Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter möteskulturen i traditionell projektmiljö har på motivation hos mötesdeltagarna. Möteskultur i traditionella projekt kan vara ostrukturerad eftersom det är upp till varje enskild projektledare att sätta upp riktlinjer för hur möten ska genomföras. Den empiriska undersökningen i form av kvalitativa intervjuer utfördes på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och deltagarnas upplevda motivation analyserades utifrån Self Determination Theory. Intervjuresultat visade på en demotiverande upplevelse i flera situationer, både kring möteskulturen och i hur mötesinnehållet hanteras. Författarna fann att motivationen påverkades av agenda och syftet med mötet, närvaro, mötestider, mötesformen samt feedback. Resultatet visade att den undersökta möteskulturen var ostrukturerad vilket ledde till en uppkomst av en submöteskultur med fler mindre informella möten som i sin tur leder till en upplevelse av att arbetsflödet bryts och de intervjuade kände sig mer stressade och mindre produktiva. Eftersom agil projektledningsmetodik brukar framhållas motiverande ur flera aspekter för författarna en diskussion om hur införandet av agila möten kan vara främjande för motivationen i traditionella projektmiljöer. / The purpose of this study was to examine the effects the meeting culture in traditional projects has on the participants’ motivation. The meeting culture in traditional projects can differ in effectiveness since it is dependant on the project manager to arrange, hold and follow up the meeting. The empiric study was conducted in the form of qualitative interviews at the Swedish Defence Research Agency, FOI, and the motivation experienced by participants' was analysed by Self Determination Theory. The results from the interviews showed a demotivating experience in several situations, both regarding the meeting culture and how the meeting content was handled. The authors found that the motivation was affected by the agenda and purpose of the meeting, the attendence, time and form of the meeting and feedback. The results revealed that the examined meeting culture was unstructured which led to an emerging sub-meeting culture of an increasing number of smaller informal meetings. This in turn led to an experience of the work flow being disturbed and the interviewees feeling more stressed and less productive. Since agile project methodology is often regarded as motivating from several aspects, the authors conducted a discussion on how the implementation of agile meetings can be conducive to motivation in traditional project environments.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur nystartade företag etablerar sig på marknaden genom att använda andra marknadsföringsstrategier än traditionell marknadsföring. Metod: Denna studie har genomförts genom en kvalitativ ansats med tillämpning av en semistrukturerad intervjumall. Den kvalitativa ansatsen var genom insamling av data via intervju med 13 olika företag. Teori: Den teoretiska referensramen innehåller en analys utifrån tidigare studier med teorierna: Marknadsförings mix, Entreprenöriell marknadsföring, Effectuation samt olika metoder inom den icketraditionella marknadsföringen som Sociala nätverk, mun-till-mun metoden och internetmarknadsföring. Empirin: Empiridata består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 13 olika nystartade företag. Det förekommer även kvantitativ ansats i from av presentationen av data i empirin. Slutsats: Resultatet påvisar att de sociala omständigheter är den gemensamma nämnaren till hur nystartade företag använder sig av marknadsföring trots förändringar i tillvägagångssätten. Det förekommer fortfarande användning av traditionell media i form av PR eller tv-reklam för att genera större resurser. Resultatet visar även att det kan krävas en stormarknadsföringsbudget för att kunna etablera sig på marknaden mycket snabbare, trots icke-traditionell marknadsförings kostnadseffektivitet och träffsäkerhet i jämförelse till traditionella metoder.

I denna studie utgick vi från tre syften och det första syftet var att synliggöra hur skolpersonal i skolor arbetar med nätmobbning, studiens andra syfte var att se hur personalen kommunicerar med varandra angående arbetet med nätmobbning och studiens tredje syfte var att se vilka utmaningar respondenterna ser i arbetet kring nätmobbning. Tolv respondenter från olika delar av skolans verksamhet deltog i studien, de som deltog i studien var fritidspedagoger, grundskollärare, fältassistent, caféansvarig samt kurator. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer vid empiriinsamlingen då vi önskade få en övergripande bild av hur arbetet mot nätmobbning såg ut. I vår analys använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som vi sedan transkriberade med hjälp av inspelat material från intervjusamtalen, att använda sig av transkriberingar underlättade analysarbetet. Av studien framkom det att respondenterna anser att föräldrar har ett stort ansvar i det förebyggande arbetet, som ibland inte efterlevs och konflikter följde med in skolan och påverkade verksamhet. Studien visade också att majoriteten av respondenterna inte gör skillnad på traditionell mobbning och nätmobbning. Respondenterna berättade däremot att de jobbat mycket med värdegrundsfrågor och alltså inte med nätmobbning specifikt. Vår studie visar att samarbetet mellan skolpersonal och föräldrar behöver förbättras för att motverka och förebygga nätmobbning. Men även att ett förtydligande av skillnaden mellan traditionell- och nätmobbning är nödvändigt. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

