Sammanfattning Bakgrund: Äldre är en växande grupp i samhället som är samtidigt sårbar ur ett hälsosynpunkt. Detta på grund av de fysiologiska förändringarna och förändringarna i livssituationen. Förändringarna i livssituationen så som pensionering och förlusta av partner kan förknippas orsaka känslor av ensamhet och meningslöshet. Syfte: Syftet med undersökningen är att framförallt belysa området upplevd ensamhet-hälsa-meningsfullhet hos seniorer. Studiens sekundära syfte är att undersöka huruvida den upplevda ensamheten har någon relation till upplevelse av hälsa hos seniorer samt att se om den upplevda meningsfullheten i livet har någon relation till upplevelser av hälsa och ensamhet. Metod: Ett frågeformulär (Health Profile Institute Seniorprofil) delades ut till 25 hemmaboende seniorer (65år och uppåt) från Täby kommun. Testpersonerna var besökare på Täby Seniorcenter.   Frågeformulär fylldes i på egen hand. I samband med detta bokas även en tid för ett hälsosamtal för att gå igenom enkäten. Resultat: Utifrån frågeformuläret upplever majoriteten av respondenter sällan eller aldrig ensamhet, majoriteten upplever sin hälsa som minst ”bra”, meningsfullheten upplevs ”ofta” eller ”mycket ofta” bland de flesta respondenterna. Ett svagt positivt, dock icke-signifikant korrelation upptäcktes mellan upplevd ensamhet och upplevd hälsa. En något starkare korrelation (dock inte signifikant) upptäcktes mellan upplevd ensamhet och upplevd meningsfullhet. Den starkaste och den mest signifikanta korrelation som upptäcktes är korrelationen mellan upplevd hälsa och upplevd meningsfullhet med korrelationskvoten 0,445 och signifikansnivån 0,025. Slutsats: Det undersökta området kan utifrån majoritetens svar beskrivas med en positiv upplevelse av den egna hälsan, sällan upplevd ensamhet och ofta upplevd meningsfullhet i livet. Den upplevda ensamheten är inte nödvändigtvis kopplad till upplevd hälsa eller till upplevd meningsfullhet. Det finns en tendens som antyder att det kan finnas en positiv korrelation mellan upplevd hälsa och upplevd meningsfullhet. Studiens utformning gör det svårt att dra några bestämda slutsatser. Mer forskning i ämnet behövs.

Befolkningen i Sverige ökar stadigt och främst bland de äldre åldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgöras av pensionärer år 2040. Den ökade andelen äldre ställer högre krav på företagen på bostadsmarknaden då behovet av tillgänglighetsanpassade bostäder ökar. Detta i kombination med rekordgenerationens förväntningar och preferenser gör seniorbostadsmarknaden intressant att fördjupa sig i. Syftet med denna studie är att redogöra för hur företag på seniorbostadsmarknaden bedömer efterfrågan, hur de utvecklar sina boendekoncept samt hur de arbetar för att nå ut till sina potentiella kunder. I den teoretiska referensramen behandlas den demografiska utvecklingen i Sverige samt rekordgenerationen och dess förändrade åsikter i jämförelse med tidigare generationer. Vidare tillhandahåller den teoretiska referensramen en detaljerad beskrivning av seniorbostadsmarknaden som innefattar hur det typiska seniorboendet är utformat, tidigare forskning på vad seniorerna efterfrågar samt utbudet i Sverige och USA. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att en kvalitativ metod tillämpades. Studiens tillvägagångssätt samt motiveringen till detta behandlas i metodkapitlet. Utifrån intervjuerna utformades sex kategorier som samtliga företag berört, dessa kategorier ansågs även särskilt viktiga för att kunna besvara syftet. I empirin presenteras resultaten under varje enskild kategori. De sex enskilda kategorierna är gemenskap, service och tjänster, åsikter och attityder, efterfrågan, marknadsföring samt utveckling. Företagens utformning av seniorbostäderna med verktyg för gemenskap samt service och tjänster stämmer enligt analysen överens med tidigare forskning på seniorboendets utformning men också på vad seniorerna efterfrågar. De attityder kring seniorboenden som beskrivs i den teoretiska referensramen framkommer även i empirin. Slutsatserna av studien är att efterfrågan på seniorbostäder är oförändrad eller ökande, att utvecklingen sker genom förbättringar i konceptet och nybyggnation samt att den marknadsföringsprincip som är viktigast är word-of-mouth. En ytterligare slutsats är att branschen är under utveckling och på uppgång.

Äldre människor har statistiskt visat sig vara en utsatt grupp för psykisk ohälsa och försämrad livskvalité. Låg dos av fysisk aktivitet har rapporterats försämra självupplevd livskvalité och hälsa, medans regelbunden fysisk aktivitet har visat sig stärka detta samband. Massage har belägg för att vara ett kraftfullt verktyg mot stress och oro samt delvis kunna stärka självkänsla och självförtroende. Denna studie syftade till att undersöka om massage och fysisk aktivitet kan förbättra äldre människors självupplevda hälsa. Försökspersoner (n=13) från Östersunds kommun med olika hälsostatus rekryterades för 6 veckors intervention av en kombination av styrketräning och massage. Metodintegration användes, således kvalitativ samt en kvantitativ ansats, där två frågeformulär samt 5 frågor användes för att mäta självskattad livskvalité och hälsa. Resultatet från studien visade att fysisk aktivitet och massage inte förbättrade självskattningen av hälsa och livskvalité hos äldre människor. Detta kan bero på en begränsad mängd fysisk aktivitet, som var under de fysiska rekommendationerna förbättrade inte självskattningen av hälsa och livskvalité. Den fysisk aktivitet som utförs bör följa givna rekommendationer och objektivt mäta hur mycket fysisk aktivitet som genomförs.

