Bakgrund: Att vårda patienter i vaket tillstånd kräver större förberedelser och hänsyn på operationssalen. Operationssjuksköterskor behöver tillgodose patienten och ge god omvårdnad och samtidigt säkerställa en säker och steril högteknologisk miljö. Studier har visat att patienters upplevelse under operation påverkas av operationssjuksköterskans bemötande. Genom att öka medvetenhet och kunskap om operationssjuksköterskans möte med vakna patienter intraoperativt kan patienters upplevelse under operation förbättras.  Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som genomgår kirurgi i vaket tillstånd.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med elva stycken operationssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Att patienten är i fokus och direkt få ett kvitto på arbetet, Att sträva efter ett gott samarbete och professionalitet inom teamet, Att vilja minska oro och skydda patienten, Att vara lyhörd och ge patienten möjlighet till delaktighet Slutsats: Denna studie visade att operationssjuksköterskorna lade fokus på patienten då de genomgick kirurgi i vaket tillstånd och de ville vara lyhörda för patientens behov för att ge dem en bra upplevelse. De ville skydda patienten från obehag och även verka som patientens företrädare.

Introduktion: Operationssjuksköterskor har många uppgifter perioperativt att kontrollera samtidigt som det finns ett krav på effektivitet. Tidigare studier visar att effektivitet kan orsaka stress hos operationssjuksköterskor samt att de oroar sig för att pressen kan utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Studier visar även att operationssjuksköterskor kan känna sig tillfredsställda av effektivitet i sitt arbete. Det är således viktigt att belysa hur effektivitet påverkar patient­-säkerheten och hur den kan förbättras. Syfte: Beskriva operations­sjuksköterskors erfarenheter av hur effektivitet påverkar patientsäkerheten perioperativt. Metod: Kvalitativ metoddesign med individuella semistrukturerade intervjuer samt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: att effektivitet kan ha en gynnsam inverkan på patientsäkerhet och även att effektivitet kan påverka patientsäkerhet ogynnsamt. Operations­sjuksköterskor beskrev att effektivitet kan bidra till snabbare vårdförlopp och undvika inställda operationer, minska tid för generell anestesi samt att effektivitet i form av kontinuitet bidrar till bättre patientsäkerhet. Det beskrevs också att effektivisering orsakar brister inom perioperativa förberedelser, patientsäker positionering, intraoperativ omvårdnad och kontroller, samt kan leda till negativa upplevelser för patienten. Slutsats: Deltagarna i studien skildrade generellt fler negativa erfarenheter än positiva. Att medvetandegöra fenomenet, förbättra kommunikationen i teamet, utföra organisatoriska förändringar kan möjliggöra att operationssjuksköterskor följer patienten under hela perioperativa förloppet vilket ingår i kompetensbeskrivningen. Samt öka villigheten att rapportera avvikelser kan vara tänkbara vägar till förbättring.

Bakgrund: Postoperativa infektioner orsakar lidande för patienterna och innebär stora kostnader för samhället. Operationssjuksköterskan har en viktig roll i att förebygga smitta och smittspridning. Det går att minska de postoperativa infektionerna genom att följa evidensbaserade nationella hygienriktlinjer. Dock visar studier på att följsamheten till hygienriktlinjer är bristfällig. Syfte: Syftet var att undersöka operationssjuksköterskans uppfattning av operationsteamets följsamhet av hygienriktlinjer. Metod: Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie. Enkätundersökningen genomfördes på fyra sjukhus i mellansverige, totalt inkluderades 56 operationssjuksköterskor i studien. Resultat: Resultatet visar att operationssjuksköterskorna skattar en hög följsamhet av hygienriktlinjer trots detta finns det riktlinjer som inte efterlevs i lika stor utsträckning. Operationssjuksköterskorna skattade brister som inkorrekt använd operationsmössa, att det i liten utsträckning byttes sterila handskar efter 90 minuters användning och högt trafikflöde inne på operationssalen. Slutsats: För att förbättra patientsäkerheten och säkerställa följsamheten till hygienriktlinjer krävs ett ständigt pågående kvalitetssäkringsarbete. Genom att kontinuerligt utföra punktprevalensmätningar av operationsteamet och förse dem med feedback kan man öka medvetenheten kring brister och arbeta förebyggande vilket bidrar till ökad patientsäkerhet

