Kandidatarbetets syfte är att undersöka mötet mellan människa och medium genom att undersöka hur människor relaterar till och tolkar mötet med ett medium. Undersökningen tar sin utgångspunkt i flera tänkbara kunskapsfält, bland annat posthumanism, transhumanism, tolkningsvetenskap. Dessa kunskapsfält prövas sedan i en gestaltning för att avgöra om kunskapen är relevant i förhållande till vårt ärende. / Ett möte mellan det fysiska och digitala utrymmet. Belyser både den ontologiska och konstvetenskapliga tolkningen och relationen mellan människa och medium. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

<p>Eugene Ysaÿe, violinsonat No.2 sats 1 och 2. </p><p>Camille Saint - Saëns, Fantasie Op. 124. </p><p>César Franck, violinsonat i A-dur.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

I den kommande nya läroplanen hösten 2022 finns ett nytt tillägg i de inledande kapitlen i läroplanen för grundskolan. Ett specifikt tillägg gäller ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer som är ett förtydligande från det tidigare ämnesområdet sex- och samlevnad. Tidigare fanns inte sex- och samlevnad i läroplanens inledande kapitel så detta är alltså någonting nytt. Dessa inledande kapitel inkluderar fritidshemmet och arbetet blir därför ett nytt tillägg i fritidshemmets uppdrag.   Studiens syfte är att undersöka vilka tankar, visioner och förutsättningar som fritidshemslärare har inför det kommande arbetet med sexualitet, samtycke och relationer. För att samla in det empiriska materialet för denna kvalitativa studie genomfördes fyra individuella semistrukturerade intervjuer tillsammans med yrkesverksamma fritidshemslärare. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av läroplansteoretiskt perspektiv och de centrala begreppen: transformeringsarena, realiseringsarena, ramfaktorer och didaktiska frågor. Studiens resultat visar att det finns individuella tolkningar av ämnesområdet och hur fritidshemslärarna visionärt tänker kring hur arbetet kan ta form. Ytterligare presenteras olika förutsättningar som kan komma att påverka hur arbetet kommer att realiseras. Resultatet visar även hur fritidshemslärares upplevelse av den egna kompetensen påverkar deras inställning och självförtroende.

Skolan är nära sammanknuten med de influenser som präglar samhället i stort. I ämnet samhällskunskap kommer läraren ofta i kontakt med elevers livsåskådningar och åsikter som en naturlig del av undervisningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar kring fenomenet intolerans och hur detta synliggörs från elever i klassrummet. Arbetet kretsar kring tre centrala teman: begrepp, bemötande och förebyggande arbete. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med djupgående karaktär där fokus riktas mot den enskilde lärarens subjektiva upplevelser. Analysen sker utifrån en fenomenologisk referensram där transkriberingar kodats och tolkats av mig. Resultatet gestaltar en hög grad av komplexitet kring fenomenet intolerans. Det råder en viss konsensus kring begreppets avvikelse från skolans och det svenska samhällets demokratiska värdegrund. En generell samsyn kring bemötande och förebyggande arbete existerar inte utan det konstateras att arbetet är situationsberoende. Frekvensen av intolerans upplevs som vanligare hos de lärare som alltid bemöter och öppnar upp för diskussion medan det motsatta förhållandet gäller för de lärarna som stänger diskussionen innan den hunnit påbörjas. Min slutsats är att bemötande av intoleranta uttryck behöver anpassas efter varje enskild elev. Det handlar om en försiktig balansgång där läraren varken kan blunda eller agera för kraftfullt eftersom det riskerar att förstärka icke önskvärda åsikter. Samtidigt ska ett väl fungerande vardagligt arbete med eleverna inte underskattas som ett övergripande tillvägagångsätt i syfte att motverka intolerans.

Syfte är att bidra med kunskap kring inverkan av det digitalt hjälpmedel TERA på livskvalité hos användaren. Studiens huvudfrågor är hur upplever den enskilda individen produktens inverkan på dess liv. Samt kan användning av TERA- AI skrivtolken minska den totala kostanden för skrivtolkningstjänster? Den empiriska studien visar en tydlig koppling mellan ökad livskvalité och användning av digitala AI tjänsten TERA. Granskning av kostnader för skrivtolkningstjänster och dess relation till digital transformation leder till slutsatsen att det finns stora potential för samhällsekonomisk besparing genom digitalisering av skrivtolkings tjänsten.

Syftet med studien är att beskriva pedagogers förhållningsätt till regeln, alla får vara med, utifrån hur pedagoger tolkar barns inflytande i arbetet med demokrati och demokratifostran. I studien genomförs tre semistrukturerade intervjuer med tre aktiva förskollärare, för att ta del av olika perspektiv som rör arbetet med demokrati och demokratifostran. Resultatet presenteras genom citat från intervjuerna med informanterna som vidare förklaras och kopplas till teoretiska perspektiv och tidigare forskning i diskussionsdelen. Slutsatsen presenteras utifrån citaten och visar på ett gemensamt resultat av vad informanterna fann viktigt för att skapa en miljö som speglar barnens inflytande och intresse. Genom att pedagogen aktivt arbetar med att vara närvarande, engagerad och lyhörd kunde barnens inflytande och delaktighet påverka det demokratiska lärandet i verksamheten. Dessa tre begrepp blir också relevanta i analysen av teorin som visa på olika ansatser av att arbeta med demokrati och demokratifostran. Genom demokrati, här och nu med demokrati och om och för demokrati.