Syftet med den här uppsatsen är att utmana tolkningar av arkeologiskt material som kan spegla rituella handlingar under yngre järnålder. Begreppet kult har blivit ett populärt samlingsbegrepp inom arkeologin men saknar ofta en tydlig definition. Religiösa tolkningar av rituellt material verkar ha företräde framför profana tolkningar – amulettringar tolkas gärna som religiös rekvisita istället för som objekt använda vid juridiciella aktiviteter. Uppsatsen kommer att belysa hedern och alliansernas betydelse i det forntida samhället som en motvikt till den fornnordiska religionen samt propagera för att en plats kan ha använts för både sakrala och profana ändamål. Fokus i studien ligger på kultplatsen Lilla Ullevi samt tingsplatsen Anundshög i Mälardalen. Det arkeologiska materialet jämförs och analyseras med hjälp av litteratur från arkeologi, ortnamnsforskning och religionshistoria. Resultatet visar att platsernas rituella funktioner inte kan åtskiljas genom det arkeologiska materialet. Kultplatsen och tingsplatsen passar båda in på den i norrön litteratur benämnda Vi-platsen, en fredad plats avsedd för rituella handlingar. / The purpose of this essay is to challenge interpretations of archaeological material that may reflect ritual actions during the Late Iron Age. The term cult has become a popular collective term in archeology but often lacks a clear definition. Religious interpretations of ritual material seem to take precedence over profane interpretations – amulet rings are often interpreted as religious props instead of objects used in juridical activities. The essay will highlight the importance of honor and alliances in ancient society as a counterweight to the Old Norse religion, as well as propagandize that a place may have been used for both sacred and profane purposes. The focus of the study is on the cult site Lilla Ullevi and the court site Anundshög in Mälardalen. The archaeological material is compared and analyzed with the help of literature from archaeology, place name research and religious history. The results show that the ritual functions of the sites cannot be separated through the archaeological material. The cult site and court site both fit into what is called the Vi-place in Norse literature, a protected place intended for ritual acts.

I studien utforskas hur man kan använda andra musikers tolkningar som inspiration i sin inter- pretationsprocess. Tre tolkningar av ett gitarrstycke, Sevilla ur Suite Española Op. 47 av Isaac Albéniz, analyseras och imiteras av interpreten varefter en ny tolkning av stycket skapas. Ge- nom ljud- och videoanalys ges en inblick i hur arbetet fortgår. Resultaten visar att författaren till denna studie upplevde sig haft en felaktig förutfattad mening angående de valda tolkning- arna i avseende på tempo och klangfärg. Efter studien hade författaren utvecklat verktyg för att analysera olika interpretationer samt blivit mer medveten om frågor som kan uppstå vid konstnärliga val kring tolkning av ett musikstycke. / The study explores how one can use other musicians' interpretations as inspiration in one's own interpretation process. Three interpretations of a guitar piece, Seville from Suite Española Op. 47 by Isaac Albéniz, is analyzed and imitated by the performer after which a new interpretation of the piece is created. Audio and video analysis gives an insight into how the work is progress- ing. The results show that the author of this study felt he had a wrong preconceived notion regarding the chosen interpretations in terms of tempo and timbre. After the study, the author had developed tools to analyze different interpretations and became more aware of questions that may arise in artistic choices regarding the interpretation of a piece of music.

