Human rights and solidarity, as well as moral and legal responsibilities to protect people in need of refuge, seem to be principles of secondary importance within international migratory policies today. Instead, the predominant view seems to focus more and more on the protection of territorial borders, the welfare state and national identity. This international change in discourse can also be seen in the political trends of individual states. There are reasons to believe that this is a development that is also perceptible in the political rhetoric that is used in parliamentary debates, which constitute the main focus of this thesis. The aim of this study has therefore been to increase the understanding of this change in migratory policies by analyzing Swedish parliamentary debates between 1975 and 2002, using a theoretical framework focused on two different perspectives on security: First, the Copenhagen School and securitization of migration, and second, human security and human rights. The method consists of an interpretative and reflective method, together with a critical discourse analysis approach. The main results of the thesis show a possibility to distinguish four sets of discourses with close ties to the contemporary societal context during this period of almost three decades. However, the main arguments for such a change in discourse are first, that although the migration policies have developed in a more restrictive way since the 1980’s, the arguments and rhetoric in parliamentary debates have not changed much even though the tendencies are harder tones simultaneously with such restrictions. Second, in spite of this similarity, there have been people in parliament who have raised their voices and protested during this period when, in their view, the politics has moved outside of the ordinary framework. Finally, this thesis argues that it is possible to place the two debating sides in what could be named the security/rights- nexus, depending on each side’s point of departure according to the security framework of this thesis.

I Sverige finns en ojämlikhet i hälsa mellan utrikes födda och inrikes födda. Hälsa är beroende av fungerande hälso- och sjukvård och för personer som inte talar svenska kan tolk behövas. Dock förekommer viss problematik kring tolkning vid patientbesök som berör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Därför har några regioner i Sverige utbildat tolkar inom SRHR. Studiens syfte var att undersöka hälso- och sjukvårdsanställdas uppfattning samt behov av tolkar i Region Sörmland. Kvalitativ metod valdes för att belysa deltagarnas erfarenheter och uppfattningar kring tolkning. Datainsamling gjordes via semistrukturerade intervjuer då fem kvinnor som arbetar med SRHR inom hälso- och sjukvård i Region Sörmland intervjuades. Därefter genomfördes kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet visar att deltagarna främst använder sig av telefontolkning även om kontakt-tolkning förekommer. Patientmöten genom tolk handlar mycket om kommunikation. Förutsättningar, hinder och möjligheter för kommunikation varierar beroende på patientmötets omständigheter. Uppfattningarna om vad SRHR-utbildning bör innehålla är breda samtidigt som en nackdel kan vara att ämnet är stort och komplext. Dock finns en möjlighet att SRHR-utbildning för tolkar kan resultera i att patient och vårdpersonal upplever tryggare patientmöten. Slutsatsen är att det finns ett uppfattat behov av tolkar utbildade i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Denna uppsats består av en bildanalys av en visuell kampanj bestående av fem bild-par med två bilder var, eller diptyker, skapad av Greenpeace. Genom att granska faktorer som visuellt arbetsminne, symbolisk interaktion, socialisering, retoriska tilltal samt bildspråk och applicera dessa på en visuell kommunikation kan en med större enkelhet se hur dessa arbetar och interagerar. På så sätt får vi veta hur avsändaren kan använda sig av olika kommunikationsmetoder för att förmedla ett budskap likväl som hur mottagaren kan tänkas ta emot och tolka detta. Greenpeace har använt sig av etos, logos och patos för att föra fram sitt budskap, samt en kunskap om sin målgrupps generella socialisering för att tilltala de konnotationer som målgruppen innehar gällande klimatkrisen och dess konsekvenser.Genom att inte inkludera någon text utan istället fokusera på dessa konnotationer och tala till betraktarens intellekt så uppmanar Greenpeace till personlig uppfattning och tolkning. De har även använt sig av starka färger, kontraster och intressanta kompositioner för att fånga åskådarens blick, uppmärksamhet och intresse. / This essay consists of a analysis of a visual campaign consisting of five pairs of images with two images each, so called diptychs, created by Greenpeace. By examining factors like visual working memories, symbolic interaction, socialization, communication methods and visual language and applying these onto a visual communication one could with more ease see how these work and interact. Like this we find out how the sender could make use of different methods of communication to mediate a message as well as how the recipient could come to receive and interpret this. Greenpeace has used ethos, logos and pathos to deliver their message, and a knowledge about their target audiences general socialization to appeal to those connotations that the audience have about the climate crisis and its consequences. By not including a text but instead focus on these connotations and speaking to the observers intellect, Greenpeace calls for personal perception and interpretation. They have also used bright colors, contrasts and interesting compositions to catch the observers eye, attention and interest.

