I träkonstruktioner används olika förbindare av stål för att sammanfoga olika virkesdelar. För att kunna välja en lämplig förbindare måste konstruktören därför veta vilka skillnader som finns mellan dem och ha kunskap om vilka regler som gäller vid beräkning av förbandets bärförmåga. Rapportens syfte är att synliggöra skillnaderna i bärförmåga mellan olika förbindare. Det görs genom attjämföra bärförmågan för en given knutpunkt med olika förbindare. Fokus har legat på att jämföra bärförmågan i brottgränstillstånd, men även andra aspekter som monteringstid har berörts. Resultatet visar att om man vill maximera bärförmågan för ett förband är det bäst att använda skruvar ismå dimensioner. Det är dock sällan skruvar med en diameter under 10 mm används. I praktiskt arbeteblir därför ofta spik det bästa alternativet om bärförmågan ska maximeras. Träskruv har lägre bärförmåga än både spik och skruv för en knutpunkt med virkestjocklekar upp till 45 mm. Som tumregelkan nämnas att i karakteristiska värden håller en 90 mm lång 3,3 mm trådspik för drygt 1 kN, en 6 mm träskruv för 1,5 kN och en M10 för 4 kN. I eurokod 5 finns det vissa avsnitt som kan vara svåra att tolka, exempelvis effektiv diameter och axiell bärförmåga för träskruv. Efter att ha försökt ta reda på hur reglerna ska tolkas är min slutsats att tolkningarna varierar även bland auktoriteter på området. Det kan därför ofta vara enklare att användatabellerade värden för bärförmågan som tillverkaren redovisar än att försöka räkna på förbandet själv. / In timber construction, different metal dowel-type fasteners are used to attach members in timber frame construction. Therefore, in order to be able to choose a suitable fastener, you must know the differences between them and have knowledge of which rules to apply when calculating the load-carrying capacity. The purpose of this report is to show the differences in load-carrying capacity between different fasteners. This is done by comparing the load-carrying capacity of a connection with different fasteners. The focus has been on comparing the load-carrying capacity in ultimate limit state, but also other aspects such as mounting has been mentioned. The results show that if you want to maximize the load-carrying capacity of a connection, the best option is to use bolts in small dimensions. However, bolts with a diameter less than 10 mm are rarely used. In practical work, nails are often the best option if you want to maximize the load-carrying capacity. Screws have a lower load-carrying capacity than both nails and bolts for a connection with wood thickness up to 45 mm. In Eurocode 5, there are some sections that can be difficult to interpret and understand, for example the effective diameter and axial load-carrying capacity for screws. I have analyzed how the rules should be interpreted and my conclusion is that the interpretations differ also among professors and screw manufacturers. It can therefore be easier to use tabulated values for the load-carrying capacity from the manufacturer than to try to calculate it yourself.

Byggsektorn tenderar idag att välja material med låg miljöpåverkan och bygga energi- och tidseffektiva konstruktioner. Att öka användningen av träprodukter är en del av lösningen. Korslimmat trä (KL-trä) är ett byggmaterial som har blivit mer och mer populärt att använda i byggbranschen. I Sverige har KL-trä använts sedan slutet på 90- talet och användandet ökar för varje år som går. Materialet är relativt nytt och vid monteringen av KL-trä finns det utrymme för förbättringar. Syftet med arbetet är att undersöka och analysera hur dagens infästning av KL-element utförs och hur dessa kan effektiviseras. Målet är att undersöka om det går att korta ner monteringstiden av KL- trästommar. Detta görs genom beräkningar, fältstudie och experiment. I arbetet undersöks möjligheten att reducera skruvning för det vanligast använda vägg till golv anslutningarna och om det finns tid att spara i montaget med hjälp av förborrning. Resultatet av rapporten visar att det finns en potentiell tid motsvarande ca 40 % tidsvinst att spara med förborrade bjälklag från fabrik och andra kvalitétsfördelar som förborrning kan medföra, medan reducering av skruv är möjligt men inte optimerad för dagens mest tillämpade infästningslösningar. / The construction sector today tends to choose material with a low environmental impact and build energy- and time-efficient structures. Increasing the use of wood products is part of the solution. Cross laminated timber (CLT) is a building material that has become more and more popular to use in the construction industry. In Sweden, CLT has been used since the late 90 and its use is increasing every year. The material is relatively new and especially for mounting CLT element, there are still potentials for improvement. The purpose of the work is to investigate and analyze how todays attachment of CLT elements is carried out and how these can be made more efficient. The aim is to investigate whether it is possible to shorten the assembly time of CLT elements. The study was carried out through calculations, study visit and experiments. The work investigates the possibility of reducing screwing for the most commonly used wall to floor joints and showed there is a potential time efficiency of about 40% to be gained with pre-drilled floor element from the factory and other quality benefits that pre-drilling can bring, while the study also showed reducing fasteners under construction phase is possible but not an optimal solution.