I denna komparativa studie undersöks hur olika Off-hire klausuler ska tolkas när svensk rätt är tillämplig på ett tidscerteparti. Det kan sägas existera en osäkerhet kring hur Off-hire klausuler, ofta återfunna i anglo-amerikanska avtal, ska tolkas enligt svensk rätt. Osäkerheten är ett resultat av bristande vägledning av rättskällorna. I uppsatsen redogörs för de olika tolkningsmetoder som författaren funnit stöd för i rättsvetenskapen gällande tolkningen av internationella avtal. Vid studien används sedan en tolkningsmetod som lägger stor vikt vid svensk dispositiv reglering och svenska tolkningsprinciper. Genom att undersöka olika anglo-amerikanska avgöranden kommenteras dessa utifrån den fiktiva förutsättningen att svensk rätt tillämpas på fallen. Det konstateras i uppsatsen att svensk rätt i ett flertal av dessa avgöranden har betydelse för utgången i respektive fall vilket inte sällan innebär ett annat utfall i jämförelse med anglo-amerikansk rätt. Det kan förklaras genom att anglo-amerikansk rätt inte har någon lagreglering av Off-hire, parterna får därmed förlita sig helt på avtalet. Svensk rätt skiljer sig därmed från den anglo-amerikanska rätten vad gäller regleringen av Off-hire genom att det existerar dispositiv rätt på området.

Polykemi AB använder kontinuerligt FTIR-analys för materialidentifiering, felsökning och utveckling. Företaget har ett omfattande referensbibliotek med spektra för råvaror i form av polymerer, additiv, fyllmedel och förstärkningsmedel. Företaget köper rena polymerer som modifieras genom att polymer och fyllmedel blandas i en extruder och en plastsammansättning erhålls.Den praktiska delen av examensarbetet inleddes med upptagande av FTIR-spektrer från några av de termoplaster, additiv, fyllmedel och förstärkningsmedel som företaget använder. Slutligen upptogs spektrer från ett antal modifierade plaster. Dessa spektrer tolkades och de ingående ämnena identifierades.Två olika metoder har använts vid analyserna: filmteknik och diffus reflektans. Vid studien av de modifierade plasterna användes även utbränning av proverna för att underlätta identifikation av oorganiska fyllmedel.Syftet är att examensarbetet ska kunna användas för att öka den befintliga kompetensnivån avseende FTIR-analys. / Polykemi AB uses FTIR-analysis continuously in material identification, trouble shooting and development. The company has an extensive library of references containing spectra of raw material (polymers, additives, filling materials and fortifiers). The company buy pure polymers which are modified by mixing with filling material in an extruder, which result in a polymeric compound. The practical part of this bachelor thesis was initiated with collecting of FTIR-spectra from some of the thermopolymers, additives, filling materials and fortifiers which the company uses. Finally spectra of some polymeric compounds were collected.These spectra were interpreted and the included materials were identified.Two different methods were used to collect spectra: polymer film and diffuse reflectance. In the study of modified polymers burnout was used to facilitate the identification of inorganic filling materials.The purpose of this bachelor thesis is intended to increase the existing level of competence regarding FTIR-analysis.

When the Irish writer Samuel Beckett (1906-1989) wrote Waiting for Godot in 1948-1949 he was in a state of artistic depression and confusion. He had already turned to French instead of English and with a manuscript for the stage he made an effort to get away from what he called ”the awful prose” he was working on at that time. Waiting for Godot had its first opening night in Paris in 1953, and during the years since then many different interpretations have been made of this challenging work of art. In this essay, with the meta textual elements in Waiting for Godot as a foundation, I’m reading the drama as a writer’s struggle with his material – not strictly biographical, but with Beckett as an artistic example. Vladimir and Estragon, as well as Pozzo and Lucky, then become personalizations of the voices in the mind of the author, where intellect/reason/analysis on one hand and intuition/feeling/fantasy on the other are working side by side, or as a pair of opposites, to try to get along through conflict and cooperation; conferring, clashing, and complementing one another. Godot will then function as the mystical and driving force, the necessary lack of purpose or fundamental meaning that keeps the artist in touch with art. In this aspect Godot has not to come; his absence is an absolute condition to get the play going, to keep the writer writing, to make all artists continue their lonely, tiresome, difficult work. Waiting for Godot tells us something about the struggle every writer has to face when writing a play, or a novel, or a poem, where he, or she, has to speak with and listen to the inner voices of intuition and intellect and try to get by in spite of the overall sense of hopelessness of it all. Art is at the same time without meaning and of infinite value and I believe that this paradox is alive and working in Waiting for Godot.

