Vår studie undersöker tolkens betydelse i kommunikationen mellan handledare på HVB och ensamkommande flyktingbarn. Vi fokuserade främst på möjligheter och brister som finns i tolkning idag, men även för att kunna förbättra handledarnas arbetssätt med barnen.  Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har intervjuat fyra tolkar och fyra handledare på HVB. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av tre kommunikationsmodeller och Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Modellerna har använts för att förklara specifika tolkningssituationer mellan barnen och handledare, och Habermas teori har vi använt för att förklara tolkningen utifrån samhället. I studien framkommer det att tolkningen ger goda möjligheter för att skapa en kommunikation mellan två individer. De största bristerna är att det saknas tolkar i vissa språk och att det blir fel i dialekter. Många av handledarna menar att tolkarnas kompetens är bristfällig och att tolkarna behöver vidareutbilda sig. Det framkommer även att många upplever att det är en fördel om tolken har kunskap om kultur och samhällen för att kunna överbrygga mellan barn och handledare. I tolkningen förekommer sällan känslomässiga samtal och att det är individuellt om barnet vill visa sina känslor vilket beror på vilket förtroende de har till tolk och handledare. Det finns mycket att förbättra inom tolkningen och det saknas riktlinjer kring hur man ska genomföra tolkning. / Our study investigates the interpreter´s significance in the communication between assistants at residential care homes and unaccompanied refugeechildren. We had our focus mainly on the possibilities and the deficiencies that are in interpreting today, but also to improve the assistants’ way of working with the children. We have implemented a qualitative study where we have interviewed four interpreters and four assistants at residential care homes. To analyze our results we have used three communication models and Habermas´ theory of communicative action. The models were used for explaining specific situations with interpreters between assistants and children, and we used Habermas´ theory to explain interpreting by society. The study reveals that interpreting gives good possibilities to create a communication between two individuals. The largest deficiencies are that there is a lack of interpreters in some languages and there occurs flaws in dialects. A lot of the assistants say that the competences of the interpreters are deficient and that the interpreters need more education. The study also reveals that many of the interviewed experiences that it is an advantage if the interpreter has knowledge about culture and communities to create a bridge between children and assistants. In interpreting, emotional conversations rarely presents and it is individual if the child wants to show its feelings and it depends on the trust they have to the interpreter and assistant. There are a lot of improvements needed and there is a lack of guidelines to how assistants should implement interpreting.

The survey aims to problematize masculinity in the exhibitions of the museum.  In what way is masculinity interpreted and valued in exhibitions? What is the attitude towards masculinity in gender oriented museological texts? This study investigates in which way masculinity is written about – how interpretations of masculinity emerge in the texts and what consequences this may have. The survey is based on the method of discourse analysis and the material is processed from a gender perspective. The source material consists of museological texts dealing with the topic of gender and museology, which also is the core material. A complement to this is a selection of exhibition catalogs from museums as well as reviews which are also based on art exhibitions. The main point of the source material consists of the museological texts. The survey highlights that the gender-conscious museological discourse understands, interpret and evaluate masculinity on a more or less given regulatory framework. The classification of this framework means that masculinity is understood in terms of power or unmanliness as a norm and representation. The result is a definition that is reproduced and transmitted via testimony, texts. This contributes to a perception of masculinity which is formulated in evaluative attitudes – about masculinity itself seen as a problem. The discursive framework which the gender-conscious texts consists of constructs the perception of masculinity, and are not merely observations about masculinity as reflections of reality. The discursive classification presumes what there is to know, or what can be found in the study and interpretation of masculinity, men or masculinity. The gender conscious museological discourse affects how truths and statements are constructed, developed and reproduced. The attitude towards masculinity – the perception of masculinity – in the gender-conscious museological discourse as it manifests itself in these texts, is that masculinity in practice doesn’t need to be problematized.