Bakgrund: Operationssjuksköterskan har ett avgörande ansvar gällande patientsäkerheten eftersom arbetet fokuserar på aseptik, samt att förebygga postoperativa infektioner och tryckskador. Den omvårdande yrkesrollen upplevs åsidosatt på grund av mer avancerad teknik. Hinder som tidsbrist, bristande respekt och kommunikation kan försvåra samarbetet på operationssalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård uppfattar sin omvårdande yrkesroll vid omhändertagandet av patienter perioperativt.  Metod: En kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer utfördes med 11 operationssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. Dataanalysen genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats. Resultat: Genom den fenomenografiska textanalysen framkom fem uppfattningar om operationssjuksköterskans omvårdande yrkesroll. Uppfattningarna var: skydda patienten från vårdskador, övervaka andra personers agerande, ett fungerande interprofessionellt samarbete, en kritisk granskning av utförda omvårdnadsåtgärder, samt hinder som skapar en otillräcklig omvårdnad. De fyra första uppfattningarna var påbyggande kategorier utifrån kompetens och erfarenhetsbaserad kunskap, medan den femte kategorin innefattar olika faktorer som hindrar utförandet av en god perioperativ omvårdnad.  Slutsats: Studien visade att operationssjuksköterskorna främst uppfattade sin omvårdande yrkesroll som patientens beskyddare. Ansvaret kring att upprätthålla steriliteten och övervaka operationssalen var en väsentlig funktion. Även det interprofessionella samarbetet var betydelsefullt för patientens omvårdnad. Yrkeskunnandet utvecklades genom en utvärdering av omvårdnadsåtgärderna. Olika hinder kunde dock orsaka att kvaliteten på omvårdnaden varierade. / Background: The operating theatre nurse (OTN) has a crucial responsibility regarding patient safety, since the work centers around aseptics, and to prevent postoperative infections and pressure injuries. The OTN might experience that nursing care has to be put aside in order to prioritise operating technical equipment. Other hindrances to an optimal collaboration include time pressure, intercollegial disrespectfulness and a lack of communication. Aim: The aim of the study was to describe OTNs’ perceptions of perioperative caring as part of their profession. Method: The study had a qualitative approach consisting of semi-structured interviews with 11 OTNs at a hospital in central Sweden. The data analysis was carried out using a phenomenographic approach. Results: The phenomenographic text analysis resulted in five perceptions. These perceptions were: to prevent adverse events, to oversee the actions of other people, a working interprofessional collaboration, a critical examination of carried out nursing care and obstacles which create an inadequate care. The first four perceptions were expanding categories building on competence and experience-based knowledge, whilst the fifth category included factors which are a hindrance in the carrying out of good perioperative care.  Conclusion: OTNs perceived their caring role as protecting the patient undergoing surgery. In addition, responsibility for maintaining a sterile environment and monitoring of the operating theatre were seen as important. The interprofessional teamwork was significant for patient care. Part of the caring role was to evaluate nursing care and develop professionally. Several hindrances could result in reduced quality of care.

Bakgrund: På en operation finns det en risk för att exponeras för blodsmittor när operationssjuksköterskor handhar vassa föremål samt kan utsättas för blodstänk. Blodburna sjukdomar som hiv, hepatit B och C sprids via smittat blod som kommer i kontakt med skadad hud eller slemhinnor. Stick- eller skärskador samt blodstänk är vanligast. Patienter med en blodsmitta kan uppleva ett stigma på grund av sin sjukdom. Vårdpersonal ska behandla alla lika och får inte diskriminera patienter.  Motiv: Operationssjuksköterskor arbetar i en miljö där det finns en risk för exponering av blodsmittor, det är därför av värde att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheterrelaterade till blodsmitta. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter relaterade till blodsmitta.  Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor (n=8). Insamlade data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys Resultat:  Analysen resulterade i tre olika kategorier: “Att uppleva risk”, “Att känna sig trygg” samt “Att ständigt utvecklas”.   Konklusion: Med erfarenhet blir specialistsjuksköterskan inom operation mer trygg i arbetet med en patient med känd blodsmitta. Tillgänglighet till information och bra rutiner är en central del då det annars kan skapa osäkerhet då operationssjuksköterskans arbete är i ständig utveckling och nya rutiner tillkommer. Det finns en risk att patienter inte vågar berätta för risk av stigmatisering och diskriminering och det är inte säkert att alla bärare av blodsmitta har testats. Alla patienter ska därför ses som potentiella smittbärare. / Background: During surgery there is a risk of exposure to blood-borne pathogens due to the handlings of sharp objects and exposure from blood splash. Blood-borne pathogens like HIV, hepatitis B and hepatitis C spread when contaminated blood comes in contact with damaged skin, mucous membranes or by an injury with a contaminated instrument. Sharps-injuries and blood-splash are the most common forms of exposure in the operating theatre. Patients with a blood-borne infection can feel stigmatized due to their illness. Health care personnel must provide equal care, and not discriminate against patients Motive: Theatre nurses work in an environment where there is risk of exposure of blood-borne pathogens, it is therefore of value to examine theatre nurses' experiences related to blood-borne pathogensAim: To shed light on operating theatre nurses' experiences related to blood-borne pathogens. Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with operating theatre nurses (n=8). Collected data were analyzed according to qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in three different categories: "Experiencing risk", "Feeling safe" and "Constantly developing". Conclusion: The theatre nurse gains confidence in working with patients with known blood-borne pathogens with experience. Availability of information and good routines are important factors as it can otherwise create uncertainty due to the constantly developing nature of the operating theatre nurse's work, and the adding of new routines. There is a risk that patients avoid disclosure of infection in fear of stigmatization and discrimination, and not all carriers of blood-borne pathogens have been tested and diagnosed.  Therefore, all patients should be seen as potential carriers.

