde att de saknade denna typ av materiellt stöd i deras DK. Till sist identifierades kvinnorna uppleva att de saknade även informativt stöd i form av vägledning och information i DK.
|
4 |
Studentidrottares upplevelser av att kombinera en elitidrottssatsning med högre akademisk utbildning : En kvalitativ studie / Student athletes' experiences of combining elite sports with higheracademic education : A qualitative studyNordborg, Julia January 2023 (has links)
Att ta steget in i en dubbel karriär genom ett Riksidrottsuniversitet eller Elitidrottsvänligt lärosäte innebär att en elitidrottare kombinerar deras idrott med akademiskastudier. Föreliggande studies syftade till att undersöka studentidrottares upplevelser av att ha en dubbel karriär och vilka krav, barriärer och resurser de upplever samt hur de hanterarkraven. Den kvalitativa studien bestod av åtta deltagare fördelat på sju kvinnor och en man, i åldrarna 20–35 (M=24,25) som utövade olika idrotter. Studentidrottarnas upplevelser samlades in genom semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide utifrån Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2003) och Holistiska idrottsligakarriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019). Resultatet sammanfattas genom fyra huvudteman: studentidrottares upplevda krav, barriärer, resurser och effektiv hantering. Resultatet visade att studentidrottarna bland annat upplevde höga interna krav från sig själva där de vill lyckas och maximalt prestera i allt de tar sig ann vilket upplevs krävande och stressande. Vidare upplevde de barriärer i form av externa barriärer, begränsad tid och Covid-19 pandemins negativa konsekvenser. Interna tillgångar var målmedvetenhet, erfarenhet och externa tillgångar i bland annat ekonomiskt stöd, dra nytta av andra studenter och ökad flexibilitet med distansstudier. Tre hanteringsstrategier som hjälpte studentidrottarna att hantera denna kombination var problemfokuserad hantering som innebär noggrannplanering för att få ihop livspusslet, undvikande hantering och till sist emotionsfokuserad hantering där personer i deras närhet har störst betydelse men även återhämtning. / Taking the step into a dual career through a National Sports University or Elite SportsFriendly University means that an elite athlete combines their sport with academic studies.The present study aimed to investigate student-athletes' experiences of having a dual careerand what demands, barriers and resources they experience and how they manage the demands.The qualitative study consisted of eight participants divided into seven women and one man,aged 20–35 (M=24.25) who practiced different sports. The student-athletes' experiences werecollected through semi-structured interviews with an interview guide based on The athletictransition model (Stambulova, 2003) and The holistic athletic career model (Wylleman,2019). The results are summarized through four main themes: student-athletes' perceiveddemands, barriers, resources and effective coping. The results showed that the student-athletesexperienced high internal demands from themselves where they want to succeed and performmaximally in everything they do, which is experienced as stressful. Furthermore, theyexperienced barriers in the form of external barriers, limited time and negative consequencesof the Covid-19 pandemic. Internal assets were determination, experience and external assetsin, among other things, financial support, taking advantage of other students and increasedflexibility with distance learning. Three coping strategies that helped the student-athletes dealwith this combination were problem-focused coping which involved planning,avoidant-coping and finally emotion-focused coping.
|
Page generated in 0.1812 seconds