Min uppsats beskriver hur gymnasielärare i religionskunskap år 2010 kan förhålla sig till livsfrågor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrågor i klassrummet. Som teoretisk ram har jag tagit upp några olika definitioner av livsfrågor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrågepedagogik, samt visat på de läroplansteoretiska utgångspunkterna för livsfrågor i undervisningen. Mitt perspektiv utgår från grounded theory och utifrån en hermeneutisk förståelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslärare under vårterminen 2010.   Informanternas svar visar att livsfrågor kan tolkas på olika sätt vilket påverkar didaktiken. Det framkom även att de omgärdar livfrågedidaktiken med försiktighetsåtgärder vilka kan bero på omsorg om eleven, rädsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad på erfarenhet, eller bristande kompetens. Livsfrågor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgå ifrån elevens intressen och frågor. Men i praktiken kan det bli just de frågor som ligger eleven närmast som anses för känsliga och väljs bort i undervisningen.

Bakgrund: Traditionell marknadskommunikation anses ha gått från att vara en envägskommunikation från företag till konsumenter, till en tvåvägskommunikation där konsumenter kan interagera med företag. Visuell kommunikation är ett verktyg inom markndskommunikation, där ett fokus kan ligga på värdeskapande. Det stora användandet av sociala medier har lett till att företag bör anpassa deras marknadskommunikation som kommunikationsstrategi till värdeskapande innehåll. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad mottagarna anser är ett värdeskapande innehåll i ett företags visuella kommunikation på Instagram. Metod: I denna studie har en kvalitativ fallstudie applicerats, där fem semistrukturerade intervjuer har utförts. Studien grundar sig i en deduktiv ansats med inslag av induktiv ansats. Slutsats: Mottagarna anser att ett värdefullt innehåll från företag på Instagram ska bestå av varierande bilder med nytänkande innehåll, och som reflekterar företagets personlighet. Den största del av bilder som publiceras av inredningsföretag ska inspirera mottagarna och det genom att företag placerar deras inredningsprodukter i en miljö. De bildelement som tycks påverka hur en bild uppfattas är färg, ljussättning samt om produkten är placerad i en inredningsmiljö. Dessa delar påverkar sedan om det leder till att mottagarna skapar en tolkning av en bild samt om en emotion skapas. Bildelementen kan ses som delar i en bilds helhet, och om en del fattas kan det påverka hur bilden uppfattas. / Background: Traditional marketing communications has gone from a one-way communication from organizations to consumers, to a two-way communication where the consumers can interact with organizations. Within marketing communication an visual marketing can be used as a tool to create value-adding content. The large consumption of social networks is a reason why organizations need to adapt their strategy regarding marketing communication towards value adding for the consumers. Purpose: The purpose of this study is to investigate what the reciever believes is valueadding content in a company’s visual communication on Instagram. Method: In this study a qualitative case-study have been applied, where five semistructured interviews have been conducted. The study is based on a deductive approach, with elements of inductive approach. Conclusion: The recievers thinks that value-added content from companies on Instagram should contain a diversity of images with content that is new thinking, and that reflects the company’s personality. The biggest part of images that is published by interior-companies should inspire the recievers, this by posting pictures where the company have placed their interior-products in an environment. The element areas that seem to influence how a image is recieved are through colours, lightning and the placement of interior-products in an environment. These parts affect how the respondents interpretate the picture and if an emotion is created. The element areas can be seen as parts of a wholeness in an picture, and if one part is missing it can influence how the picture is percieved.

My essay begins with a story in which I portray different communicative situations at the preschool unit Myran. The children in my story are at an early stage of development and they all suffer from multiple disabilities which inhibit their ways of communicating. Through my story, I describe how I perceive different communication dilemmas in my work place. A difficulty I cover in my essay is how the educator knows if he or she has interpreted a child correctly when it does not have a verbal communication and therefore is completely dependent on the educators’ interpretations of its communication efforts. The purpose of my essay is to demonstrate the educator´s role in communication, and I want to highlight how children with multiple disabilities communicate. I also want to investigate how important communication is in a child´s learning process. The question I ask myself is how the communication between an educator and a multiply disabled child looks like and also what nature of communication is. The method I use is the essay form where my reflection takes up a large part. In my reflection I start from my experience-based story and by making use of literature addressing various theories of communication, I arrive at the conclusion that the educator has a decisive role for developing a child´s communication skill.

No description available.