Thesis (M. Hous. M.)--University of Hong Kong, 2006.

No description available.

Diplomová práce se zabývá vnímáním návykových látek seniorskou populací. Jejím záměrem je především odhalení postojů a pohledů seniorů vůči nim. Cílem práce je zjistit, jak senioři znají a nahlíží na legální i nelegální návykové látky. Jaké s nimi mají zkušenosti a jak by se zachovali při případném střetu s nimi, či jejich uživateli. A v závěru objasnit, co za jejich rozdílnými postoji stojí. Teoretická část práce se zaměřuje na současný stav dané problematiky. Hlavní pozornost je věnována kapitolám: charakteristika stavu stáří a procesu stárnutí, populační stárnutí, změny spojené se stářím a návykové látky. Teoretickou část ukončují stěžejní kapitoly zabývající se vývojem užívání návykových látek v ČR po roce 1918 a senior jako potencionální uživatel. Pro naplnění cílů práce byl vybrán kvalitativní výzkum ve formě polostandardizovaného rozhovoru. Pro sběr dat byla použita technika dotazování s otevřeně formulovanými otázkami. Hlavními parametry pro výběr dotazovaných byl věk, pohlaví, bydliště a způsob bydlení. Náhodným výběrem byli vybráni respondenti ve dvou věkových kategoriích 60-75 let a 75let a více, ženy i muži. Ve výběru bylo přihlédnuto i k místu bydliště, zda respondenti pochází z velkoměsta či z maloměsta a zda přebývají v domácím prostředí či v institucích zajišťující sociální péči. Výzkumná část se věnuje jednotlivým výpovědím respondentů, které jsou pro lepší přehlednost graficky zpracovány. Celkový autentický přepis rozhovorů je umístěn v kapitole přílohy. Získané informace jsou dále analyzovány v kapitole diskuze. Výsledky výzkumu ukázaly velmi široké a různorodé nazírání seniorské populace na návykové látky. Ač se výpovědi respondentů v různých niancích lišily, v důležitých stanoviscích zůstávaly v podstatě stejné. Výběr respondentů poskytl rozsah, který v práci ukázal i problematiku závislostí v seniorském věku či překvapivé nahlížení seniorů na legalizaci marihuany. Získané výsledky diplomové práce by mohly dále posloužit jako drobný příspěvek ke zpracování edukativní intervence v seniorské populaci.

This thesis organizes information that will assist a community in the selection or construction of a context sensitive integrated senior healthcare system model. The senior healthcare system within Sault Ste. Marie, Ontario is used as a case study. Institutional Ethnography is used to collect data guided by a change management model adapted from the literature. Data sources were non-participant observations, key informant interviews, focus groups, and texts. Institutional ethnographic local and high level analyses methods were used to analyze this data. Results identified many more restraining than driving forces for integration within Sault Ste. Marie’s senior healthcare system. Study findings indicate that macro level activities are perpetuating micro level obstacles to integration. These results can be used to identify where improvements need to be made at the macro level in order for successful change to occur at the micro level.

Pneumonia is a common disease spread throughout the whole world. It appears within all age groups, however, the most endengered groups are the infants and seniors whose lives are more likely at risk. This final thesis compares direct costs of the preventative actions utilizing the Prevenar 13 vaccine and costs related to the ambulatory treatment and consequent care of the hospitalized patients. Calculations are based on anonymised data from an ambulant care and hospitalized patient treatments in hospital of Melnik town.

Discussions between clinical nurse leaders and nurse faculty regarding changes in healthcare that affect the new Bachelor of Science in Nursing (BSN) graduate resulted in the creation of the Senior Partnership Practicum. This article describes the process that took place to implement this clinical partnership model at Johnson City Medical Center (JCMC).

The thesis stresses these non-economic contributions by senior immigrants should be considered and incorporated in policy making process, including policies relating to the criteria of immigration. This study shows that immigrant sponsorship policy and senior immigrants’ service programs play a large role in deterring or assisting senior immigrants to play a role in Canadian society. / This thesis aims to explore how Chinese senior immigrants perceive individual strengths and how they use these strengths to help their adult immigrant children’s families and participate in community activities. I also examine how they understand their contributions in Canada and the barriers to their active participation in the Canadian society. / Thesis / Master of Social Work (MSW) / The study was carried out through conducting two focus groups in Toronto with Mandarin-speaking Chinese senior immigrants aged 55-80 who came to Canada 2-15 years ago. Informed by the anti-oppressive practice (AOP) approach in social work, findings suggest that those these Chinese seniors play a critical role in stabilizing the immigrant family economy and in subsidizing Chinese newcomer families in the process of early settlement. Chinese senior immigrants actively take part in community works and volunteer in helping others, which have direct and indirect benefits to Canadian economic development.