Riksdagen beskrivs ibland som Sveriges demokratiska och politiska hjärta. Alla medborgare ska kunna delta i den demokratiska diskussionen. Personer med hörselnedsättning och dövhet fick denna rättighet år 2000. Denna studie har undersökt teckenspråkstolkningen av en partiledardebatt i Sverigesriksdag. Fokus i studien har varit teckenspråkstolkars så kallade copingstrategier, dvs. språkliga och tolktekniska strategier i tolkningen som används för att säkerställa tolkningens kvalitet. Studien utgår från en kvalitativ, diskursanalytisk ansats. Materialet består av en tre timmar och 35 minuter lång filmad partiledardebatt samt en semistrukturerad intervju med en teckenspråkstolk med lång erfarenhet från tolkning i riksdagen. I materialet har sju olika copingstrategier identifierats: processtid, bokstavering, adekvata utelämningar, adekvata tillägg, samarbete med teamtolken, parafrasering och konstruerat agerande. Förhoppningen är att genom systematisk beskrivning och analys synliggöra teckenspråkstolkning som profession, och hur denna i sin tur bidrar till tillgänglighet och inkludering i den svenska demokratin. / Sometimes the Swedish Parliament is described as the heart of the Swedish democracy and politics. Every Swedish citizen has the right to participate in the political discussion. People with a disabled hearing and deaf people got this right in 2000. This essay has examined the sign language interpretation of a party leader debate in the Swedish Parliament. The main focus of this essay has been the sign language interpreters’ usage of coping strategies, in other words, techniques of interpretation and linguistic strategies, which secure the quality of the interpretation. The study is based on a discourse analytical perspective with a qualitative approach. The results are based on a three hours and 35 minutes lasting, video-recorded debate between the leaders of the different parties of the Swedish Parliament, and on a semi-structured interview with a sign language interpreter with a long experience as an interpreter in the Swedish Parliament. Seven different coping strategies could be identified and analyzed: lag time, spelling, adequate omissions, adequate additions, cooperation with the team interpreter, paraphrasing, constructed acting. Hopefully, this systematic description and analysis can help to spread some light on the profession of sign language interpretation, and how it contributes to accessibility and inclusion into the Swedish democracy.

Matsituationen på förskolan är återkommande och något barn kan möta upp till fem gånger varje dag. Barn med selektivt ätande kan uppleva matsituationen som en krävande situation, där yttre aspekter kan kopplas som bidragande. Uppdraget som förskollärare innefattar att kunna tillgodose varje barns behov och bemöta varje enskild individ utifrån deras förutsättningar, vilket i sin tur ska leda till en lustfylld matsituation på förskolan. Syftet med studien är att förstå och tolka hur förskollärare beskriver selektivt ätande samt identifiera vilka aspekter som anses ha inverkan under matsituationen och därmed få en ökad förståelse för selektivt ätande i samband med matsituationen, detta för att skapa förutsättningar och tillgodose varje barns behov. Vilket mynnar ut i våra frågeställningar som lyder: Hur beskriver förskollärare selektivt ätande? Vilka aspekter har betydelse för matsituationen på förskolan? Studiens vetenskapsteori samt metod utgår från hermeneutiken och dess allmänna tolkningslära. Centrala begrepp inom hermeneutiken som tolkning och hermeneutisk spiral har använts som analysverktyg. Vi har även valt att analysera studiens resultat med inspiration från ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Metoden semistrukturerade intervjuer har tillämpats för att samla in empiri, där fem förskollärares beskrivningar är bidragande för resultatet. Resultatet påvisar att selektivt ätande är komplext, där flertalet aspekter inverkar. Vidare visar resultatet även att pedagogers förhållningssätt i hur de arrangerar matsituationen är betydelsefull för hur denna upplevs.

Studien syftar till att se till relationen mellan samsyn och samstämmighet i lärares bedömningar av läsförståelse. Detta görs genom att se till lärares summativa utlåtande, återkoppling till elever samt lärares attityder mot kollegialt samarbete vid bedömning. Sex lärare har gjort individuella bedömningar av tre elevsvar. Lärarnas summativa utlåtande samt formativ återkoppling jämförs med varandraför att få syn på samsyn och samstämmighet i bedömningsprocessen. Parallellt med lärarnas bedömningar har de fått svara på enkätfrågor om deras samstämmighetsarbete och attityder kring samstämmighet och samsyn. Studien använder sig av bedömning för lärande och bedömning av lärande. I resultatet urskiljs två kluster av lärare där lärare arbetar utifrån förhållningssättet bedömning för lärande och andra lärare utifrån bedömning av lärande. Dessa grupper skiljer sig även åt vad gäller attityd, förhållningssätt samt tillit till den egna bedömningsförmågan. Analysen visar att lärares bedömningskompetens inte avspeglas i den diskrepans som finns mellan deras summativa bedömning och formativ återkoppling. Lärares olika tolkning av styrdokumenten leder till en problematik i den summativa bedömningen. Däremot liknar lärarna formativa återkoppling varandra vilket kan ses som en styrka i lärarna kompetens och deras tilltro till deras egen bedömningsförmåga bör därför stärkas.

