INTRODUCCIÓN: La diversidad cultural favorecida por la inmigración y unida a determinados elementos socioculturales y de género, puede dar lugar en ocasiones a situaciones de vulnerabilidad y exclusión social de ciertos colectivos. La pertenencia a grupos minoritarios puede generar barreras microsociales e intrapersonales que unidas a otros factores, obstaculizan el acceso a ámbitos de la vida social, educativa, laboral y sanitaria. Es en este contexto, donde el reto en la prestación de cuidados de calidad se hace más patente, las enfermeras debemos ofrecer cuidados culturalmente competentes, entendiendo la cultura del otro y cómo esta, interactúa con la del lugar de acogida. El desarrollo de este trabajo está centrado en la aplicación de cuidados de enfermería con un enfoque multicultural, teniendo en consideración dos aspectos: la perspectiva de género, puesto que es evidente la existencia de desigualdades en salud por esta cuestión; y las diferencias culturales que se establecen en la prestación de cuidados, con especial atención a grupos de mujeres potencialmente vulnerables. OBJETIVO: El objetivo de este estudio es describir las experiencias, percepciones y actitudes de los profesionales de enfermería del Departamento de Salud de Elda en la prestación de cuidados a mujeres en riesgo de vulnerabilidad social, con el propósito de diseñar estrategias de mejora, que contribuyan a la prestación de cuidados desde la competencia cultural y con perspectiva de género, proporcionando herramientas y apoyo a los profesionales en el manejo de desigualdades sociales en salud. METODOLOGÍA: Se ha utilizado una metodología cualitativa desde la perspectiva de la fenomenología, enfocada en la etnografía, fundamentada en el paradigma hermenéutico interpretativo y basado en el Modelo de Competencia Cultural de Larry Purnell. Para la recogida de datos se han utilizado entrevistas semiestructuradas, entrevistas informales, grupos focales, y observación participante. RESULTADOS: Los aspectos relacionados con la herencia cultural influyen en los comportamientos, uso y forma de acceso a los servicios sanitarios de la población a estudio. El aspecto físico y la forma de vestir relacionadas con la ecología biocultural, son considerados por los profesionales como un signo de identidad que les permite identificar a cada mujer con el grupo cultural al que pertenecen. Los estereotipos y prejuicios heredados sobre ciertos colectivos y etnias minoritarias, siguen siendo patentes en nuestro contexto. La sexualidad, embarazo y maternidad son vividos e interpretados de diferente manera dependiendo del origen cultural de las mujeres atendidas en el Departamento. Por otro lado la principal dificultad con la que se encuentran los y las profesionales a la hora de interactuar con las mujeres, es la idiomática y la relacionada con la comprensión de la información. El respeto a las costumbres relacionadas con las creencias religiosas está muy presente en todos los ámbitos de atención, sobre todo en lo concerniente al Ramadán y el consumo de cerdo en población musulmana. Las profesionales perciben desigualdades de género en estos grupos, evidencian en sus discursos. Y aunque hacen referencia a la necesidad de integración social de estos colectivos, son conscientes de que debe imperar la prestación de cuidados culturalmente competentes. CONCLUSIONES: Los resultados obtenidos ponen de manifiesto la necesidad y la importancia de adquirir conocimientos, habilidades y cambios de actitud ante la diversidad cultural, para proporcionar cuidados culturalmente competentes. Por lo que los profesionales de enfermería del Departamento de Elda deben ampliar su formación en competencia cultural para adaptar los cuidados prestados a las necesidades de la población a la que se atiende.

