Avhandlingen undersöker tolkningsprocessen och tolkprodukten hos konferenstolkar med olika lång tolkerfarenhet. Detta görs utifrån expertteorin (jmf Ericsson, Charness och Hoffman 2007) tillämpad på tolkning. Enligt expertteorin använder mycket skickliga utövare, oberoende av fält, samma typer av processer och strategier för att nå den absoluta toppen inom sitt gebit. En viktig del av expertteorin är medveten eller avsiktlig övning (deliberate practice), en särskild typ av övning som mycket skickliga utövare använder sig av för att förbättra sin insats. Avhandlingen bygger på fyra olika studier om två olika grupper av deltagare. Deltagarna simultantolkar ett eller två tal från engelska till svenska. Två grupper – en tvärsnittsgrupp med nio deltagare på tre olika tolkerfarenhetsnivåer (ingen erfarenhet, kort erfarenhet och lång erfarenhet) samt en longitudinellgrupp med tre deltagare som spelats in vid två olika tillfällen med 15 års mellanrum – analyserades utifrån både process och produkt data. Tolkprocessen studerades genom att analysera och kategorisera process problem, monitorering och tolkstrategier som tolkarna rapporterat om under retrospektion efter tolkning. Tolkprodukten analyserades genom holistiska bedömningsskalor, en för förståelighet och en för nivån på informationsöverföring. Vidare genomfördes också djupintervjuer med deltagarna i det longitudinella materialet. Syftet var att undersöka hur de uppfattade medveten/avsiktlig övning och hur de såg på sin utveckling och övning av tolkfärdigheten. En viktig del av avhandlingen, förutom resultaten, är utvecklingen av de holistiska bedömningsskalorna (utvecklade från Carroll 1966) och utvecklingen av metoden i djupintervjustudien. Slutsatsen i avhandlingen är att det finns en mätbar skillnad i tolkfärdigheten mellan tolkar med liten eller ingen tolkerfarenhet och tolkar med lång tolkerfarenhet. Denna slutsats fick dock inte stöd i det longitudinella (och intra-individuella) materialet. Skillnaderna mellan grupperna i tvärsnittsmaterialet var också tydliga i processdata. Erfarna tolkar stöter på färre process problem än tolkar med kortare erfarenhet. Det fanns också tydliga skillnader vad gäller förekomsterna av monitorering (alltså kontroll av tolkprocessen och produktionen) mellan erfarna tolkar och övriga deltagare. Monitorering verkar vara en skiljelinje mellan erfarna och oerfarna tolkar, de erfarna tolkarna hade mer process kapacitet tillgänglig för att monitorera sig själva. Detta stöddes också till viss del av djupintervjuerna, där deltagarna rapporterade hur de ständigt utvärderar sig själva i syfte att förbättra sin insats. Ett nyckelantagande som slogs fast i början av projektet – nämligen att erfarna tolkar skulle hävda i djupintervjuerna att de ägnade mycket tid åt att öva färdigheten – fick, till författarens förvåning, inte stöd. Tolkarna rapporterade om många övningslika aktiviteter, men hävdade samtidigt att de inte övade. Avhandlingen avslutas genom ett önskemål om fler studier med fokus på medveten/avsiktlig övning bland tolkar. Dessutom föreslår författaren också att termen “experttolk” eller “expert” ska användas med stor försiktighet i forskningsstudier om just expertkunnande i tolkning. Författaren efterlyser också en bredare diskussion om expertkunnande och medveten/avsiktlig övning. / This dissertation investigates the process and product of interpreters with different levels of experience and explores the expertise approach (cf. Ericsson, Charness and Hoffman 2007) as applied to interpreters. The expertise approach claims that highly skilled performers, regardless of their chosen field, use the same type of strategies in order to reach the top levels of their profession. An important feature of the expertise approach is deliberate practice, a specific type of practice that highly skilled performers engage in so as to improve their performance. The dissertation is based on four different studies featuring two different sets of participants. Two data sets – a cross-sectional material with nine participants on three different levels of interpreting experience (none, short and long), and a long-term material with three interpreters recorded at two different points in time – were analysed in terms of both processing and product data. The interpreting process was studied by retrospectively analysing and categorizing processing problems, monitoring and strategies, while the interpreting product was analysed by using holistic rating scales for intelligibility and level of information transfer of the interpreting product. In-depth interviews were also conducted with the long-term participants in order to investigate their perception of deliberate practice and their own view of their skill development. An important and integral part of the dissertation, apart from the results, was the development of the holistic rating scales (adapted from Carroll 1966), and the development of an in-depth interview study. The conclusions of the dissertation are that there are measurable differences of interpreting skill between performers with little or no interpreting experience and performers with long interpreting experience, but this finding could not be supported by the long-term (intra-individual) study. Differences between the groups in the cross-sectional material could also be observed from the process data. Experienced interpreters 16 encountered fewer processing problems than less experienced interpreters and had more strategies at hand to solve problems. There were also clear differences in terms of instances of monitoring (i.e. controlling the interpreting process and output) between experienced interpreters and other subjects. Monitoring seemed to be a dividing line between experienced and inexperienced interpreters, and experienced interpreters had more processing capacity available to monitor themselves. This was also to a certain extent supported in the in-depth interviews, where the participants reported how they constantly evaluate themselves in terms of improving performance. A key assumption established in the beginning of the project – that experienced interpreters would claim, in the in-depth interviews, that they practise a great deal – was not supported, to our surprise. The interpreters recounted many practice-like activities but stated that they did not actually practise. The dissertation concludes by calling for more studies on deliberate practice in interpreting, suggesting that the term “interpreter expert” should only be used with caution in scientific studies and that the particular features of expertise and deliberate practice in interpreting should be discussed. / <p>At the time of the doctoral defence the folowing papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: inPress; Paper 4: Manusckript.</p>