Bakgrund: I takt med konsumenternas stigande intresse för hållbara modeprodukter har den gröna marknadsföringen från fast fashion-företag ökat. Eftersom det finns uppfattningar om att modeindustrin inte relateras till hållbarhet kan modeföretags försök att nå ut tillkonsumenterna via sin gröna kommunikation uppfattas på ett felaktigt sätt. I vissa fall ser även företag en fördel med att främja gröna produkter som en försäljningsstrategi, vilket skapar en förvirring hos mottagaren. Konsumenter har därför svårt att avgöra när ett budskap är tillförlitligt. Syfte: Syftet är att undersöka hur konsumenter tolkar fast fashion-företags grönamodeannonser ur ett kognitivt och affektivt perspektiv. Målet är därigenom att genererakunskap om hur modeföretag kan gå tillväga för att utforma gröna annonser och få fram sitthållbarhetsbudskap på ett effektivt sätt. Detta genom att utgå från konsumentens synvinkel och granska hur konsumenters tillit påverkas av informationen som kommuniceras i en grönmodeannons, deras kunskap om hållbart mode, tidigare uppfattningar om modeföretag samt hur känslor påverkar mottagarens tolkning av budskapets trovärdighet. Frågeställningar: Hur tolkar konsumenter gröna modeannonser? Hur påverkas konsumentens tillit av informationen som kommuniceras i grönamodeannonser, kunskap om hållbart mode samt tidigare uppfattningar om modeföretag? Hur påverkar den känsla konsumenten får i samband med gröna modeannonser tilliten? Metod: För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ forskningsmetod. Medanledning av att det eftersöktes en djupare förståelse för konsumenters känslor för och tolkningar av de valda modeföretagens, H&M:s, Gina Tricots och Lindexs, gröna annonser genomfördes semistrukturerade intervjuer med elva utvalda kvinnor från Sverige. Därefter transkriberades intervjuerna och fyra huvudteman urskildes. Slutsats: Studiens resultat visar att om en grön modeannons har en typisk “modekänsla” genererade det en lösare koppling till hållbarhet och blir mindre trovärdig. Grönamodeannonser som framhåller “naturliga” aspekter framkallar en ökad känsla av tillit. När konsumenter har en positiv tidigare uppfattning om företaget blir den gröna modeannonsen mer trovärdig, om det existerar en negativ uppfattning påverkar det även inställningen tillannonsen. Studien kan urskilja kunskapsbrist om hållbart mode, på grund av detta efterlyser konsumenter tydlig information i samband med de gröna modeannonserna. I och med att en kvalitativ metod väljs är en generalisering bland kvinnliga fast fashion-konsumenter inte möjlig i denna studie. Däremot genererar studien kunskap om hur fast fashion-företag kan utforma gröna modeannonser för att förmedla budskapet på ett produktivt vis, för att minskarisken för missförstånd och bygga förtroende hos konsumenten. Exempel på vidare forskning är att fortsatt undersöka hur dessa tolkningar påverkar köpintentionen hos konsumenterna. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att undersöka andra modeannonser och modeföretag för att se om det genererar i en annan uppfattning. / Background: In line with consumers' growing interest in sustainable fashion products, the green marketing from solid fashion companies has increased. Since there are perceptions that the fashion industry is not related to sustainability, fashion companies' attempts to reach consumers through their green communications can be misinterpreted. In some cases, companies also see an advantage in promoting green products as a sales strategy, which creates confusion on the part of the recipient. Consumers therefore find it difficult to determine when a message is reliable. Purpose: The purpose is to investigate how consumers interpret the fixed fashion companies’ green fashion ads from a cognitive and affective perspective. The goal is thereby to generate knowledge about how fashion companies can go about designing green ads and producing their sustainability message in an effective way. This is based on the consumer's point of view and how consumer confidence is influenced by the information communicated in a green fashion ad, their knowledge of sustainable fashion, previous perceptions of fashion companies and how emotions affect the recipient's interpretation of the message's credibility. Research questions: How do consumers interpret green fashion ads? How is consumer confidence affected by the information communicated in green fashion advertisements, knowledge of sustainable fashion and previous perceptions of fashion companies? How does the feeling the consumer gets in the context of green fashion ads affect trust? Method: To answer the questions, a qualitative research method was applied. Because a deeper understanding of consumers' feelings and interpretations of the selected fashion companies, H&M's, Gina Tricots and Lindex's green advertisements was sought, semi-structured interviews were conducted with eleven selected women from Sweden. Subsequently, the interviews were transcribed and four main themes were distinguished. Conclusions: The study's results show that if a green fashion ad has a typical "fashion sense “it generated a looser link to sustainability and becomes less credible. Green fashion ads that emphasize “natural” aspects evoke an increased sense of trust. When consumers have a positive past perception of the company, the green fashion ad becomes more credible, if there is a negative perception it also affects the attitude towards the ad. The study can discern the lack of knowledge about sustainable fashion, because of this, consumers are looking for clear information in connection with the green fashion ads. With the selection of a qualitative method, a generalization among female solid fashion consumers is not possible in this study. However, the study generates knowledge of how fast fashion companies can design green fashion ads to convey the message in a productive way, to reduce the risk of misunderstanding and build consumer confidence. Examples of further research are to continue to investigate how these interpretations affect the buying intention of consumers. Another suggestion for continued research is to examine other fashion ads and fashion companies to see if it generates in a different view.