Det finns olika beskrivningar av hur generation Y beter sig på arbetsmarknaden varav en återkommande är att de ofta byter jobb. Det finns även tidigare forskning kring hur arbetstrivsel kan motverka personalomsättning och här nämns bland annat den inverkan som belöning kan ha. Syftet med detta arbete är att uppnå en hermeneutisk förståelsetillväxt för generation Y:s syn på framtida arbetsliv och deras resonemang kring inre och yttre belöning. Lawler och Porters (1967) motivationsteori behandlar belöning och arbetstrivsel och kopplar detta till fenomen som personalomsättning. Likt mycket annan organisationsforskning som berör företagsekonomiska problem utgår de från en mer funktionalistisk, kvantitativ ansats. I denna studie har semistrukturerade intervjuer genomförts som sedan tolkats genom tillämpningen av en hermeneutiskt spiral. Utifrån detta tolkningsarbete kunde slutsatsen dras att relationer och utvecklingsmöjligheter kan kopplas, både direkt och indirekt, till arbetstrivsel och spelar en central roll i generation Y:s framtida arbetsliv och deras intentioner att stanna eller lämna ett arbete. Vidare visar studien att det även finns normer kring jobbyte som företeelse vilket generation Y har att förhålla sig till. Studien bidrar till en mer holistisk förståelse kring generation Y och kan ge organisationer en ökad medvetenhet kring normer om jobbyte samt förhoppningsvis leda till en utökad förståelse för dagens och morgondagens arbetskraft. / The behaviour of Generation Y in the labor market has been described in several different ways, one of the recurrent descriptions is that they often change jobs. There are also previous research about how job satisfaction can counteract turnover and amongst other things the impact of rewards are mentioned within this research context. The purpose of our study is to attain a growth of hermeneutic understanding about the future work life of Generation Y and their reasoning about intrinsic and extrinsic rewards. Lawler and Porters (1967) theory of motivation deals with topics like rewards and job satisfaction and links these to phenomenon such as turnover. They, as well as much other organizational research, have a functionalist, quantitative point of view while dealing with problems related to business economics. Semi-structured interviews have been conducted and later interpreted through the application of a hermeneutic spiral. Based on this interpretation process we have reached the conclusion that relations and development possibilities can be linked, bothdirect and indirect, to job satisfaction and that they play a central role in Generation Y’sfuture work life and that these elements also influence intentions to stay at or leave a job. Furthermore our study shows that job change is a phenomenon surrounded by norms that Generation Y has to relate to. Our study contributes to a more holistic understanding of Generation Y and can give organizations a raised awareness about norms related to job change and hopefully lead to an extended understanding about the work force of today and tomorrow.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av läraryrket. Syftet med denna studie är att ta reda på vad matematiklärare, vilka undervisar i grundskolans senare år, uttrycker för tolkningar av begreppet strävansmål samt två utvalda strävansmål ur kursplanen i matematik för grundskolan. Vår förhoppning är att på så sätt bidra till ökad reflektion och kunskap gällande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklärare i grundskolans senare åldrar. Lärarna, vilka medverkar i denna studie, har olika lång arbetslivserfarenhet inom läraryrket. Resultatet visar att lärare gör olika tolkningar av de två strävansmålen samt att de också tolkar själva begreppet strävansmål olika. Resultatet visar också att lärare anser att tolkningen är svår. Vi drar slutsatsen att dessa olika tolkningar kan få följder för intentionen om en likvärdig skola för alla. / When the current national curricula for the compulsory school system, Lpo 94, was implemented, local interpretations followed. We consider interpretation of curriculum and syllabi as a complicated part of teachers work. The aim of this study is to find out which interpretations elementary school teachers do on goals to aim for, taken from the syllabi of mathematics of the elementary school. Our expectations are that this study will contribute to increased reflections and knowledge concerning formulations of national curricula for the compulsory school system. We choose to perform a qualitative interview study with four teachers of mathematics in the upper school. The teachers, whom contribute to this study, experience of teachers work was varied. The result shows that teachers do various interpretations of the two goals to aim for. The teachers also interprets the concept of goals to aim for differently. The result also shows that the teachers consider the interpretation as difficult. Our conclusion is that these different interpretations can effect the intention of an equivalent school for all.