Världshälsoorganisationen (WHO) introducerade 2008 checklistan för säker kirurgi, som ett led i att minska vårdskador i samband med kirurgiska ingrepp och stärka kommunikationen mellan de olika professionerna på operationssalen. Denna checklista är uppdelad i tre delar; kontroll inför anestesistart, kontroll inför operationsstart (time-out), samt avslutning. Eftersom vår profession är operationssjuksköterskor, valde vi att fokusera på time-out, för att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av kommunikationen och följsamheten i samband med time-out. Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka granskades och analyserades. I artiklarna sökte vi efter gemensamma nämnare, de kategoriserades till huvudteman och underteman. Under huvudtemat kommunikation återfinns hierarki, som var en starkt bidragande faktor till bristfällig kommunikation inom det interprofessionella operationsteamet och till en låg följsamhet till WHO´s checklista för säker kirurgi. I huvudtemat utbildning framkom problem i samband med implementeringen av WHO´s checklista för säker kirurgi, där det saknas adekvat utbildning och handledning för hela teamet. Resultatet för uppsatsen kan ligga till grund för vidare forskning inom ämnet och bidraga till utbildning i interprofessionell kommunikation och utveckling, samt hantering av de olika hierarkierna på en operationsavdelning. / In 2008, the World Health Organization (WHO) introduced the Surgical Safety Checklist as a means to reduce surgical complications and improve communication among healthcare professionals in the operating room. The checklist is divided into three parts: pre-anesthesia check, time-out before incision, and closing check. As operating room nurses, we chose to focus on the time-out component to describe operating room nurses' experiences with communication and compliance during time-out.   This literature review is based on ten qualitative scientific articles, which were reviewed and analyzed. We searched for common themes in the articles, which were categorized into main themes and sub-themes. Under the main theme of communication, we found that hierarchy was a strong contributing factor to poor communication within the interprofessional operating team and low compliance with the WHO's Surgical Safety Checklist.   Under the main theme of education, we found problems with the implementation of the WHO's Surgical Safety Checklist, including inadequate education and training for the entire team. The results of this study can form the basis for further research on interprofessional communication and development, as well as the management of different hierarchies in the operating room.

A quantitative, descriptive and contextual research study was conducted to establish the impact of the South African Nursing Council regulation number 212 on the training of theatre nurses in the Northern are of the Eastern Cape Province. A survey was conducted, using a questionnaire as research instrument. Convenience sampling was used to select the required sample of registered theatre nurses employed in the area. The data analysis revealed that the way theatre nurses are utilized in the area does not yet show an impact in terms of the aim of this course namely to develop their knowledge, skills and attitudes in order to be effective practitioners. However, the respondents felt positive about the curriculum. / Health Studies / MA (Health Studies)

A quantitative, descriptive and contextual research study was conducted to establish the impact of the South African Nursing Council regulation number 212 on the training of theatre nurses in the Northern are of the Eastern Cape Province. A survey was conducted, using a questionnaire as research instrument. Convenience sampling was used to select the required sample of registered theatre nurses employed in the area. The data analysis revealed that the way theatre nurses are utilized in the area does not yet show an impact in terms of the aim of this course namely to develop their knowledge, skills and attitudes in order to be effective practitioners. However, the respondents felt positive about the curriculum. / Health Studies / MA (Health Studies)