I denna uppsats har historiserande arkitektur studerats. Uppsatsen är avgränsad till att undersöka området Jakriborg, en stadsdel i medeltida arkitektur byggd 1999 i Hjärup, Skåne (Sverige). Detta för att få en djupare förståelse för hur äldre, historiska referenser inom arkitektur kan uppfattas vid nybyggnation samt för att undersöka hur Jakriborg framställs i media. En konflikt som finns gällande Jakriborg är skillnaden i arkitektoniska värderingar mellan arkitekter och lekmän. Samtidigt som Jakriborg har visat sig vara omtyckt bland allmänhet och Jakriborgs invånare, provocerar gestaltningen en del av arkitektkåren. Den främsta kritik som riktas mot Jakriborg är att stadsdelen utger sig för att vara något det inte är och har ett formspråk som inte speglar vår tid. Ett av incitamenten för beställarna när de planerade Jakriborg var motvisionen– en monoton och avskalad 1960-talsarkitektur. För att uppnå motsatsen till detta planerade de enligt ledord som variation, detaljrikedom, småskalighet och funktionsblandning. Slutsatserna pekar på att det är mycket viktigt att skapa en förståelse mellan arkitekter, beställare och allmänhet gällande arkitektur, speciellt med tanke på hur viktig gestaltningen är för människor som ska bo och vistas i de nybebyggda områdena samt med tanke på att arkitektur bör hålla över tid. / In this bachelor thesis I have studied newly constructed buildings that are built with historicizing architecture. The thesis is limited to examining the area Jakriborg, a neighborhood of medieval architecture built in 1999 in Hjärup, Skåne (Sweden). This is to gain a deeper understanding of how the older, historical references in architecture can be seen in new construction as well as to examine how Jakriborg is portrayed in the media. A conflict about Jakriborg exists, about the difference in architectural values between architects and laymen. While Jakriborg have shown to be popular among the public and Jakriborg's inhabitants, the architecture provokes some architects. The main criticism of Jakriborg is that it is pretending to be something it is not and has a design that does not reflect the present time. One of the incentives for the developer when they planned Jakriborg was their contrary-vision - a monotonous and stripped 1960-century architecture. To achieve the opposite of this they planned with keywords as variety, details, small scale constructions and mix of functions. The conclusions suggest that it is very important to create an understanding between architects, developer and the general public regarding architecture. Especially considering the importance of the design for people living and staying in the newly built areas, as well as that architecture should maintain over time.

Uppsatsens syfte var att belysa eventuella skillnader och förändringar i två olika generationers användning och relationer till traditionell tv och play-tjänster. Forskningsfrågorna ville ha svar på detta samt motiveringen bakom och även om det fanns generationsrelaterade mönster när det kom till relationerna till tablå-tv och playtjänster. Syftet var likaså att ta reda på under vilka omständigheter konsumtionen av traditionell tv och play-tjänster ägde rum. De teorier uppsatsen hade som utgångspunkt för undersökningen var dels uses and gratifications research som innebär forskning utifrån användaren. Forskningsfrågorna blev även besvarade utifrån Mannheims generationsteori. Uppsatsens material innefattar empiri från åtta intervjuer samt tidigare forskning och litteratur som varit relevant till forskningen. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med personer från en äldre och en yngre åldersgrupp. Undersökningen fick resultatet att den äldre generationen fortfarande hade en hög konsumtion av traditionell tv medan den yngre generationen spenderade en stor del av sin fritid med att titta på play-tjänster. Samtliga intervjupersoner ägnade sig åt andra aktiviteter samtidigt som tv:n stod på. Resultaten visade även att konsumtionen av både tv och play-tjänster var högst individuell, likaså anledningarna bakom.

