Bakgrund: Fitnessbranschen har under senare tid expanderat snabbt och PT erbjuds idag på de flesta anläggningar. Träning med PT har positiva effekter fysiskt men även på beteenden kopplat till träning. För ett positiv utfall av träningen krävs det en god interaktion mellan klient och coach. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad klienter som tränar eller har tränat med en PT det senaste året anser är viktiga egenskaper och faktorer hos en PT. Design och metod: Studien har en kvalitativ deskriptiv design. Datainsamling genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes för databearbetning. Resultat: Vid dataanalysen framkom 3 teman, 6 kategorier och 17 subkategorier. De teman och kategorier som framkom var: Framstå som kompetent - Utseende och uppvisad erfarenhet, Ge känsla av bred kunskap Coachingstil- Närvaro här och nu, Individanpassning Pedagogiska strategier - Verktyg för att uppnå resultat, Trygghetsskapande Konklusion: Bakgrundsinformation om alla PT bör finnas tillgänglig på hemsida eller anläggning i syfte att klienten ska kunna välja sin en PT utifrån deras personliga önskemål. Detta skulle kunna skapa goda grundförutsättningar för en fungerande arbetsallians. Forskning inom detta område är begränsat och det är därför av intresse att fler större studier genomförs. / Background: During the last years the fitness industry has expanded fast. Today PT is offered at almost every health club. Training with a PT have positive physical effects but it has also shown an influence on behaviour associated with training. A good relation between client and coach is needed for a positive outcome of the training. Purpose: The aim of the study was to investigate what the clients that are training or has trained with at personal trainer during the last year consider as important factors and personal qualities related to personal trainers. Design and method: A qualitative descriptive design was used. Data collection was done by semi-structured interviews. Data was analysed with qualitative content analysis. Results: The analyses resulted in 3 themes, 6 categories and 17 sub categories. The themes and categories were: To appear as competent: Appearance and displayed experience ,Give a feeling of a broad knowledge. Coaching style: To be present here and now, To personalize Pedagogical strategies: Tools to reach results, To create a secure feeling, Conclusion: Background information of the PT should always be available at the health club or on the website. The client should have the opportunity to choose a PT based on their personal requests. This may result in good preconditions for a strong and effective working alliance. Reserach in this area are limited therefor further studies are needed.

Personliga tränare befinner sig otaliga timmar på gymmet där samhällets hälsointresse och normerna kring hälsa och träning är påtagliga. Dessa normer, ideal och förväntningar som finns i denna kontext villkorar lärandet och kan därmed forma och påverka de personliga tränarna. Syfte: Studiens syfte är att belysa hur personliga tränare talar om normer i gymkontext och hur dessa normer påverkar dem. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är en kombination av ett sociokulturellt perspektiv på lärande där teorierna om praktikgemenskaper och symboliskt kapital är en del av. De två synsätt på hälsa som presenteras är ett holistiskt hälsoperspektiv samt ideologin hälsism. Metod: Studiens metod är av kvalitativ karaktär där insamling av material skett genom två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt fem yrkesverksamma personliga tränare. Studien har utgått från ett abduktivt arbetssätt och resultatet analyserades och sammanställdes genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att normer kring hälsa är tudelade. De personliga tränarna talade om att gymdeltagarnas syn på hälsa är en strävan efter att uppnå extrema kroppsideal. Samtidigt talade de personliga tränarnas om att deras egen hälsosyn var mer övergripande och med tyngdpunkt på välbefinnande. Det framkom även att personliga tränare förväntas “leva som de lär” då gymdeltagarna har förväntningar på att de ska leva hälsosamt och ha en hög fysisk förmåga och kunskap kring träning och hälsa. Det framkom även att normer skapas av olika aktörer på gymmet, både personliga tränare, gymägare och gymdeltagare. Slutsats: De personliga tränarna talade om att normer kring hälsa, kroppsideal och träning på gymmet är skilda gymdeltagare och personliga tränare åt. Ytterligare en slutsats är att både personliga tränare, gymdeltagare och gymägare påverkar kulturen och därmed är alla tre aktörer skapare av normerna som villkorar det informella lärandet. / Personal trainers are spending countless of hours at the gym where the society's health interests and the norms around health and fitness are obvious. These norms, ideals and expectations that exists in this context reserve the learning conditions and can therefore shape and affect personal trainers. Aim: The study aims to illustrate