No description available.

No description available.

The aim of this thesis was to study how social workers in social services in several municipalities perceive that they interpret the concept of domestic violence and how they believe they would act when it comes to different types of domestic violence. The thesis has focused on three types of violence; physical, psychological and economical. Seven social workers were interviewed with a thematised interview guide and six vignettes. The theoretical perspectives applied in the analysis were the process of normalization and the continuum of violence. The results showed that the social workers did not interpret domestic violence unanimous, and they had different ideas of how they would act in the vignettes. To sum up, the study showed that the social workers found it easier to identify and define physical violence as domestic violence and they tended to more frequently suggest the couples in the vignettes to separate as well as to protect the victim of violence. In comparison to physical violence, the social workers found it more difficult to identify and interpret psychological and economical violence, and tended to suggest the couple to stay together and try family counselling.

No description available.

Att läsa Edith Södergrans dikter kan vara en nästintill fysisk upplevelse, och om Södergrans dikter skulle tolkas som rum, hur skulle då de rummen vara utformade? Syftet med detta projekt har varit att undersöka vilka rum och rumsupplevelser som kan genereras ur utvalda dikter skrivna av Södergran. Baserat på en subjektiv undersökning diskuterar projektet diktjag i relation till form, där diktjagets känsloläge översätts till rumsliga upplevelser och kvalitéer. För att kunna strukturera översättningen av litteratur till arkitektur influeras projektet av en litteraturvetenskaplig, hermeneutisk teori om tematisk analys. En stor del av projektet består av formsökning, genom orientering i formspråk och tolkning av ord till form. Projektet har utvecklats till en sekvens av rum som tolkas som en tunnelbanestation. Då rum och form ska vara i fokus har programmet använts som en fond för projektet, för att få fram och förstärka rumsliga kvalitéer.

No description available.

Denna studie genomfördes i syfte att fördjupa kunskapen både i om hur skolans värdegrund kan ta sig uttryck i undervisningen på svenska F-3 skolor och i hur verksamma lärare reflekterar över vikten av värdegrundsarbete samt över sina egna arbetssätt. Genom att intervjua åtta lärare har vi undersökt hur de arbetar med skolans värdegrund samt hur de reflekterar över sitt eget värdegrundsarbete. Med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv har vi analyserat och kategoriserat insamlade data och sedan sammanfattat det i ett resultat. Resultatet påvisar både likheter och skillnader i värdegrundsarbetet och i hur lärare ser på värdegrunden. Lärares egen tolkning av värdegrunden är det som bestämmer hur värdegrundsarbetet får uttryck i undervisningen.