Bakgrund Idag beräknas 200 miljoner flickor och kvinnor världen över ha utsatts för könsstympning. Det utövas med hänvisning till kultur men fyller inget medicinskt syfte utan orsakar somatiska såväl som psykiska komplikationer och kan i värsta fall leda till död. Övergreppet står i kontrast med mänskliga rättigheter. I dagens globaliserade värld sker transkulturella möten och som sjuksköterska världen över finns en sannolikhet att möta kvinnor som utsatts för könsstympning. Större förståelse och respekt för kulturella skillnader hos sjuksköterskan skulle kunna öka upplevelsen av en god och trygg vård. Sjuksköterskan har möjlighet att uppfylla patienternas behov genom ett transkulturellt omvårdnadsperspektiv och därav finns intresse att belysa vad som har betydelse för att transkulturell omvårdnad ska kunna genomföras för kvinnor som har utsatts för könsstympning. Syfte Syftet var att belysa vad som har betydelse för att transkulturell omvårdnad ska kunna genomföras för kvinnor som har utsatts för könsstympning. Metod I förevarande studie har en icke-systematisk litteraturöversikt genomförts med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. De 17 artiklar som inkluderades i resultatet har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmets bedömningsunderlag och analyserats genom en integrerad analysprocess. Både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat Huvudfynden var att bristande kunskap förekom kring kvinnlig könsstympning och förståelse för kulturella aspekter, att relationen var ett viktigt verktyg för att kunna ge en kulturell och individanpassad omvårdnad, kommunikation behövdes för att etablera god relation och kunna identifiera omvårdnadsbehov, och delaktighet kunde bidra till att kvinnorna kände sig trygga inför omvårdnaden. Slutsats Den slutsats som kunde dras baserat på resultaten var att sjuksköterskan kan applicera studiens huvudfynd för att möjliggöra en god transkulturell omvårdnad för kvinnor som utsatts för könsstympning.

Bakgrund: Sverige blir alltmer mångkulturellt, vilket präglar hälso- och sjukvården idag. Sjuksköterskans profession handlar om att ge en god omvårdnad till alla och sjuksköterskan förväntas inneha en allt större kulturkompetens. Trots detta visar studier på att det finns brister i kommunikation och bemötande i den transkulturella omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av den transkulturella vårdrelationen. Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier användes. Resultat: Resultatet presenteras i form av tre teman och fem subteman: Hinder för att utföra en god omvårdnad med subteman språksvårigheter, känslor och dramatik och organisatoriska faktorer, Närstående - en utmaning, Sjuksköterskans syn på transkulturell omvårdnad med subteman avsaknad av utbildning i transkulturell omvårdnad och att vara självmedveten och medveten om kulturella skillnader Slutsats: Även denna studies resultat bekräftar det tidigare studier har sagt om att språkbarriärer är ett stort hinder i den transkulturella vårdrelationen. Språkbarriärerna kunde övervinnas med hjälp av tolk. Då tillgången till tolk inte alltid fanns använde sig sjuksköterskorna av närstående. Närståendes närvaro upplevdes både som något positivt men även som ett hinder i omvårdnadsarbetet. Utbildning i religion och kultur behövs för att bli mer kulturkompetent. Utöver detta behövs livserfarenhet tillsammans med erfarenhet av att arbeta i en mångkulturell miljö. Klinisk betydelse: Det finns ett behov av mer utbildning inom området transkulturell omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning. Tillgängligheten till en auktoriserad tolk bör även underlättas i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att patientens omvårdnadsbehov ska kunna tillgodoses. / Background: Sweden is becoming increasingly multicultural, which characterizes health care today. Nursing profession is all about providing good health care for all, and the nurse is expected to hold an increasing cultural competence. Despite this, studies show that there are gaps in communication and response in transcultural nursing. Purpose: To describe nurses' experiences of the transcultural caring relationship. Method: A literature review where the materials from ten qualitative studies were used. Results: The results are presented in terms of three themes and five subthemes: Obstacles to perform a good nursing with subthemes language difficulties, emotions and drama and organizational factors, Relatives - a challenge, nurse's views on transcultural nursing with subthemes, lack of training in transcultural nursing and being self-conscious and aware of cultural differences. Conclusion: This study's results confirm what previous studies have said that the language barrier is a major obstacle in the transcultural caring relationship. Language barriers could overcome with the help of an interpreter. Since the nurses did not always have access to an interpreter they used relatives. Family’s presence felt both positive, but also as an obstacle in nursing. Education in religion and culture is needed to be more cultural competent. In addition to this life experience along with experience of working in a multicultural environment is necessary. Clinical significance: There is a need for more training in the area of transcultural nursing in nursing education. The availability of a qualified interpreter should also be facilitated in nursing so patients’ needs can be met.