Bakgrund: Demenssjukdom är en växande folksjukdom som ställer höga krav på sjuksköterskekåren att kunna erbjuda adekvat omvårdnad. Däribland ingår personcentrerad omvårdnad som bland annat syftar till att bejaka patientens rätt till autonomi. Detta trots att demenssjukdom är en sjukdom som innebär kognitiv nedsättning vilket försvårar möjligheten att delta i beslutsfattande kring den egna omvårdnaden för personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med denna studie är att sammanställa litteratur om sjuksköterskors erfarenheter av autonomi hos personer med demenssjukdom.Metod: En litteratursökning gjordes på databaser. Materialet bearbetades enligt Danielssons innehållsanalys.Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie baseras på tio vetenskapliga kvalitativa studier. Analysen av dessa tio studier visade följande gemensamma ämnen relevanta för frågeställningen; Lära känna personen och Att främja personens delaktighet samt tillhörande underkategorier.Konklusion: Det är av vikt för sjuksköterskor att lära känna personen bakom demenssjukdomen samt behärska kommunikation med och tolkning av personer med demenssjukdom, samt kunna samverka med andra yrkesgrupper och anhöriga i en effektiv organisation för att bevara och främja autonomi hos personer med demenssjukdom.

Syftet med den här uppsatsen är att visa på komplexiteten som de språkliga varieteterna utgör genom ett specifikt läkar-patientsamtal och hur tolken och de övriga deltagarna hanterar detta. Den teoretiska ansatsen är inspirerad av diskursanalys och bygger på mikroanalyser av transkriberade samtalsutdrag. Materialet består av ett autentiskt ljudinspelat samtal mellan en svensktalande läkare och en patient som talar dari med inslag av hazāragi och som tolkas av en persisktalande tolk. Det inspelade samtalet har transkriberats, översatts och analyserats på mikronivå med fokus på tolkens språkliga utmaningar. Utmaningarna har delats upp i en del som har att göra med patientens dari och den del som har att göra med läkarens svenska. De språkligt motiverade utmaningarna som tolken möter visar sig komma från båda samtalsdeltagarna, det vill säga både patientens dari med hazāragi-inslag och läkarens svenska med ofta långa resonemang. Utmaningarna ter sig olika och tolken har olika strategier för att hantera dem.

Syftet med denna studie är att lyfta fram och tolka förskollärares livsberättelser kring deras upplevelser av arbetet med barns modersmål. Detta för att tidigare forskning och beprövade erfarenheter har visat att förskollärare uttrycker en osäkerhet kring barns olika modersmål i verksamheten, då de hellre väljer att lyfta fram det gemensamma i verksamheten än barns enskilda olikheter. Studiens forskningsfrågor är därmed: Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med barns modersmål? Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärarna att det finns inom arbetet med modersmål? Vår studie grundar sig i fenomenologisk hermeneutik som teori. För studien innebär det en kombination av både fenomenologin och hermeneutiken, detta genom förskollärarnas beskrivningar kring deras upplevelser utifrån sin egen livsvärld medan våra tolkningar och förståelser av deras beskrivningar utgår ifrån hermeneutiken. Studien utgår från halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med sex förskollärare. I resultatet framkommer det en utmaning med att balansera mellan barngruppens behov och barnens enskilda behov. Studien kom även fram till att förskollärarnas inställningar och kunskaper påverkade om barn fick ta del av deras egna modersmål i verksamheten. Studiens slutsats visade på att barns modersmål har en stor påverkan i deras lärande och utveckling, och det är förskollärarnas ansvar att lyfta och arbeta med barns modersmål i verksamheten.