The technologies used to guide along and inform about historic places and buildings have proliferated quickly, but it seems the application of these technologies in order to facilitate a powerful experience falls behind. With this thesis, the aim was to gain insights into how digital media can be utilized to create a media-conscious locative narrative and an engaging experience for cultural heritage. In this thesis examples of locative narratives with digital media for cultural heritage and the testing of two applications with a qualitative approach are discussed. The gained insights could help sophisticate and strategize thinking about storytelling with mobile digital technologies in order to find medium specific ways of guiding an audience and facilitate meaningful visitor experiences for cultural heritage. Keywords: locative narrative, mobile storytelling, digital media, multimodal, cultural heritage

Headphones and loudspeakers sound notably different from each other and music is often mixed on loudspeakers. The headphone listener therefore doesn’t hear what the engineer intended. A fix for this problem is introducing crosstalk to headphone listening and several ways of introducing said crosstalk have been implemented in the past. This study aims to find out why some stereo enhancement systems are preferred over others and how this could be used in the future. Attributes were ranked and rated to find possible correlations between what the listener hears and what he pays attention to when hearing music processed by different algorithms. Results show that clarity is the most important attribute while mid-frequencies seem to be the least important.

Tinnitus och ljudöverkänslighet är två vanliga hörselproblem. Men vad är det som ligger bakom problemen? Vad finns det för hjälp till någon som är drabbad? Jag ville lära mig mer om detta ämne dels för att jag lider av både tinnitus och ljudöverkänslighet själv sen flera år tillbaka men också för att jag är lärare. Jag kan visa och berätta för mina elever på kulturskolan vad som händer om man inte använder öronproppar när man repar. Jag ville också få fram hjälp och tips till de som lider av dessa problem. Därför skickade jag ut en enkät för att få reda på olika personers tips. Men jag fick tyvärr inget svar.. Då provade jag en självhjälpsbok och ett tips som jag tyckte var extra bra står med under resultatdelen. Jag är nöjd med mitt resultat trots att det blev väldigt annorlunda emot vad jag tänkt mig.

Abstract ROOTS – What Could Emerge Out of Thinking and Acting Networked ROOTS as Design?   This bachelor’s thesis uses ROOTS as a method designed to engage in both thinking and acting inside networks, by creating a hydroponic gardening network. As a designer one engages in many different fields of design. The most complicated design is designing networks with function, interlaced and embedded in everyday life. This is known as accountability, to be accountable to ones decisions and to act on many perspectives when designing. Accountability is designing from somewhere, and being aware of where that somewhere stems from. ROOTS visualizes accountability in a network, as accountability entails thinking and acting inside a network, and by doing so one actively engages in thinking about futures and design as a whole. When asking oneself what could emerge out of thinking and acting networked ROOTS as design, one begins to speculate in matters of vast networked complexity. From observation using methods such as ANT, the technologic extension T-ANT and also conducting a study in messiness, information is created and from the information, valuing becomes present, from valuing knowledge grows, from knowledge comes accountability and the network creates another cycle of ROOTS.   Keywords: Design, Network, Accountability, Complexity

This report is about film making, wich parts that are included in film making and things that is good to think of when doing film for the first time. A short movie has been created and from this, this study has been done to figure out if the theory is like the reality. Also the report is based om the book ”How to get started in film making” by Tom Holden and interviews with people working with film.

Vårt arbete handlar om Netflixserien Narcos (Chris Brancato, m.fl. 2015–. USA) och fokus ligger på de ideologiska teman som går att identifiera. Serien bygger på den verkliga historien om Pablo Escobar från Colombia som under 1980-talet blev en av världens mest ökända knarkhandlare. Vi får följa både Escobar och hans familj men mycket vikt ligger även på hur det amerikanska DEA (Drug Enforcement Administration) arbetar för att bekämpa den colombianska medellínkartellen.

This thesis attempts to sketch what happens in the intersection between crisismanagement, personal brands and self-presentation. Self-branding and the marketisation ofthe individual, is an increasingly common phenomena and the purpose of this thesis is to casta light on the complexity that arises when a personal brand is subjected to a reputationalcrisis. The questions asked by this study has been: What communicative strategies are beingused to control the self-presentation through crisis management of personal brands onYouTube? Are these strategies comparable to established theories of crisis managementwithin companies and organisations?  The thesis uses van Dijk and Goffman to create a table for analysis of both linguisticand extralinguistic features of the crisis communication of two personal brands on YouTube. The material that is analysed consists of six videos, three from each personal brand, and twoblog posts from one of the personal brands. These are all the instances where the twopersonal brands are addressing the crisis. The linguistic and extralinguistic communicativefeatures are identified and analysed using semiotic analysis. The results are then summarisedand compared with Coombs theory of crisis management postures. In conclusion, our result is a list of 14 communicative strategies being used to controlthe self-presentation of the personal brand. Furthermore, our conclusion is that four of themare comparable to Coombs strategies, five are somewhat comparable and five deviate fromCoombs strategies. This lead us to conclude that the crisis management of personal brands issomewhat comparable to established theories of crisis management within companies andorganisations.