how personal trainers talk about norms in gym context and how these norms affect them. Theoretical framework: Thetheoretical framework is a combination of a socio-cultural perspective on learning, where the theories of communities of practice and symbolic capital are an extension. The health theories presented is a holistic health perspective and healthism. Method: The studies method is of qualitative character where the collection of materials made by two semi-structured focusgroup interviews with five professional personal trainers. The study is based on an abductive approach and the results were analysed and compiled by a conventional qualitative contentanalysis. Results: The result showed that the norms around health is bisectional. The personal trainers talked about gym attendants approach to health as of a pursuit of extreme body ideal. At the same time the personal trainers talked about that their own view of health was comprehensive with an emphasis on wellness. It also emerged that personal trainers are expected to "live as they learn" when the gym attendants have expectations of them to live healthy and have a high physical ability and knowledge about exercise and health. It also emerged that the standards created by various participants in the gym, both personal trainers, club owners and gym attendants. Conclusion: The personal trainers talked about norms concerning health, body ideal and exercise at the gym as a difference between gym participantand personal trainers. Another conclusion is that both personal trainers, gym participants and club owners affects the culture and thus all three actors are creators of norm conditioning informal learning

Den här studien behandlar personliga tränares arbete med inre och yttre motivation. Syftet är att undersöka hur personliga tränare arbetar med dessa motivationsinriktningar samt hur motivation kan gestalta sig hos deras klienter - för att i slutändan kunna presentera den inriktningen som är mest gynnsam för klientens långsiktiga upprätthållning av ett beteende. för att undersöka frågeställningar användes semi-strukturerade intervjuer. Inre motivatorer som identifierades var vilja, ambition och intresse. Yttre motivatorer som identifierades var förväntningar och press från omgivningen, tränarpress och tidspress. Samtliga tränare hade en utbredd erfarenhet av båda inriktningarna. Inre motivation var dock den inriktning som helhetligt präglade samtligas arbete. Det var även den inriktning som visade sig vara mest gynnsam för klientens långsiktiga upprätthållning av ett beteende. / This study examines personal trainers work towards intrinsic and extrinsic motivation. The aim is to recognize personal trainers work towards these motivational characters aswell as recognizing these motivational characters ways of expressing themselves in their clients - so that in the extension the character who fits most appropriate to provide a long-term solution for the maintenance of a behavior can be recognized. To examine the issues semi-structured interviews was applied. Intrinsic motivation was identified as will, ambition and interest. Extrinsic motivation was identified as expectations and pressure from the environment, pressure from the trainer and deadline-pressure. All trainers showed an expansive experience from both motivational characters. Intrinsic motivation was however the character who generally characterized the work of all trainers. Intrinsic motivation was also the character of motivation deemed most appropriate for providing a long-term solution for the maintenence of a behaviour.

Detta arbete består av en undersökning om hur en musiklärare och en idrottstränare jobbar med deras elever respektive spelare inför en prestation. Undersökningen inkluderar också hur musikläraren och idrottstränaren jobbar med efterarbetet av en prestation. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag undersökt deras olika metoder. Resultaten visar att både musikläraren och idrottstränaren jobbar aktivt med både förberedelden och efterarbetet av prestationen. Det finns många likheter och olikheter i deras undervisningsprocess som kommer fram i resultaten. Men det går inte utifrån resultaten att dra några generella slutsater som likheter och olikheter för arbete med prestationer inom musik respektive sport. / This essay contains of a study on how a music teacher and a sports coach are working with their students and players before an achievement. The study also includes the music teacher and sports coach tuition with the after work of an achievement. I have investigated their different methods through qualitative interviews and observations. The results show that both the music teacher and sports coach works diligent with both the before and after work of an achievement. Many similarities and differences in their tuition process are shown in the results. However, based on the results of the study you cannot draw any general conclusions on how the work of an achievement differs between music and sport.