Under Skolinspektionens granskning från 2019 framkom det att en tredjedel av de besökta högstadieskolorna i undersökningen saknade delar av det centrala innehållet i sin teknikundervisning. Granskningen vittnade även om en upplevd otydlighet bland tekniklärare när de tolkade Skolverkets styrdokument.  Det här examensarbetet undersöker hur planeringar inom teknikämnet på högstadiet ser ut idag och vilken inverkan de har på teknikinnehållet i undervisningen. Denna studie undersöker även vad som framträder som viktigt teknikinnehåll och vad som anses högt värderat samt vad som osynliggörs och anses lågt värderat. Arbetet har för avsikt att besvara följande frågeställningar: Hur reella ämnesplaneringar ut för teknikundervisningen på några av Sveriges högstadieskolor 2022? samt Hur väl kopplade är några av Sveriges högstadieskolors reella ämnesplaneringar för teknikundervisning till det centrala innehållet i Skolverkets styrdokument? För att ta reda på svaret i dessa frågor kontaktades 18 stycken tekniklärare som delade med sig av sina planeringar för högstadiets tre år inom ämnet. Dessa planeringar sammanfattades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys, tillsammans med tabeller, vilket utformade diskursen som sedan en resultatanalys utfördes på.  Resultatet av arbetet påvisar att det finns en relativt klar bild utifrån diskursen av vad som borde förekomma i teknikundervisningen och att majoriteten av diskursens planeringar är väl kopplade till det centrala innehållet i Skolverkets styrdokument. Flera områden framträder som viktigt teknikinnehåll och anses vara högt värderat och bland de områden som värderas högst finns: teknikhistoria, rit- och skissteknik, byggteknik, konstruktion, tekniska system, styr- och reglerteknik samt programmering. De områden som i större utsträckning osynliggörs och som värderas lågt utifrån diskursens resultat är: digitalisering, framtiden och AI (maskininlärning). / During the inspection of the Swedish Inspectorate (Skolinspektionen) in 2019, it was demonstrated that a third of the visited schools from the investigation lacked parts from the central content in their technology education. The inspection also shed light on an experienced ambiguity amongst the technology teachers when they interpreted the governing documents from the School board of Sweden (Skolverket).  This thesis examines how planning within the technology subject at lower secondary schools looks like today and what impact it has on the technology content. It examines what appears to be classified as important technology content and considered highly valued. Additionally, it also examines what is missing and is considered lowly valued. The thesis’s intention and ambition is to answer the following questions: How does real subject plannings occur within technology education at some of Sweden’s secondary schools in 2022? and How well connected are some of Sweden’s secondary school’s subject plannings within technology education with the central content of the governing documents from the School board of Sweden? To answer these questions, 18 technology teachers were contacted and they shared their subject plannings for the three years of Swedish lower secondary school. These plannings were summarized and processed through an inductive thematic analysis, together with tables, which designed the discourse that the results analysis were based on. The result of the thesis shows that through the discourse there is a relatively clear view of what should take place in technology education and that the majority of the plannings from the discourse are well connected to the central content of the governing documents from the School board of Sweden (Skolverket). Many of the areas appear as important technology content and are considered to be highly valued, but the areas that are considered to be valued the highest are: technology history, draw- and sketch technique, building technique, construction, technical systems, control and regulation technology and programming. The areas which to a greater extent are missing and considered lowly valued based on the result of the discourse are: digitalisation, the future and AI (machine learning).

I den här vetenskapliga essän vid Centrum för praktisk kunskap har jag undersökt min känsla av kluvenhet och frustration i mitt yrke som gymnasielärare i svenska. Dessa känslor gestaltas i två möten med elever, ett möte med en klass då jag presenterar ett nytt romanprojekt och ett med eleven Lilly som inte hinner med att lära sig i sin egen takt, utan tvingas ta bort kurser för att orka med.     Frustrationen och kluvenheten har sitt ursprung i en känsla av att inte kunna vara den lärare jag vill. Det grundar sig i att vara i konflikt med den kunskapssyn och det språk som finns i läroplanen GY11 och att värna om det skönlitterära språket och den kunskap som skönlitteraturen ger. Genom att undersöka begreppet fronesis med hjälp av Aristoteles och Fink hittar jag analogier med hur skönlitteraturen fungerar i läsaren och även hur fronesis fungerar i läraren som fostrare av goda medborgare. Med hjälp av filosofen Gadamer ser jag tolkningen av text som en väg till kunskap och den hermeneutiska dimensionen av fronesis. Vidare tar jag även hjälp av författarens Knausgård och litteraturprofessorn Toril Mois syn på skönlitteraturen som ett sätt att bli uppmärksam på språket, världen, livet och sig själv. Även här hittar jag fronetiska drag hos skönlitteraturen.      Essän utmynnar i en idé om att skönlitteraturen har något fronestisk över sig. Den framhåller också att skönlitteratur har en viktig plats i svensk skola för att vi ska få vara erfarande och kunskapande subjekt och inte endast mätbara objekt. / In this scientific essay at the Center for Practical Knowledge, I have investigated my feeling of ambivalence and frustration in my profession as a high school teacher of Swedish. These feelings are embodied in two encounters with students, one with a class where I present a new novel project and one with the student Lilly, who does not have time to learn at her own pace and is forced to drop courses to keep up.    The frustration and ambivalence originate from a feeling of not being able to be the teacher I want to be. It is rooted in a conflict with the knowledge perspective and language found in the GY11 curriculum, and the need to value the literary language and knowledge that literature provides. By examining the concept of phronesis with the help of Aristotle and Fink, I find analogies with how literature functions in the reader and also how phronesis functions in the teacher as a nurturer of good citizens. With the help of the philosopher Gadamer, I see the interpretation of text as a path to knowledge and the hermeneutic dimension of phronesis. Furthermore, I also draw on the author Knausgård's and literature professor Toril Moi's views on literature as a way to become attentive to language, the world, life, and oneself. Here, too, I find phronetic features of literature.    The essay culminates in an idea that literature has something phronetic about it. It also emphasizes that literature has an important place in Swedish schools so that we can be experiencing and knowledge-creating subjects and not just measurable objects.