Den här uppsatsen har undersökt hur huvudkaraktärens ständigt förändrade interioritet gestaltas genom tekniskestetiska val i filmen Under the Skin. Hennes inre liv är från filmens början icke-mänskligt, för att under filmens gång förändras mot ett mindre binärt och mer flytande förhållande till icke-mänsklighet och mänsklighet. Undersökningen har gjorts med en neoformalistisk approach för att lyfta fram de tekniskestetiska val som framstår som mest betydande i gestaltningen av huvudkaraktärens förändrade interioritet. Dessa tekniskestetiska val har sedan tolkas i relation till alien infestation-narrativ, David Bordwells definition av Art Cinema och den tidigare forskningen i ämnet. Forskningsfrågan som undersöktes var hur huvudkaraktärens komplexa interioritet gestaltas, trots att den icke-mänskliga sidan till viss del är ogenomtränglig och ogreppbar, utan att använda exposition eller för den delen utseendemässigt anspela på att karaktären är en icke-mänsklig varelse. Under analyserna framkom det att hennes inre resa gestaltas över ett brett spektra av tekniskestetiska val, genom bland annat klippning, kinematografi, mise-en-scène och musik. Analysen fokuserade främst på användande av klippning och kinematografi då det framstod som att dessa aspekter påverkade gestaltningen i störst utsträckning. Analysen visade på att filmskaparna använder kontraster i att framhäva skillnaden i hur karaktären upplever världen på ett icke-mänskligt och mänskligt sätt. Kontraster i klippning, så som att använda smidiga övergångar för att understryka huvudkaraktärens mänskliga sida och abrupta övergångar för att understryka hennes icke-mänskliga sida. Ur ett kinematografiskt plan genom bland annat hur man visar närbilder på Johanssons karaktärs öga i tre olika stadier för att påvisa hur hennes interioritet förändras. Kontrasterna är komplexa i och med att karaktärens relation till icke- mänsklighet/mänsklighet blir mer flytande desto längre filmen går.Studien har lyft fram hur ett schematisk användande av specifika tekniskestetiska val kan gestalta en säregen interioritet utan att förlita sig på exposition. Likaså hur denna ständigt förändrade interioritet gestaltas i förhållande till Elana Gomels alien infestation-narrativ på ett tvetydigt och komplext sätt. Det har lyft fram hur viktig och väsentlig dessa tekniskestetiska val är för filmens uttryck och hur valen samspelar med varandra för att skapa en komplex och mångbottnad film.

Studien är en kvalitativ analys av tre Sune-filmer och bidrar till att bredda kunskapen inom fältet maskulint genus i familjefilm. Till analysen används fyra olika teoretikers texter som stöd för att undersöka hur pojkskap/manlighet/maskulinitet skapas och upprätthålls i filmerna. Analysen är genomförd med hjälp av texter skrivna av Raewyn Connell, Maria Nikolajeva, Daniel Ekman och Magnus Öhrn. Resultatet visar att filmerna kanske inte är traditionellt maskulina, men dominerade av maskulina karaktärsdrag. Många av de maskulina karaktärsdragen som representeras i filmen återfinns i den teoretiska referensramen och det är även tydligt vad som är accepterad och inte accepterat för det manliga könet i filmerna.

Denna  uppsats  handlar  om  hur  tv-serien  True  Blood  konstruerar  diskurser  kring maskuliniteten genom hur de framställer sina manliga karaktärer. Genom en ideologisk läsning ur  genussynpunkt  görs  en kvalitativ  analys  som bildar en  tematiskt uppbyggd studie,  vars  resultat  diskuteras  utifrån  R.W.  Connells  hegemoniska  maskulinitetsteori och   Judith   Butlers   genusteori.   Studiens   syftet   är   att   undersöka   hur   de   manliga karaktärernas   våldsverkan   behandlas   och   hur   det   hänger   ihop   med   maskulina hegemoniska ideal och textens konstruerade maskuliniteter. Resultaten som kommit ur analys och diskussion visar på en komplexitet mellan den traditionella diskursen kring maskulinitet som texten på ett plan kan sägas kritisera, genom bland annat karaktären Rene  och  det  våld  han  brukar,  och  som  de  på  ett  annat  plan  återskapar,  genom  att romantisera Bills och Erics mystiska, fysiskt överlägsna och dominanta egenskaper. Vi ser även hur våldet används som medel för att uppnå det maskulina hegemoniska idealet och texten gör ett försök att visa de patriarkala strukturerna men misslyckas att fördöma våldet  som  Jason  och  Bill  brukar.  På  så  sätt  fortsätter  den  att  reproducera  stereotypa maskulina konstruktioner där våldsverkan ingår.