Syftet med studien var att undersöka vilka tränarbeteenden som föredras av elever på svenska elitishockeygymnasier samt att få en inblick hur motivationen är hos dessa elever.  Frågeställningar: 1. Hur uppfattar eleverna olika tränarbeteenden? 2. Hur ser motivationen ut hos eleverna? 3. Finns det några skillnader mellan könen i dessa två variabler? 4. Finns det några skillnader mellan de olika spelpositionerna inom ishockey? 5. Finns det ett samband mellan specifika tränarbeteenden och viss motivationstyp? Metod: Deltagare i denna kvantitativa studie var elever på landets elitishockeygymnasier som fyllt 18 år. Undersökningen genomfördes i form av en webb-enkät i Google Forms. Enkäten har bestått av två redan färdiga enkäter, Leadership Scale for Sports och Sport Motivation Scale-II. Enkäten har skickats till de ansvariga för respektive elitishockeygymnasium i landet som sedan förmedlat enkäten vidare till eleverna. Resultatet från enkäten har bearbetats i statistikprogrammet SPSS version 24 där T-test, korrelationer, one-way ANOVA samt Cronbach’s alfa har genomförts.  Resultat: Autokratiskt beteende var det minst uppskattade beteenden och positiv feedback det mest uppskattade.  Den motivationstyp som förekom i högst grad hos undersökningsgruppen var inre motivation och i lägst grad förekom amotivation. En statistisk signifikant skillnad mellan könen i föredragna tränarbeteenden visades, då kvinnorna i högre grad föredrog demokratiskt beteende jämfört med männen. Mellan de olika positionerna fanns det statistisk signifikant skillnad inom amotivation, där målvakterna visade mer amotivation än backarna. Samband av medel-styrka kunde ses mellan inre motivation och träning/instruktion samt positiv feedback, men även mellan extern reglering och träning/instruktion. Fler samband med låg styrka kunde påvisas. Slutsats: De mest föredragna tränarbeteendena samt motivationstyperna har påvisats. Även skillnader och samband har framkommit. En viktig slutsats är att de undersökta variablerna hänger ihop och har en stor påverkan på varandra, då idrottarnas motivation påverkar tränarens beteende, samtidigt som tränarens beteende påverkar idrottarnas motivation.

Aim The aim of this study was to examine current factors regarding strength and conditioning coaches at the collegiate level, furthermore to examine factors dependent on the level of sports. 1. What was the educational background of strength and conditioning coaches at the collegiate level? 2. What was the salary of strength and conditioning coaches at the collegiate level? 3. How much relevant work experience did strength and conditioning coaches have at the collegiate level? 4. What were the differences and similarities of strength and conditioning coaches’ factors dependent on collegiate division? Method The method was a cross-sectional study applying a survey to examine the study’s four previously mentioned issues. Coaches encompassing the inclusion criteria (e.g. seniority and professionalism) of the study were contacted for possible participation. The survey was sent to collegiate strength and conditioning coaches (n=225) whom were randomly chosen with equal amounts of potential samples from each division. The results were then analyzed using mode, mean, range and frequency. Results 82 surveys were completed and returned (36 %). Three surveys were ineligible, therefore 79 surveys were used to produce the results. A Master’s degree (67.09 %) and CSCS certification (81.01 %) were recognized as common attributes among collegiate strength and conditioning coaches. Salary and relevant experience answers were fairly spread throughout all divisions. Differences in certifications were found as the SCCC was cited in higher frequency among Division I coaches (52.63 %) than the two lower divisions (≤26.67 %). Conclusions Both a master’s degree within a relevant field and a CSCS certification can be regarded as fundamental attributes of collegiate strength and conditioning coaches. Work experience and CSCCa certifications may be efficient predictors for salary and involvement in elite versus non-elite environments. The study’s results will aid aspiring collegiate strength and conditioning coaches in career development as well as employers in hiring processes.