I denna uppsats har jag utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv undersökt elevers olika tolkningar av analysbegreppet genom att undersöka elva elevers skriftliga analys av en konflikt som en del av en examination. Detta har gjorts induktivt i en tematisk analys med förhoppningen att kunna öka förståelsen för elevers uppfattning om analysbegreppet. I analysen har fyra olika teman skapats utifrån hur eleverna tolkade uppgiften ochi relation till litteratur på området: analys som personligt tyckande, analys som förklarande text, analys som utredande text och analys som kritisk granskning. Den tematiska analysen visar att majoriteten av eleverna gjorde tolkningen analys som förklarande text, vilket kan anses vara problematiskt då genren förklarande text inte innehåller de språkliga drag som krävs för att skriva de typer av utredande och kritiskt granskande texter som bättre överensstämmer med vad lärare förmodligen förväntar sig av en samhällsvetenskaplig analys och som utmärker de högre betygsnivåerna. Vikten av att utveckla elevers litteracitet belyses därmed och även att läraren har koll på sina förväntningar och hur de förmedlas. En diskussion förs kring analyshämmande faktorer som outtalade och motstridiga krav på vetenskaplighet, hur vetenskapligt språk och text kan fungera analyshämmande samt hur ofta reflexmässiga positivistiska och liberala tankesystem kan hindra analysen. Grundläggande har varit att undvika så kallad kognitiv reduktionism, alltså att söka enkla, övergripande förklaringar till varför eleverna inte uppnår förväntade studieresultat och att skillnader i elevers prestation är att de tänker fundamentalt olika. Relationen mellan tänkande och språk, intentionen bakom handlingar och de vetenskapliga begreppens betydelse för lärande är centralt. En viktig lärdom är att förståelse inte innebär passivt upprepande utan aktiv reflektion och att den genererade kunskapen är beroende av hur vi tolkar våra upplevelser, vilket innebär att lärandet måste börja i elevernas föreställningsvärld. Analys används med speciell betydelse inom många vetenskapliga områden samtidigt som en analys kan se ut på olika sätt och vara på olika nivåer. Det är viktigt att läraren är medveten om elevers (och kanske även sin egen) osäkerhet kring analysbegreppets mångtydighet. Samtidigt är det angeläget med mer empirisk forskning på området för att reda ut analysbegreppet och klargöra dess innebörd i olika kontexter och även utöka processkunskap om vad analytisk förmåga egentligen innebär.

Denna uppsats har sin grund i kommunikation och nätdejting. Nätdejting är ett växande fenomen med miljontals användare bara i Sverige och omsättningen är skyhög. Kommunikationen som sker via Internet består i stort sett bara av ord och medför hinder då två personer inte kan höra och se varandra i realtid. I en studie av Albert Mehrabian kom han fram till att kommunikation bara består av ord till en liten del. I en kommunikativ situation uppfattar personer meddelanden baserat på 38 % tonläge, 55 % ansiktsuttryck och kroppsspråk samt endast 7 % ord. Syftet med vår uppsats har varit att belysa vilka kommunikationsproblem som kan uppstå i samband med nätdejting. Detta syfte har vi försökt att uppfylla med hjälp av följande fyra frågeställningar: Upplever personer som nätdejtar att det uppstår en påhittad eller overklig, det vill säga virtuell, verklighet och i så fall på vilket sätt? Kan ett meddelande betyda samma sak för en person som för en annan? Upplever personer som nätdejtar att det finns hinder i kommunikationen? Om det finns hinder i kommunikationen som förs via Internet, går det att undvika dessa på något sätt? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, i form utav semistrukturerade telefonintervjuer med fyra personer som har använt sig av nätdejting. Vi har sedan sammanfattat den insamlade empirin för att sedan jämföra denna med den teoretiska referensram som vi samlat in. Vi har kommit fram till att det kan uppstå virtuella, alltså påhittade eller overkliga, verkligheter då en person kan bygga upp ett drömscenario om en kontakt på Internet. Vi har också sett att tolkningar är en mycket central del i kommunikationen på Internet då det är orden som syns och inte personen i sig. I och med att alla ord måste tolkas så finns det en mängd hinder i kommunikationen. Dessa hinder handlar mycket om att personerna inte kan se varandras ansiktsuttryck och kroppsspråk och inte höra varandras röstläge och betoningar. Trots dessa kommunikationshinder ökar kontaktskapandet på Internet och detta gör oss också nyfikna på vad framtiden har att erbjuda.