Vårt syfte med undersökningen har varit att analysera censurdebatten kring Tintin i Kongo från 2012. Med utgångspunkt från argumentet att barn måste skyddas från kontroversiell litteratur har vi framför allt varit intresserade av att förstå hur nyanser av debatten skapats genom den argumentation och det språkbruk som debattörerna har använt sig av.   Teoretiska utgångspunkter: Dagordningsteori. Gestaltningsteori. Frågeställningar: På vilka sätt är debatten kring Tintin, censur och barns förmåga att hantera kontroversiell litteratur intressant för vår förståelse av hur vi använder språk för att kommunicera? Vilka uttalar sig i debatten kring censuren av Tintin? Vilka argument används? Vilka är några vanligt förekommande teman i böcker för barn mellan 6-9 år 2017?   Metod: Vårt tillvägagångssätt för att kunna besvara frågorna har varit att använda oss av textanalys. Material: Vi har till vår undersökning valt att analysera artiklar. Urvalet har skett från de två dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Resultat: Det gör skillnad vilka ord vi använder och hur. Ord är makt och avslöjar normer i samhället. / Purpose: Our purpose with this study has been to analyze the debate regarding the attempt to ban Tintin in the Congos in 2012. With the starting-point being the argument made that children have to be protected from literature that is considered to be controversial, we’ve been interested in seeing how the nuances of the debate have been shaped by the use of arguments and language by those participating in the debate. Theoretical points of departure: Agenda setting theory, Framing theory Objectives and focus: The study has the following questions In what way is the debate surrounding Tintin in the Congos, censorship and children’s ability to handle literature considered controversial of interest in understanding how we use language to communicate? Who are the ones taking part in the debate regarding the ban of Tintin in the Congos? What are their arguments? What are some common themes presented in books aimed towards children between the ages of 6-9 2017?   Method: To answer our questions, we have analyzed our material through text analysis. Material: We have for our questions analyzed articles. They have been selected both from the newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet as well as from the evening newspapers Aftonbladet and Expressen. Result: Your words matter. It matters how and when we use them. Words are an expression of power and reveals the norms of society.

Made available in DSpace on 2016-04-27T19:31:12Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Fabio Cornagliotti de Moraes.pdf: 18847801 bytes, checksum: a20c2592e7f3f27e56d7c3f77d2ece9f (MD5) Previous issue date: 2015-09-28 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico / This work tries to analyses the 1931 and 1946 editions of the comic book The adventures of Tintin: Tintin in Congo . The purpose is to investigate how the Congolese are represented in this comic book. The author of the comics and many authors that wrote about the comics considers the stories realists . My goal is not to tell how the real world is, but to demonstrate that these comic books are not realists, but are committed to a viewpoint about reality that is based in racism, paternalism and colonialism. I will analyze the images and text in order to understand how the discourse it produces works. This discourse is not only a result of its society, but also something that built the said society, not only because it had a huge base of children readers, but because it was a commercial success. This discourse presents various racists ideas, shown naturally, where Congolese are systematically put down by Tintin, in a association with the Congolese historical experience, where they were put down by government officials, police force, work exploration and an extremely biased legislation. Thus, I will study the representation of this colonized people as an important part of the process of identity construction, either for the colonized and the colonist / Este trabalho procura analisar as edições de 1931 e de 1946 da história em quadrinhos As Aventuras de Tintim: Tintim no Congo . O objetivo é investigar a representação dos congoleses nessas HQs (histórias em quadrinhos). O autor da obra e muitos dos autores sobre sua obra chamam a atenção para como suas HQs são realistas. O objetivo não é mostrar como é o mundo real, mas demonstrar que essas HQs não são realistas, mas sim comprometidas com um ponto de vista da realidade pautado pelo paternalismo, racismo e violência colonial. Serão analisados as imagens e o texto para se entender como o discurso proposto pelo autor opera. Esse discurso não é meramente um fruto de sua sociedade, mas também algo que ajudou a moldar a sociedade, não só por contar com uma grande base de leitores infantis, mas por ser um enorme sucesso comercial. Nesse discurso estão presentes diversas ideias racistas, colocadas de forma quase natural, em que os congoleses são sistematicamente inferiorizados por Tintim, a exemplo da experiência histórica da colonização, em que eram sistematicamente inferiorizados por oficiais do governo, forças policiais, exploração do trabalho e uma legislação segregacionista. Dessa forma, busca-se estudar a representação desse povo colonizado como uma parte importante do processo de construção da identidade do colonizado e do colonizador