Sammanfattning Bakgrund Detta examensarbete undersökte hur fem personliga tränare i Sverige arbetar med motivation för att främja sina klienters beteendeförändring under perioden sex månader och framåt. Det teoretiska paradigmet var utformat av self determination teorin (självbestämmande teorin) och den transteoretiska modellen. Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personliga tränare arbetar för att främja sina klienters beteendeförändring sex månader och framåt, för att sedan kunna utvärdera deras arbetssätt utifrån teori inom beteendeförändring och motivation. För att uppnå syftet med uppsatsen formulerades följande huvudfrågeställning: Hur arbetar personliga tränare med motivation för att främja sina klienters beteendeförändring sex månader och framåt? Metod Studien utgick från en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, fallstudie gjordes på gymkedja X där fem personliga tränare intervjuades via telefonintervjuer. I empirikapitlet framställs intervjupersonernas svar som även jämförs med varandra. Till sist kommer analysen där empirin tolkas utifrån tidigare forskning och relevant teori inom området, olika samband mellan teori och empiri framställs. Resultat Följande områden viktiga för en lyckad beteendeförändring: Förflyttning mot inre motivation, få klienterna att uppleva att det nya beteendet är en naturlig del av livet, stärka klienternas vinster med fysisk aktivitet samt förebygga återfall. Slutsats Intervjupersonerna ansåg att arbetet med relationen till klienterna och klienternas relatering till kunskap och miljön där beteendeförändringen äger rum är det viktigaste. Arbetet kring detta ger de personliga tränarna bra förutsättningar för att sedan öka klienternas kompetens och autonomi vilket innebär att klienterna i sin tur drivs mer av inre motivation vilket resulterar i en lyckosam beteendeförändring. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad tränare inom truppgymnastik för barn mellan 8-12 år har för erfarenheter av skador och skadeförebyggande träning och hur man på bästa sätt främjar en stimulerande och motiverande träningsmiljö. Design och metod: Deskriptiv och explorativ kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer av fem tränare inom truppgymnastik för barn i åldern 8-12 år. Data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Tränarna hade erfarenhet av fysiska skador och arbetade med skadeprevention genom preventiva övningar och att upprätthålla säkerhet i träningen. Tränarna fann utmaningar i att bedöma allvaret i en skada, hur man kan förebygga den och hur den ska rehabiliteras. De önskar ökad kunskap i form av riktlinjer, utbildning, ökat föreningsengagemang samt samarbete med fysioterapeuter. En positiv träningsmiljö ansågs bäst för trivsel och framgång i sin idrott. Tränarna ska vara förebilder, ge positiv feedback och främja träningsglädje och skapa god gruppgemenskap. Det viktigaste var slutligen att ha roligt och inte hur bra man presterar. Konklusion: Erfarenheter av skador fanns men kunskaperna var begränsade kring prevention och rehabilitering. Yytterligare utbildning önskades samt konsultation från exempelvis fysioterapeut. Tränarnas sätt att främja en god psykosocial träningsmiljö för unga gymnaster överensstämmer med riktlinjer från idrottsförbunden och har vetenskaplig evidens och bör därför bibehållas i fortsättningen.  TeamGym, coach, children, injury prevention, rehabilitation, psychosocial,  physical therapy / Purpose: To investigate the experiences of a group of TeamGym coaches regarding physical injuries, injury prevention and how to enhance a stimulating and motivating environment for  training and competition for children in the ages of 8-12, in the best way possible. Design and method: Descriptive and explorative qualitative design. Semi-structured interviews with five coaches in TeamGym. Data analysis was conducted by using a qualitative content analysis. Results: The coaches have experienced physical injuries and work with injury prevention such as using preventive exercises and maintaining safety at all times. They found it challenging to assess the severity of an injury, how to prevent it and how to pursue rehabilitation. They need increased knowledge through education, commitment from their clubs and cooperation with physical therapists. A positive environment for training was considered vital concerning well-being in sports. Coaches should be role models and provide positive feedback and maintain a good team spirit. The most important aspect is to have fun rather than the gymnastic performance. Conclusion: Coaches in Teamgym have perceived lacks of knowledge regarding injuries and a limited experience from injury prevention and rehabilitation. Possible solutions are increased education and consultation from physical therapists. The coaches are encouraging a rewarding psychosocial training environment in a way which is coherent with guidelines from Swedish sports federations and is supported by existent scientific evidence. Hence they ought to maintain it.