Denna uppsats handlar om processen att snöra, stoppa och klä Carl Malmstens fåtölj ”Solo”. Den handlar om de vägval som tapetserar ställs inför i sin vardag gällande design och funktion. Uppsatsen består främst av en djupgående beskrivning som redogör för arbetsgångens process med syftet att förstå varför vissa val görs och hur de påverkar de kommande momenten. Det är en traditionell stoppning det handlar om och ett mindre experiment med materialmattor beskrivs. Avslutningsvis behandlas ämnet i en resultatdel samt en diskussions- och reflektionsdel.

Detta är en uppsats kring arbetet av en Emma Fåtölj. Från stomme till klädd möbel. Även tankar kring traditionella stoppningsmaterial. Är tänkt som en processbeskrivning för Emmor med traditionell stoppning. vad man kan behöva tänka på och vad för problem som kan dyka upp. Under arbetet gång har jag planerat en helt ny stoppning utan en möbel att gå efter, snörat och sytt stoppningar och prövat olika metoder. Resultatet blev en mysig möbel och några tankeställare.

Problemformulering och syfte: Det nya medielandskapet innebär förändringar inom politiken. Det finns fler möjligheter för informationsspridning, samtidigt som medborgare själva väljer vilka kanaler man vill vistas på och därmed vilken information man tar del av.Det problemområde vi ser är hur traditionell- och social media besitter makten över hur politiken gestaltas och framställs för publiken. Det händer något när samtal förflyttas mellan olika typer av medier och det centrala ligger därmed i att människor tar del av olika samtal beroende på vilka medier samtalen förekommer på. Syftet med denna studie är således att beskriva och jämföra hur gestaltning och framställning av partiledare ser ut i traditionell respektive social media.Metod och material: Detta är en fallstudie av två olika fall som har undersökts genom en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som har använts är ett total urval av samtliga avsnitt ur TV4:s TV-program “Partiledarintervjun” som står för traditionell media samt Margaux Dietz Youtubeprogram “Partitempen” som står för social media. Båda programmen visades och publicerades under valrörelsen 2018. Huvudresultat: Utifrån det huvudsakliga resultatet i dessa två fall går det att konstatera att gestaltning utifrån Entmans teorier och framställning samt det visuella innehållet utifrån Goffmans teorier skiljer sig åt beroende på vilket medie partiledare kommunicerar genom.Detta utifrån medielogikens genomslag som en följd av det mediala samhället som råder. I“Partitempen” förekom mest triviagestaltning och i “Partiledarintervjun” varspelgestaltning mest framträdande.

Denna uppsats handlar om den traditionella dialekten pitemål som talas i och omkring Piteå, Norrbotten. De svenska dialekterna utjämnas allt mer och i denna uppsats undersöks hur man gör för att bevara en utdöende traditionell dialekt. Syftet med undersökningen är att undersöka attityden till den egna dialekten samt hur bevarandet av pitemålet ser ut idag. Hur arbetar man och vilka arbetar för att bevara och främja dialekten? Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer, två individuella och en gruppintervju. Materialet består av intervjusvaren från sex informanter. Studien visar att informanterna har en positiv attityd till pitemålet. Dialekten ses som något kul och intressant men även som en stolthet och ett kulturarv som skapar samhörighet i bygden. Både genom att bruka dialekten själv och genom att främja användandet av den hos andra försöker man bevara målet. Slutsatsen är att en stolthet tycks genomsyra attityden till pitemålet. Dialekten är något som skapar samhörighet och något som man kan marknadsföra sig själv med.

Syftet med denna studie är undersöka hur svensklärare på högstadiet förhåller sig till traditionell och funktionell grammatik i sin undervisning och vilka olika diskurser om grammatik som kan urskiljas i deras förhållningssätt. Studiens teoretiska utgångspunkt bygger på Ivanič (2004) skrivdiskurser och specifikt färdighetsdiskursen och diskursen om sociala praktiker. Metoden som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar att informanterna undervisar inom såväl den traditionella som funktionella grammatiken, men också att diskursen om sociala praktiker dominerade och därmed den funktionella grammatiken. Samtliga lärare menar samtidigt att de undervisar enligt den traditionella grammatiken för att de ska kunna bygga upp en begreppsbank och ett metaspråk hos eleverna. Majoriteten av informanterna vill bygga upp detta metaspråk för att sedan kunna arbeta funktionellt med grammatik.