Denna uppsats handlar om filmtrailrar, och mer specifikt trailrar som marknadsför 3D-filmer. Syftet är att lyfta fram ett till stora delar outforskat ämne och undersöka likheter och skillnader i konventioner mellan trailrar från 50-talet och moderna trailrar. Frågorna jag ämnar svara är: Hur marknadsför moderna, samtida trailrar 3D-teknologin? Finns det gemensamma konventioner och stilistiska grepp som är genomgående för dessa trailrar? Vad finns det för likheter respektive skillnader i konevntioner och grepp? Vad har förändrats i marknadsföringen av 3D-teknologin sedan 1950-talet? Forskningsfältet trailrar är till stora delar outforskat, men mitt arbete lyfter fram några studier som gjorts. Kernan har skrivit en bok om trailrar i allmänhetoch utformat tankar och resonemang om vad en trailer är. Hon utgår ifrån ett retoriskt synsätt och menar att det går att utläsa hur studior via trailrar "talar" till publiken. Street har skrivit en artikel som utgår ifrån Esther Harris, som skapade trailrar i England, och hennes arbete. Street redogör för Harris trailrar i synnerhet och filmtrailrar i allmänhet och knyter an till det Kernan redogör för i sin bok. Johnston har skrivit om hur trailrar marknadsför teknologi, däribland en artikel om just trailrar för 3D-filmer. Det är denna artikel, med hans resonemang och resultat, som ligger till grund som teoretisk ram för detta arbete. Johnston menar att en rad konventioner och grepp utvecklades under 1950-talet för att lyfta fram 3D-formatet som den stora stjärnan som skulle locka tillbaka publiken till biograferna. Han menar att scener och sekvenser med action, specialeffekter och spektakel lyftes fram så att publiken skulle få se prov på vad formatet kunde göra. Speciellt klipp med utstickande föremål eller armar, vapen eller liknande, framhävdes för att understryka den tredje dimensionen. Man använde även textskyltar och berättarröster som berättade och informerade om 3D-teknologin., samt så kallade "Masters of Ceremonies"; specialskapade segment i trailern där, oftast, en skådespelare (som sig själv eller i sin roll) vände sig direkt till publiken och berättade om 3D-formatet.  I min analys utgår jag ifrån Johnstons teorier och analysrerar sedan trailrarna till Avatar, The Final Destination, Tron: Legacy, Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides, The Three Musketeers, The Adventures of Tintin, Men In Black 3 samt The Smurfs. Jag finner att trailrarna gör väldigt lite eller inget alls för att informera om 3D-formatet, men att konventioner i val av klipp och scener sig lika sedan 1950-talet. Med andra ord, att scener med action, specialeffekter, spektakel, och saker och föremål och annat som sticker ut ur skärmen lyfts fram. Undantaget är trailern till The Smurfs som till stor del är lik trailerkonventionerna från 50-talet, i det att den vänder sig direkt till publiken i specialgjort material i sitt tilltal och använder sig av "the Master of Ceremonies".  Jag kommer fram till att mycket i de moderna trailrarna är sig likt och att flera konventioner och grepp lever kvar sedan 50-talet. De största skillnaderna ligger i det direkta tilltalet till publiken och att de moderna trailrarna tycks tona ner budskapet om 3D-formatet.

This paper explores the relation between the popular “Tintin” comics by the Belgian artist Hergé and Steven Spielberg’s successful film adaptation “The Adventures of Tintin” (2011) from a linguistic perspective. It explores how language use in the scriptovisual medium of the comic (which combines still images and printed text) is rendered in the audiovisual medium of film (which combines moving images and spoken language). After discussing general linguistic similarities between comics and films and the use of language in each of the two media, the paper compares the representation of voice, accent, thoughts, talking animals, sounds and written language in Spielberg’s screen adaptation to the original printed comic books. It analyses to what extent the language from comic books can be directly transferred to the filmic medium and investigates possible causes underlying any modifications in the above-mentioned domains.