Bakgrund: En av de största och snabbast växande invandrargrupperna i Sverige är den somalis-ka. Vi har sett mönster i forskningen som antyder att det inom sjukvården uppstår transkulturella möten mellan somaliska patienter och vårdgivare som många gånger präglas av missförstånd och negativa vårderfarenheter relaterat till skilda referensramar. Dessa har dock ofta framträtt som bifynd vid studerandet av specifika somaliska patientgrupper i smala sjukvårdskontexter, varför erfarenheterna inte alltid är applicerbara på den genomsnittliga somaliska patienten. Syfte: Att beskriva somaliers erfarenheter av mötet med den svenska sjukvården. Metod: Empirisk studie med deskriptiv kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer utfördes med nio personer med somaliskt ursprung. En frågeguide användes under intervjuerna, vilken utformades med beaktande till Leiningers transkulturella omvårdnadsteori. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med deduktiva och induktiva inslag. Resultat: Utifrån analysen utkristalliserades nio kategorier, vilka beskriver somaliers erfarenheter av mötet med den svenska sjukvården: sjukvård på andra premisser, skilda kulturella referensramar, blandade erfarenheter av kulturellt hänsynstagande, språkets betydelse, informationsbrist, tolkens roll, varierande bemötanden, fördomar och attityder samt personlighet. Slutsats: Studien visar att kommunikationsbrister och skilda kulturella referensramar hos somalier och svensk sjukvårdspersonal är återkommande mönster i vårdmötet. Dessa bidrar till att det uppstår missförstånd och missnöje gentemot svensk sjukvård. Kulturella och språkliga barriärer till trots, kan ojämlikhet minskas och positiva vårderfarenheter skapas om en öppensinnlighet och strävan till förståelse infinner sig hos varje vårdgivare. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori kan inspirera sjuksköterskor att utveckla dessa kvaliteter. Klinisk betydelse: Öka medvetenheten för kulturellt betingade synsätt hos somalierna som patientgrupp. / Background: One of the largest and fastest growing immigrant groups in Sweden are the Somalis. Research have shown us patterns that suggests that transcultural encounters occur between Somali patients and health care providers which are often marked by misunderstandings and negative health care experiences related to different frames of reference. These have often emerged as incidental findings when studying specific Somali patient groups in narrow medical contexts. The experiences are therefore not always applicable on the average Somali patient. Aim: To describe Somalis experiences of the encounter with Swedish health care. Method: Empirical study with descriptive qualitative design. Semistructured interviews were held with nine people of Somali origin. An interview guide was used during the interviews, which was designed with regard to Leininger’s transcultural theory. Data was analyzed using qualitative content analysis with deductive and inductive approach. Results: Based on the analysis nine categories emerged, which describes Somalis experiences of encountering the Swedish healthcare: healthcare at other premises, diverse cultural frames of reference, varied experiences of cultural considerations, the importance of language, lack of information, the interpreter's role, varying treatment, prejudices and attitudes and personality. Conclusion: The study shows that shortcomings in communication and diverse cultural frames among Somalis and Swedish caregivers are recurring patterns in the healthcare encounter. These contribute to the creation of misunderstandings and dissatisfaction towards Swedish healthcare. Despite cultural and linguistic barriers, inequality can be reduced and positive care experiences can arise if an openness and ambition for understanding appear in each caregiver. Leininger’s transcultural theory can inspire nurses to develop these qualities. Implications for practice: To increase awareness of culturally related views of the Somalis as a patient group.