Tränare och idrottsledare har en viktig fostrande roll i dagens samhälle. Det omfattande ansvaret berör även formandet av fysisk självkänsla bland unga idrottare och ett positivt förhållande till den egna kroppen ska främjas. Denna studie är ett samarbetsprojekt med förbundet Finlands Svenska Idrotts projekt "På samma linje" med ett syfte att skapa en fördjupad förståelse för hur tränare konstruerar kroppsideal i relationen till längdskidåkare i tonåren.  Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer i två fokusgrupper. Totalt åtta tränare för längdskidåkande tonåringar deltog i intervjuerna. Resultatet visade att kroppsideal från många olika samhällsinstitutioner upplevs påverka idrottarna genom exempelvis sociala medier. Tränarna arbetar framför allt med idrottarnas fysiska egenskaper och förespråkar individualisering av träningsupplägg utgående från den kropp som finns till förfogande. En stor utmaning är att skapa ett öppet kommunikationsklimat där längdskidåkarna själva vågar ta ansvar i relationen till tränarna. Genom att jämna ut maktstrukturerna mellan tränare och idrottare kan en långsiktig och hållbar idrottssatsning eftersträvas.  Studiens resultat analyserades utgående från Merleau-Pontys tankar om kroppens psykofysiska helhet samt Jowetts relationsteori mellan tränare och idrottare. / Coaches have an important role as caretakers in today's society. This responsibility includes the shaping of adolescents' physical self-esteem and a positive relation to the body should be emphasised. This study is a cooperation with the federation Finlands Svenska Idrotts' project "På samma linje". The purpose of the study is to deepen the understanding of coaches' perception of body-image amongst teenage cross-country skiers.  Two focus groups were conducted with a total of eight coaches. According to the results young athletes are strongly affected by body-images from different institutions in the society, mainly through social media. Coaches primarily work with the athletes' physical qualities and advocate individualisation of training programs due to different body types. A great challange in working with body-image amongst adolescent cross-country skiers, is to develop a climate with open communication where athletes take responsibility in the relationship with their coaches. By equalizing the power-structures between the coach and the athlete, a sustainable sports career can be maintained.  The results of this study was analyzed through Merleau-Ponty's thoughts about the body as a psychological and physical whole along with Jowett's coach-adept relationship theory.

Personlig tränare är ett yrke som vuxit fram i Sverige de senaste 20 åren. Yrket har byggt på personliga möten i gymmet men har under de senaste åren blivit alltmer digitaliserat. Covid-19 pandemin gjorde att många personliga tränare arbetsplatser blev påverkade av restriktioner som gjorde att människor valt att inte gå till gym eller där människor samlas. Syftet med studien är att undersöka hur personliga tränare har upplevt sitt arbete under Covid-19 pandemin 2019–2022 och vad de menar är framtiden för yrket. I studien har sex personliga tränare från olika delar av branschen intervjuats. Informanterna med stor erfarenhet berättade att det blev en skillnad i tillströmning av nya klienter i början av pandemin. De informanterna med mindre erfarenhet märkte inte av pandemin på samma sätt. Från att yrket handlat om att klienterna ska träna säkert ur en skadesynpunkt blev det allt viktigare att informera om hygienrutinerna och säkerställa att träningen blev säker för klienterna ur ett smittskyddsperspektiv. Trots de förändringar som skedde under pandemin ser informanterna ljust på yrkets framtid och de menar att det personliga mötet kommer ha svårt att konkurreras ut av alternativ som vuxit fram under pandemin. / Personal training is a profession that has emerged in Sweden over the past 20 years. The personal trainer profession has been built on personal meetings in the gym but has become increasingly digitized in recent years. The Covid-19 pandemic meant that many workplaces were affected by restrictions that made people choose not to go to the gym or where people gather. The purpose of the study is to investigate how personal trainers have experienced their work during the Covid-19 pandemic 2019-2022 and what they believe about the future of the profession. In the study, six personal trainers from different parts of the industry have been interviewed. Informants with extensive experience told that there was a difference in the influx of new customers in the beginning of the pandemic. The informants with less experience did not notice the pandemic in the same way. From the profession being about the clients training safely from an injury perspective, it became increasingly important to inform about the hygiene routines and ensure that the training became safe for the clients from an infection control perspective. Despite the changes that took place during the pandemic, the informants look positively on the profession's future and believe that the personal meeting will be difficult to compete with alternatives that have emerged during the pandemic.