This paper addresses the question about what role typography plays in the interpretation of a text. From three different handbooks in typography arguments are gathered and categorized in to three categories: roman types, san serif and others. Interviews with people from the graphic design area are also a part of the paper and are accounted for in the discussion part of the paper. Areas of theory are a broad hermeneutic view based on Hans-Georg Gadamers thoughts, which have sub categories such as: Michel Foucault’s theory about discourses, John Swales genre theory and Anders Björkvall’s thoughts on typography and multi-modal texts. The result of the paper is that all typography, even the one often called the invisible typography, is interpreted by the reader who gathers it’s pre-knowledge from genre, history, culture and discourses. This means that typography plays an important role in the interpretation of a text. Key words: typography, interpretation, hermeneutic, Hans- Georg Gadamer, discourse, Michel Foucault, genre analysis, John Swales, Multi- modal, Anders Björkvall, semiotic. / Denna uppsats behandlar frågan om vilken roll typografin spelar för tolkningen av en text. Från tre olika handböcker i typografi samlas argument in och kategoriseras i tre kategorier: antikva, sanserif och övriga. Även intervjuer med personer yrkesverksamma i det grafiska fältet genomförs och redovisas sedan i diskussionen. Teoretisk utgångspunkt hämtas från Hans-Georg Gadamers tankar om hermeneutik, på vilken följande underkategorier av teorier följer: Michel Foucaults diskursteori, John Swales genreteori och Anders Björkvalls tankar om typografi och multimodala texter. Resultatet pekar mot att all typografi, även den som ofta kallas för den osynliga typografin, tolkas av mottagaren som i sin tur samlat sina förkunskaper från genre, historia, kultur och diskurs. Detta innebär att typografi spelar en viktig roll i tolkningen av en text. Nyckelord: typografi, tolkning, hermeneutik, Hans-Georg Gadamer, diskurs, Michel Foucault, genreanalys, Johan Swales, multimodalitet, Anders Björkvall, semiotik.

<p>Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av läraryrket. Syftet med denna studie är att ta reda på vad matematiklärare, vilka undervisar i grundskolans senare år, uttrycker för tolkningar av begreppet strävansmål samt två utvalda strävansmål ur kursplanen i matematik för grundskolan. Vår förhoppning är att på så sätt bidra till ökad reflektion och kunskap gällande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklärare i grundskolans senare åldrar. Lärarna, vilka medverkar i denna studie, har olika lång arbetslivserfarenhet inom läraryrket. Resultatet visar att lärare gör olika tolkningar av de två strävansmålen samt att de också tolkar själva begreppet strävansmål olika. Resultatet visar också att lärare anser att tolkningen är svår. Vi drar slutsatsen att dessa olika tolkningar kan få följder för intentionen om en likvärdig skola för alla.</p> / <p>When the current national curricula for the compulsory school system, Lpo 94, was implemented, local interpretations followed. We consider interpretation of curriculum and syllabi as a complicated part of teachers work. The aim of this study is to find out which interpretations elementary school teachers do on goals to aim for, taken from the syllabi of mathematics of the elementary school. Our expectations are that this study will contribute to increased reflections and knowledge concerning formulations of national curricula for the compulsory school system. We choose to perform a qualitative interview study with four teachers of mathematics in the upper school. The teachers, whom contribute to this study, experience of teachers work was varied. The result shows that teachers do various interpretations of the two goals to aim for. The teachers also interprets the concept of goals to aim for differently. The result also shows that the teachers consider the interpretation as difficult. Our conclusion is that these different interpretations can effect the intention of an equivalent school for all.</p>

Fokus i denna avhandling utgör läkares och civilingenjörers kunskaps- och identifikationsprocesser under utbildning och arbete – vilka studeras som utsnitt ur levnadsbanor. Syftet är att beskriva och tolka relationen mellan högre utbildning och arbete, dels utifrån föreställningar i forskning och policy, dels utifrån människors subjektivitet, vardagserfarenheter och liv. Studien baseras på textanalys och intervjuer med läkare och IT-ingenjörer under de första åren i arbetslivet och yrket. Kännetecknande är att processer följs över tid genom en longitudinell design. Den teoretiska ramen struktureras runt tre länkade teman: Kunskap och dynamiker i det samtida samhället; Högre utbildning och arbete; Människors formbarhet. Reflexiv tolkning utgör metodologisk ansats. Begreppen flexibilitet, stabilitet