A Research Report submitted to the Faculty of Arts, Department of Sociology, University of the Witwatersrand, Johannesburg, in partial fulfillment for the degree of Master of Arts. Johannesburg, 1994 / This research report seeks to explore the issues surrounding the organisation of traditiional healers and how their world views can be contextualised within tradtionalism and modernity. [Abbreviated Abstract. Open document to view full version] / MT2017

Despite our digitally interconnected world, media representations of people and cultures are often harmfully biased or narrow. This makes it difficult for viewersto understand the conditions, feelings, and struggles of others, not only on a global scale, but also within local contexts. This study explores whether or not digital engagement of a site-specific performance piece is transculturally effective. To evaluate this, a theater piece created and performed in Johannesburg, South Africa, and digitally disseminated to a global audience is used as a case study. The study analyzes the perspective of three response groups: (1) the “Makers”, those who were involved in the creation and meaning-making process of the performance, (2) local audience members (both live and as digital viewers), and (3) a digital global audience. Comparing the results from these groups allowed me to understand what meanings/themes transcend culture and which are dependent on cultural context, based upon the differences in response groups. Ultimately, this study aims to contribute to a deeper understanding of the intersection between site-specific theater, digital technologies, and cultural identity. What I found was that although some symbols and themes were universal, overall, the global audience reported a different experience than the local audience, and my data suggest that the site-specific work did not translate well to the transcultural audience. Additionally, the intentions of the performance by content makers were often not congruent with the received and reported meanings. These results make it clear that the transcultural communication of site-specific works may require additional efforts to make the content accessible, relatable, and understandable to global audiences who will view the works outside of their original cultural context.

Abstrakt  Bakgrund: Vårdpersonalen möter ständigt individer med en annan bakgrund. Det transkulturella vårdmötet är med andra ord oundvikligt. Detta skapar utmaningar som kräver kompetens hos personer och speciellt i vårdsammanhang inom det mångkulturella samhället. Att vara kulturellt kompetent inom omvårdnad bidrar till att säkerställa personcentrerad vård samt positiva resultat inom arbetet.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av det transkulturella vårdmötet.  Metod: Studien var en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar. Databassökningarna genomfördes i PUBMED och Cinahl. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju subkategorier. Erfarenheterna som författaren kom fram till i resultatet var att vårdpersonalen kunde uppleva att språkbarriärer orsakade svårigheter med vårdandet av patienter från en annan kulturell bakgrund. Det framkom även att patienter med en annan kulturell bakgrund har ett starkare känslomässigt uttryck och mannen är hushållets överhuvud, närstående kunde även upplevas som störande ibland. Dock har vårdpersonalen en positiv syn och vill lära sig mer om det transkulturella mötet.  Konklusion: Resultaten av denna studie beskriver kommunikation som en stor utmaning såväl som oväntat beteende på grund av kulturella skillnader mellan vårdpersonal och patienter. Effektiv kommunikation visar att en säkrare vård utvecklas och en samsyn bildas. Resultaten visar också att vårdpersonal anser att kulturella kompetenser ständigt är i behov av utveckling. / Abstract  Background: The care staff constantly meets individuals with a different background. In other words, the transcultural care encounter is inevitable. This creates challenges that require competence in people and especially in care contexts within the multicultural society. Being culturally competent in nursing contributes to ensuring person-centered care and positive results in the work.  Aim: The aim of the study was to describe the health care staff's experiences in the transcultural care meeting.  Methods: The study is a literature study based on ten qualitative articles. The database searches were performed in PUBMED and Cinahl. The analysis was performed using Friberg's five-step model.  Results: The analysis resulted in three main categories and seven subcategories. The experiences that the author came to in the result were that the care staff could experience that language barriers caused difficulties with the care of patients from a different cultural background. It also emerged that patients with a different cultural background have a stronger emotional expression and the man is the head of the household, relatives could also be perceived as disturbing at times. However, the care staff has a positive view and wants to learn more about the transcultural encounter.  Conclusion: The results of this study describe communication as a major challenge as well as unexpected behavior due to cultural differences between healthcare staff and patients. Effective communication shows that safer care is developed, and a consensus is formed. The results also show that healthcare professionals believe that cultural competencies are constantly in need of development.