Föreliggande studie undersöker vad språkkompetens och tolkningsriktning har för inverkan på tolkningsstrategier inom tolkning i offentlig sektor. Undersökningen utgår ifrån fyra videoinspelade rollspel som har tolkats av fyra tolkar med olika tolkerfarenhet mellan språken svenska och spanska. Rollspelen utgick från ett manus och rollspelarna uppmanades att utsätta tolkarna för specifika svårigheter på specifika punkter under samtalen. Analysen har utöver observation av videoinspelningar, och transkription av dessa, även utgått från tolkarnas retrospektion, ett språktest och en intervju angående deras språkkompetens. Analysmetoden har dessutom utgått från och replikerat Arumí Ribas och Vargas-Urpis studie (2017) och har genomfört en kvantitativ analys på grundval av Wadensjös sju typer av avvikande återgivningar (1998). Denna analysmetod har visat sig innehålla begränsningar då Wadensjös avvikande återgivningar inte har kunnat användas för att identifiera alla typer av tolkningsstrategier. Studien har dock kunnat fastställa att tolken tillämpar fler tolkningsstrategier till sitt svaga språk än till sitt starka språk men att fortsatt forskning är nödvändig på detta område. / The present study examines what influence language competence and directionality have on interpreting strategies in public service interpreting. It is based on four video recorded roleplays which were interpreted by four interpreters with different interpreting experience between the languages Swedish and Spanish. The roleplays were based on a script and the roleplayers were asked to expose the interpreters to specific difficulties at specific points during the conversation. In addition to the observation of video recordings, and the transcription of these, the analysis has also been based on the interpreters’ retrospections, a language test and an interview regarding their language competence. The analysis method has also been based on and has replicated Arumí Ribas and Vargas-Urpi's study (2017) and has conducted a quantitative analysis on the basis of Wadensjö's seven types of renditions (1998). This analysis method has shown limitations since identification of all types of interpreting strategies could not be done only through Wadensjö's seven types of renditions. The study has determined that the interpreter applies more interpreting strategies to his/her weak language than to his/her strong language but that further research is necessary in this area.

För att skydda stater mot treaty shopping och annat missbruk av skatteavtal, har OECD utarbetat förslag till en rad åtgärder som begränsar rätten till skatteavtalets förmåner. De viktigaste åtgärderna som föreslås är en LOB-regel, en PPT-regel samt ändringar i skatteavtalets titel och preambel som anger att skatteavtalets syfte är att hindra skatteflykt. Alla länder är överens om att vidta minst någon eller några av dessa åtgärder dvs. ändringarna i skatteavtalets titel och preambel samt antingen 1) PPT-regeln och LOB-regeln eller 2) bara PPT-regeln eller 3) bara LOB-regeln. I skrivande stund arbetar Finansdepartementet för att avgöra vilka av dessa åtgärder Sverige bör implementera. Av analysen i denna uppsats framgår det att både LOB-regeln och PPT-regeln i sina nuvarande former riskerar att brista i kraven på förutsebarhet och rättssäkerhet. Med andra ord blir det svårt för skattebetalaren att förstå villkoren i dessa regler som berättigar till skatteavtalsförmåner. LOB-regeln innehåller till stor del objektiva kriterier som skulle kunna främja förutsebarheten men regelns komplexitet, omfattning och till viss del brist på riktlinjer vad gäller tolkning och tillämpning av vissa rekvisit påverkar förutsebarheten negativt. Det kan konstateras att vissa kriterier i LOB-regeln är för restriktiva och det uppstår en risk för att skattebetalaren vägras rätten till skatteavtalets förmåner även i de situationer när denne varit i god tro och inte haft för avsikt att bedriva treaty shopping eller på annat sätt missbruka skatteavtalet.Till skillnad från LOB-regeln som innehåller en uppräkning av objektiva kriterier, är PPT-regeln en generalklausul mot skatteflykt. PPT-regeln är därför allmänt utformad och har ett brett tillämpningsområde som avser att täcka alla skatteflyktssituationer som inte kunnat förutses av lagstiftaren. I likhet med många andra generalklausuler har PPT-regeln en mer subjektiv karaktär och är vag i vissa delar vilket drabbar rättssäkerheten och förutsebarheten. Slutsatsen är att, för att motverka treaty shopping, skulle det räcka med att tydligt ange i skatteavtalet ett syfte att motverka skatteflykt och skatteundandragande. PPT-regeln är också en lämplig åtgärd mot treaty shopping under förutsättning att vissa rekvisit förtydligas och mer vägledning ges om vilka situationer som regeln avser att träffa. Detta behövs i syfte att förbättra rättssäkerheten och förutsebarheten och motverka eventuellt godtycke och missbruk. I annat fall kan ett osäkert rättsläge skapa en risk för dubbelbeskattning som kan drabba internationell handel och tillväxt. Det kan däremot vara svårt att precisera de omständigheter som ska beaktas vid en prövning enligt PPT-regeln och samtidigt behålla regelns karaktär av generalklausul.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.   Resultatet visar att det överlag finns en positiv inställning till att använda forskning i skolan och förskola. Resultatet visar att samtal med kollegor är den största källan till forskning och att egen forskning är den källa som minst bidrar till en vetenskaplighet i skola och förskola. Studien visar att det som anses vara det största hindret för att använda forskning är tid och språkliga svårigheter. Undersökningen visar på en relativt låg vetenskaplig begreppsbas när det gäller kunskapsteorier och forskningsmetoder. Detta kan tyda på ett mindre utvecklat yrkesspråk. Diskussionens konklusion är att det kommer att fodras åtskilligt med ansträngning och kreativitet, både organisations- och kunskapsmässigt, för att skollagens skrivning skall kunna realiseras. / This paper investigates a number of attitudes to the formation of the Swedish School Law that education shall rest on a scientific base with the aim of getting a better understanding of which conditions and startingpositions these are for the implementing of the law. The basic data have been taken from a quantitative total survey which has been sent to school leaders and teachers on schools and pre-schools in a smaller commune. The response rate of the survey is 40 %. Then the data have been analysed and shown as descriptive statistics. The paper has a phenomenogical starting-point. The result shows that, generally, there is a positive attitude to using research in school and pre-school. The result indicates also that conversation with colleagues is the most important source of research and that one´s own research is the source that least contributes to scientific thinking in school and pre-schools. The study shows that what is considered to be the biggest obstacle for using research is lack of time and linguistic difficulties. The study points at a relatively low scientific base of conception concerning theories of knowledge and research methods. This can indicate a less developed professional language. The conclusion of the study is that much effort and creativity will be demanded concerning both organisation and knowledge in order to realize the formulation of the school law.