och ambivalens används dialektiskt vid analys av empiriska data. Avhandlingen visar att människors subjektivitet och vardagserfarenheter samspelar med generella föreställningar och sammanhangens reella förhållanden. Utbildnings- och yrkesval kan förstås som uttryck för såväl reflexiva livsprojekt som subjektiva dynamiker. Att formas till civilingenjör och läkare ter sig på vitt skilda sätt. Ingenjörerna formas till generalister och ”spelar med säkra kort” medan läkarna bygger en karaktär och ”spelar med sig själva som insats”. I arbetet använder civilingenjörerna titeln som en flexibel strategi – identifikation är främst bunden till plats, funktion och arbetstid. Läkarnas identifikation med yrket utgör ett konstant tillstånd – läkare är något de alltid är, också på fritiden – yrket är starkt bundet till person. Resultaten indikerar att både ingenjörs- och läkaryrket kännetecknas av livslånga kvalificeringsprocesser. De visar sig stark exkluderande över tid. Relationen mellan högre utbildning och arbetet diskuteras vidare i avhandlingen genom människors levnadsbanor och i termer av såväl formbara som hållbara liv. / The focus of this thesis is the formation of knowledge and professional identification through physicians’ and engineers’ education and work – life-trajectories are the frame of interpretation. The aim is to describe and interpret the relationship between higher education and work, partly by studying ideas in research and educational policy, partly by people’s subjectivity, experiences and everyday life. This study is based on text analysis and interviews with physicians and engineers. The characteristic of this study is that processes are described and interpreted through a longitudinal design. The theoretical framework is built up by three interrelated themes: knowledge and dynamics in contemporary society; higher education and work; the reflexivity of the individuals. An overarching interpretive approach is applied, and the concepts of flexibility, stability and ambivalence are used dialectically in the analysis of empirical data. The study indicates interplay between subjectivity, everyday life experiences and conditions in different practices. The informants’ educational and career choice can be understood as expressions of reflexive life-projects or as subjective dynamics. Becoming an engineer or physician stand out as substantially different processes. The engineers in information technology are becoming generalists and are “playing the game with a safe hand”, while the physicians becoming characters and are “playing the game with oneself as stake”. At work the engineers are using their title as a flexible strategy – identification is confined to place of work, occupation and working hours. The physicians’ identification with their profession is a fixed state of mind – they are always physicians, even in their leisure time – the profession is associated with their personality. The results indicate that both engineers and physicians careers can be characterised by life-long qualification. It appears as a strongly excluding factor. The relationship between higher education and work is discussed as life-trajectories and in terms of formable and sustainable life.

På grund av ökad urbanisering och exploatering av grönområden i stadsnära miljöer fragmenteras och reduceras arters habitat vilket bland annat ligger till grund för den globalt minskade biologiska mångfalden. För att stärka och förbättra arters möjlighet till spridning i landskapet, och därmed säkra en hög biologisk mångfald, efterfrågas insamling av data och utveckling av nya metoder för att identifiera ekologiska kärnområden och för att analysera habitatnätverk. Syftet med den här studien är därför att 1) kartera och sammanställa biotoper i en biotopdatabas utifrån tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri, 2) undersöka olika metoder att samla in data med hjälp av laser- och höjddata, och 3) att tillämpa landskapsekologisk analys på underlag i biotopkarteringen. Resultatet validerar att tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri är en utmärkt källa för att kartera biotoper som medför en tolkningsnoggrannhet på 86 %. Valideringen av kateringen genomfördes med fältkontroller som utvärderades i felmatriser. En metod har även undersökts baserat på tidigare studier för att uppskatta busk- och krontäckning med hjälp av laserdata, men eftersom det saknas validering av resultatet bör den användas som en indikator för att visuellt uppskatta busk- och krontäckning i dagsläget. Fortsättningsvis har ett topografiskt fuktighetsindex (TWI) tillämpats med hjälp av höjddata för att uppskatta fuktighet i vegetationstäckta områden. Eftersom det saknas validering och tröskelvärden för att avgöra hur TWI ska klassificera olika fuktighetsgradienter, bör verktyget endast användas som en indikator för att visuellt uppskatta fuktighet tillsammans med