Dagens mångkulturella samhälle avspeglas inom vården där vårdpersonal dagligen möter patienter från olika kulturer. Kommunikationssvårigheter relaterade till språkbrister kan uppkomma i mötet med patienter som inte förstår och talar svenska. I omvårdnadsarbetet ställs detta på sin spets, i synnerhet när det gäller vård vid livets slutskede. Denna studie syftade till att kartlägga och tolka vårdpersonalens upplevelser av möjligheter och svårigheter i omvårdnaden av denna patientgrupp. I studien har en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningsansats använts. Totalt åtta semistrukturerade djupintervjuer genomfördes med undersköterskor och sjuksköterskor som arbetade på en hospiceavdelning i södra Sverige. Studien resulterade i tio deltolkningar som sedan bildade tre nya deltolkningar på en högre nivå. Slutligen gjordes en huvudtolkning: att en individanpassad vård kan ses som en möjlighet för att överbygga svårigheter och problem som uppkommer i mötet med patientgruppen. Möjligheterna och svårigheterna för att åstadkomma en individanpassad vård återfanns i yttre faktorer, hos patienten och hos personalen. Culture Care teorin användes för att skapa en djupare förståelse för delar av studiens resultat. Vidare multidisciplinär forskning och utbildning krävs för att vården ska kunna leva upp till hälso- och sjukvårdslagens krav om vård på lika villkor. / Today’s multicultural society is reflected in healthcare as professionals encounter patients from different cultures on a daily basis. Communication problems related to language deficiencies consequently occur in interactions with these patients. This can lead to inadequate care delivery at the end stage of life. The aim of this study was to identify and interpret health care professionals’ experiences of opportunities and challenges in delivery of nursing care to this patient group. A qualitative method was used with a hermeneutic approach. Eight semi-structured in-depth interviews were conducted with healthcare professionals working at a hospice in Southern Sweden. The results identified ten sub-interpretations which were distilled into three over-arching interpretations which lead to the following singular conceptual interpretation: Individualized care is viewed as an opportunity to overcome problems that arise when meeting this group of patients. The possibilities and challenges to achieve individualized care came from a combination of external, patient and staff factors. Cultural Care Theory was applied to parts of the study results to achieve greater understanding of the subject. Furthermore, multi-disciplinary research and education is necessary to ensure that health care providers can live up to The Act of Health Care requirements for care delivery on equal terms.

No description available.

In February 2022 Russia’s invasion of Ukraine started the war that would lead to the largest refugee crisis in Europe since World War II. In response to the war, SWAN, the Swedish Artists Residency Network, initiated the project Emergency residencies. During 2022, the network’s artist residencies opened up to provide safety for Ukrainian artists fleeing the war. Through an ethnographic case study and in-depth interviews, this thesis explores the experiences of four Ukrainian musicians in times of war and displacement, that took part of the Emergency residencies. It also investigates the function of SWAN’s Emergency residencies for musicians facing forced migration. The purpose is to shed light on the experience of musicians in a refugee position and the residency as a space that may contribute to uphold music-making and musical labour for refugee artists.   This thesis uses a transdisciplinary approach. It draws on notions of music as an emotional resource, music becoming political, and theoretical concepts regarding identity, belonging, and detachment, as well as translocality and transcultural capital. SWAN’s Emergency residencies is shown to provide several benefits for musicians displaced during Russia’s war on Ukraine. It includes the contribution of economic resources, opportunities for artistic practice and development, and promotion of cultural understanding and social inclusion. It also suggests that typical benefits provided by artist residencies gain added value for artists experiencing war and displacement, as it answers to losses typically experienced in forced migration. The war and refugee position are embedded in the daily experience of musicians facing war and displacement. This thesis suggests that musicians can use various strategies to either enforce, dismiss, expand or change the view of their prescribed identity in relation to the war and the refugee position. A Ukrainian identity is enhanced to show pride of their country, create awareness of Ukraine’s situation or foster a sense of belonging. Music can also be used to detach from positions and preconceptions surrounding such labels and connections, either through performing other identities or releasing from all categories. Furthermore, music and music-making can act as an emotional resource that helps regulate emotions or become a vehicle for political mobilisation and support for Ukraine. The politicisation of music is also actualised by the refugee position in itself and public perceptions of such positions. Transcultural capital highlights the capacities and strategies of musicians to create various economic, cultural and social opportunities through links to both their host and home country.