In 1973 the famous Swedish children’s author Astrid Lindgren wrote the story about the brothers Lionheart. A story about the love between two brothers, bravery and death. Ever since, there have been a widely discussion whether the story is suitable for the young readers. Although the voices heard in the discussion mostly comes from grown-ups, but what does the children actually think? The aim of this study was to display the children’s interpretations in terms of the metaphors, the semiotics and the sequence of events the film Brothers Lionheart which was screened in the first time 1977. To answer the issues we watched the movie and implemented semi-structured interviews with seven 10-11 year old children. The children in this study gave us both different and interesting interpretations in terms of the metaphors and semiotics which could depend on different experiences in life and backgrounds. This study also shows that the children’s perception of the narrative structure in the movie varies which could mean that their story scheme sometimes is more or less developed in this age.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om pedagogers syn på barns bildskapande i förskolan. För att undersöka detta har jag valt att använda mig av semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod, i studien har det gjorts 5 intervjuer med olika pedagoger. Denna studie utgår ifrån Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. I mitt resultat fick jag fram att kommunikation är en stor del av tolkningen av barns bilder och att bildskapande ska ske på barnens villkor. De intervjuade pedagogerna påpekade i synnerlighet att det är viktigt att fråga barnet vad de målar och att inte ha en förutfattadmening. / The purpose of this study is to contribute with more knowledge about the pedagogue’s view of children’s image forming. To explore this, I have chosen to use semistructured qualitative interviews as the method, in the study there has been 5 interviews preformed. This study is based on Lev Vygotskijs socio-cultural perspective of learning. In my result I found that communication is a very large part of the interpretation of children’s pictures and that image forming is supposed to be on the children’s terms. The interviewed pedagogues pointed out that it is very important that you ask the child about what they have painted and not to have a preconceived thought.

<p>The swedish law of contract is fundamental within several civil law areas, among others labour law. The labour law contains more explicit legislation specificly adapted to the relation between employers and employees. Sometimes the labour law needs to rely on more general regulations, such as the law of contract. When the situation contains a specific contract relation dilemma it is logical to use the law of contract, when for example the law of employee protection does not reach an acceptabel solution.</p><p>Transfer of undertaking is a situation were the employee protection is disregarded. The Euro directive 2001/23/EG prescribes, by its implemented rules in the law of employee protection, that rights and duties, such as employement agreements, passes on to the earner of the business. The employee also has the right to oppose a new employement situation which follows by the 6 b § 4 piece law of employee protection.</p><p>Transfer of undertaking is becoming common i todays business life why it is important to analyse and clear the meaning of the transfer, from a labour law and contract law perspective. To make a contract law interpretation of what it means to leave an answer regarding a further employment is something that can involve more than as an employee oppose a continued employment. What includes the transfer of undertaking situation for an employee, in a contract law perspective? That is a question that summarizes the main purpose of this essay. My choise is to interpretate the law of contract restrictive to avoid a too general or wide meaning of the law.</p>