En analys av domstolars civilrättsliga makt över avtal i kommersiella avtalssituationer. Utgångspunkten är att domstolen innehar rätten att förändra avtal när orimliga resultat uppstår från det aktuella avtalet. Utövandet av makten sker med hjälp av avtalstolkningsläran med målet att finna avtalets verkliga syfte. En av de främsta anledningarna till varför domstolen ska behålla denna civilrättsliga makt är för att den inte ska lämnas ensam upp till lagstiftaren. De lege ferenda bör domstolens roll att öka och prejudikatbildningen behöver stärkas.

Begreppet kultkontinuitet används många gånger för att beskriva hur en ny religion övertar fenomen från en tidigare religion. I denna uppsats har den fornnordiska gudinnekultens kultkontinuitet undersökts i Svensk romansk kyrkokonst. Genom en tvärvetenskaplig litteraturstudie inom religionshistoria och konsthistoria som utmynnade i en bildanalys har symbolik framkommit som kunde anknytas till den fornnordiska gudinnekulten. Undersökningen visade att det förekommer en gudinnekultkontinuitet i en förändrad form. Symboliken är emellertid i många fall otydlig, och kan mer förstås genom vad jag benämner som en symbolisk anknytning; det vill säga även om symbolerna inte direkt går att anknyta till den fornnordiska symboliken, finns det attribut och egenskaper som kan relateras till de fornnordiska gudinnorna. Undantag från detta är avbilder av Jungfru Maria vilkens aspekter och kvalitéer tydligt kan liknas med den fornnordiska fruktbarhetsgudinnan Freyja.

Syftet med studien är att genom intervjuer lyfta fram pedagogers utsagor om matematik, samt genom pedagogers yttranden bidra med förståelse om användandet av förskolans utomhusmiljö i matematikundervisningen. Syftet har operationaliserats ned till följande två forskningsfrågor; Hur beskriver pedagoger sina egna arbetssätt med matematik i förskolan? och Vad uttrycker pedagoger om användandet av utomhusmiljön i matematikundervisningen? Studiens syfte har grundats i problemområdet att undersöka vilka arbetssätt pedagoger använder för att tillämpa matematik i relation till förskolans utomhusmiljö, som tagit avstamp i litteratur som lyfter att det finns pedagoger som inte har tillräckligt med djupgående kunskaper i ämnet matematik för att kunna stötta barn i det, samt att det är få som talar för att använda utomhusmiljön som undervisningsmetod trots de gynnsamma effekter det ger på barns lärande och utveckling. Forskning belyser matematiken som ett fenomen som barn upptäcker med hjälp av kroppen och alla dess sinnen och att matematik är ett sätt för barn att kunna relatera till verkligheten. Studier skriver även fram att elever i bland annat årskurs fyra i Sverige, presterar sämre än andra nordiska länder i ämnet matematik. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt samt metod har inspirerats av hermeneutikens allmänna tolkningslära. Centrala begrepp inom hermeneutiken som hermeneutisk cirkel, förförståelse och förståelse samt tolkning har använts som analysverktyg. Tio pedagoger från totalt tre förskolor har deltagit i studien, där enskilda semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet i föreliggande studie synliggörs utifrån pedagogers utsagor, att pedagoger lyfter att de använder sig av olika arbetssätt, som att tillföra material och använda de naturliga material som utomhusmiljön erbjuder för att närma sig matematiken i förskolan. Pedagoger uttalar sig om att arbetet med matematik i förskolans kontext sker för att förbereda barnen för framtiden och att utomhusmiljön kan bidra till att med fysisk aktivitet upptäcka större matematiska fenomen, som exempelvis kilometer och symmetri i djur och natur.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i årskurs F-3 tolkar begreppet hållbar utveckling samt hur de undervisar kring begreppet. Detta undersöks genom att intervjua samt observera 4 stycken pedagoger. En grupp av pedagogerna tyckte att hållbar utveckling mest bestod av miljöaspekten, såsom sopsortering och liknande medan den andra gruppen av pedagoger tyckte att begreppet är stort, brett och svårtolkat. Det visade sig också att arbete kring hållbar utveckling är något som måste vävas in i det dagliga arbetet och integreras med andra ämnen.  Vi upptäckte även att det står relativt lite om hållbar utveckling i läroplanen och att om det var med definierat så skulle det underlätta för pedagogerna. I denna studie använder vi benämningen pedagog för utbildade lärare i årskurs F-3.