tolkning av infraröda flygbilder. Om metoderna valideras med fältmätningar kan de bidra med att förbättra kvaliteten och tidseffektivisera kartering av biotoper. Biotopkarteringen fungerar som ett bra underlag vid tillämpning av landskapsekologisk analys. Med hjälp av MatrixGreen var det möjligt att modellera potentiella habitatnätverk för två olika arter inom studieområdet. På grund av en del problem med modelleringen i MatrixGreen bör resultaten beaktas med ett kritiskt angreppssätt, men kan eventuellt användas som ett underlag för framtida artinventeringar. / Due to urbanisation and exploitation of green areas in cities during the last decades, the rate of habitat fragmentation has increased, resulting in a decline in the global biodiversity. In order to strengthen the possibilities of species migration, and to secure a high biodiversity, there is an increasing demand in the collection of data and in the exploration of methods to identify ecological core areas and to analyse habitat networks at a landscape level. Therefore, this study aims to 1) map and organise biotopes in a biotope database using interpretation of colour infrared aerial photos in digital stereophotogrammetry, 2) to explore different methods using laser and elevation data in order to improve the collection of ecologically important attributes, and 3) to apply landscape ecological analysis on the collected biotope data. The results validate interpretation of colour infrared aerial photos with digital stereophotogrammetry as a key source in mapping biotopes with an overall accuracy of 86 %. A method to estimate bush and crown cover has been explored based on previous studies using laser data. It has however not been validated in this study and should therefore be used as an indicator and as support for visual estimation of bush and crown coverage using CIR aerial photo interpretation. Furthermore, a topographic wetness index (TWI) was applied using elevation data in order to estimate moisture regimes in vegetated areas. It should also be used as an indicator due to lack of verification and limitations of arranging TWI values in relation to different moisture regimes. However, if these two methods are validated using field collected data for example, they hold significant potential in improving mapping accuracies and mapping rates of different biotopes. Collected biotope data are well suited in the application of landscape ecological analysis. Using MatrixGreen, it was possible to analyse potential habitat networks of two different species within the study area. Due to some problems in the least cost path modeling in MatrixGreen, the results should be carefully assessed, but could probably be used as a background material for future species inventories.

Denna uppsats söker besvara frågan ”Hur tolkas Jesu mor i nutida bibelkommentarer till Johannesevangeliet, utifrån de exegetiska forskningsfälten historicitet, litterärkritik och teologi?”. Syftet är att bidra till ett kritiskt och reflekterande samtal kring den exegetiska bibelkommentaren som genre, och i synnerhet bidra till en ökad förståelse av hur nutida exegetiska bibelkommentarer behandlar en teologiskt omstridd biblisk gestalt. Uppsatsen utgår från en teoretisk utgångspunkt som innebär att exegetik inte kan bedrivas opåverkad av exegetens egna föreställningar, varför skillnader mellan olika tolkningar är att förvänta. Uppsatsen har en kvalitativ, hermeneutisk metodansats. Det metodologiska tillvägagångssättet är att med hjälp av problemformuleringen och arbetsfrågorna analysera och diskutera hur Jesu moders historiska, litterära och teologiska roll i bibeltexterna Joh 2:1-11 och 19:25-27 tolkas i nio utvalda exegetiska kommentarer till Johannesevangeliet.I kapitel 1 introduceras teori, metod, avgränsningar, begrepp, angränsande forskning, material och disposition. I kapitel 2 presenteras de grekiska texterna till de aktuella perikoperna 2:1-11 och 19:25-27, som ett stöd för läsaren. I kapitel 3 analyseras de nio bibelkommentarerna i tur och ordning enligt arbetsfrågorna. I kapitel 4 sätts bibelkommentarernas respektive tolkningar i relation till varandra; och en diskussion kring likheter, skillnader och mönster förs. I samma kapitel presenteras en sammanfattande diskussion, uppsatsens slutsatser och förslag till framtida forskning.Uppsatsens slutsatser är (1) att Jesu mor som historisk gestalt är indirekt föremål för diskussion, genom en mer övergripande diskussion om Johannesevangeliet som ögonvittnesskildring eller ej, (2) att Jesu mor i allmänhet framstår som en rund, statisk (se 1.3 Teori och metod för en förklaring av dessa begrepp) karaktär i de analyserade kommentarerna, och (3) att Jesu mor av de flesta anses som en viktig teologisk gestalt, framförallt som en del i en uppfattad johanneisk teologi om en familj av troende som instiftas av Jesus; en ståndpunkt som dock väcker debatt och möter motstånd