<p>Nollvisionens mål är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. Varje år dör ungefär sex personer och många flera skadas i samband med idrottsresor. Att arbeta förebyggande med trafiksäkerhet hos idrottsföreningar kan vara ett sätt att bidra till en ökad trafiksäkerhet i Sverige. Syftet i denna studie var att undersöka vad idrottsföreningar uttryckte kring förebyggande trafiksäkerhetsarbete. Vilka uppfattningar som framfördes gällande trafiksäkerhetspolicy och vilka förutsättningar som fanns, samt vad som kunde förstärka trafiksäkerhetsarbetet. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer hos nio olika idrottsföreningar i en kommun i Skåne. I analysen plockades de viktigaste meningsbärande enheterna ut. Dessa grupperades och fick sedan utgöra grunden för de olika kategorier som skapades. Resultatet visade på att intresset för förebyggande trafiksäkerhetsarbete generellt var lågt och att en trafiksäkerhetspolicy inte upplevdes som motiverad hos idrottsföreningarna. Det var svårt att engagera föräldrar och andra frivilliga, då arbete med frågor som inte rörde själva idrottandet inte var något som intresserade dessa. Diskussionen tar upp att brist på tid och vilja i samhället har minskat resurserna för idrottsrörelsen. Även att trafiksäkerhet inte sågs som en angelägen fråga att arbeta med. Detta på grund av att det inte fanns ett konkret problem att koppla till den arbetsinsats som krävdes. Studiens slutsatser förmedlar att intresset för denna typ av frågor inom idrottsföreningar var lågt och att ideellt arbete spelade en avgörande roll för föreningars prioriteringar. Vidare att det krävdes någon utanför föreningen för att skapa uppmärksamhet kring ämnet och att denna någon mycket väl skulle kunna vara en folkhälsopedagog.</p> / <p>The goal of Vision Zero is that no one is going to be killed or seriously injured in traffic. About six people dies each year and many more is getting hurt in sports- related travels. Working with the prevention of road safety in sports can be one way to contribute to increased road safety in Sweden. The aim of this study was to examine what sports thought about preventive road safety work. What were their beliefs concerning road safety policy and the conditions that existed. Further what could enhance road safety. This study was conducted with a qualitative method using semi-structured interviews in nine different sports in a municipality in southern Sweden. Within the analysis we picked out the most important meaning-bearing units. These were placed into groups and then composed for the different categories we created. Results showed that interest in the prevention of road safety work in general was low and that a road safety policy was not perceived as motivated by sports. It was difficult to involve parents and other volunteers, when work on issues not related to the sport itself was not something that interested them. The discussion addresses that lack of time and will in the community have reduced resources for the sport. Also that road safety was not seen as an important issue to work with. All this because there was not a practical problem in connecting to the effort necessary. The conclusion of this study conveyes that interest in these types of issues in sports was low and volunteers played a crucial role in the union's priorities. Furthermore, the need for someone outside the club to create attention around the topic. This person could perfectly well be a pedagogue of public health.</p>

Nollvisionens mål är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. Varje år dör ungefär sex personer och många flera skadas i samband med idrottsresor. Att arbeta förebyggande med trafiksäkerhet hos idrottsföreningar kan vara ett sätt att bidra till en ökad trafiksäkerhet i Sverige. Syftet i denna studie var att undersöka vad idrottsföreningar uttryckte kring förebyggande trafiksäkerhetsarbete. Vilka uppfattningar som framfördes gällande trafiksäkerhetspolicy och vilka förutsättningar som fanns, samt vad som kunde förstärka trafiksäkerhetsarbetet. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer hos nio olika idrottsföreningar i en kommun i Skåne. I analysen plockades de viktigaste meningsbärande enheterna ut. Dessa grupperades och fick sedan utgöra grunden för de olika kategorier som skapades. Resultatet visade på att intresset för förebyggande trafiksäkerhetsarbete generellt var lågt och att en trafiksäkerhetspolicy inte upplevdes som motiverad hos idrottsföreningarna. Det var svårt att engagera föräldrar och andra frivilliga, då arbete med frågor som inte rörde själva idrottandet inte var något som intresserade dessa. Diskussionen tar upp att brist på tid och vilja i samhället har minskat resurserna för idrottsrörelsen. Även att trafiksäkerhet inte sågs som en angelägen fråga att arbeta med. Detta på grund av att det inte fanns ett konkret problem att koppla till den arbetsinsats som krävdes. Studiens slutsatser förmedlar att intresset för denna typ av frågor inom idrottsföreningar var lågt och att ideellt arbete spelade en avgörande roll för föreningars prioriteringar. Vidare att det krävdes någon utanför föreningen för att skapa uppmärksamhet kring ämnet och att denna någon mycket väl skulle kunna vara en folkhälsopedagog. / The goal of Vision Zero is that no one is going to be killed or seriously injured in traffic. About six people dies each year and many more is getting hurt in sports- related travels. Working with the prevention of road safety in sports can be one way to contribute to increased road safety in Sweden. The aim of this study was to examine what sports thought about preventive road safety work. What were their beliefs concerning road safety policy and the conditions that existed. Further what could enhance road safety. This study was conducted with a qualitative method using semi-structured interviews in nine different sports in a municipality in southern Sweden. Within the analysis we picked out the most important meaning-bearing units. These were placed into groups and then composed for the different categories we created. Results showed that interest in the prevention of road safety work in general was low and that a road safety policy was not perceived as motivated by sports. It was difficult to involve parents and other volunteers, when work on issues not related to the sport itself was not something that interested them. The discussion addresses that lack of time and will in the community have reduced resources for the sport. Also that road safety was not seen as an important issue to work with. All this because there was not a practical problem in connecting to the effort necessary. The conclusion of this study conveyes that interest in these types of issues in sports was low and volunteers played a crucial role in the union's priorities. Furthermore, the need for someone outside the club to create attention around the topic. This person could perfectly well be a pedagogue of public health.