Introduction: The first aim of this study is to gain more knowledge about why public libraries choose to organize reading groups for adults. The second aim is to shed light on the possible transformative potential of public libraries’reading groups for adults. Method: Semi-structured interviews with six librarians at Bibliotek Uppsala were conducted. Three of the librarians had an overall responsibility for the reading group activities within the organization. The other three librarians led reading groups themselves. The interviews were recorded and transcribed. Analysis: A thematic content analysis was conducted to interpret the transcripts of the interviews.  Results: The librarians’ thoughts regarding what participants can gain from reading groups were categorized within the following themes: They can inspire more or more extensive reading, they can promote democracy and participation, they can encourage people to meet and fulfill an important social function, they can promote health, personal growth, and can give the participants new perspectives. This is largely consistent with previous studies reagarding what participants themselves state reading groups contribute to their lives. The result further shows that there are many favorable conditions for transformative learning within the library’s reading groups. Conclusion: The librarians see that the reading groups can fulfill more functions than promoting reading. Among other things, they point out that the reading groups, for several different reasons, are in line with the library’s democratic mission. Based on the theory of transformative learning, it is possible to see the potential of reading grups to promote critical reflection. According to the theory of transformative learning, it is believed that it is of the utmost importance that citizens of democratic societies develop their critical thinking. Thus, reading groups that develop the participants' ability to reflect could therefore also be justified on the basis of the library's democracy mission.   This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Hållbarhetsarbete och hållbarhetsrapportering är något som växer inom företagsvärlden. Corporate Sustainability Reporting Directive, eller CSRD, är ett nytt tvingande direktiv från EU som kommer att påverka företag framförallt gällande hållbarhetsredovisningen och vad den ska innehålla. Företagen som påverkas av direktivet kommer behöva arbeta på nya sätt för att samla in data och ett förändringsarbete för att uppfylla kraven kommer att krävas. Hanteringen av direktivet och förändringsarbetet medför insatser och nya sätt att arbeta på hos företagen. Ledarskapet kommer i sin tur ha en betydande roll i hanteringen eftersom det orkestrerar förändringsarbetet som sker hos företagen. Det finns väldigt lite forskning på CSRD, speciellt från ett ledarskapsperspektiv. Därför blir det intressant och lämpligt för denna studie att utforska området. Avsikten med studien är att skapa förståelse för ledarskapets roll vid organisatorisk förändring, detta i kontexten av implementeringen av CSRD hos företag. För att skapa förståelse för förändringsprocessen i företagen används Kotters modell. Ledarskapet delas upp i chefskap och ledarskapet med särskilda karaktärsdrag som förknippas med de två grenarna. Vid hanteringen av CSRD framkommer olika karaktärsdrag och en konceptuell modell utformas. Den konceptuella modellen inkluderar transformativt ledarskap, transaktionellt ledarskap och karaktärsdrag från chefskap och ledarskap. För att samla in empiri har semistrukturerade djupintervjuer utförts med 14 svenska börsnoterade företag. Respondenterna är ansvariga för implementeringen av CSRD i respektive företag. För att analysera det empiriska underlaget används tematisk analys. Vad som framkommit vid analysen är att företagen är i olika stadier av förändringsprocessen och inget av företagen har förankrat processerna fullt ut. Företagen menar även att detta bara början av en inkrementell förändring och att arbetet kommer utvecklas med tiden. Karaktärsdrag som förknippas med chefskap och det transaktionella har framkommit i större utsträckning än karaktärsdrag från ledarskap och det transformativa, men det existerar ett samspel mellan dem. Motivationen är en viktig faktor för att förändringsarbetet ska framskrida. Både inslag av inre motivation och yttre motivation framkom i det empiriska materialet. Studien har bidragit till området genom att skapa förståelse för ledarskapets roll vid införande av CSRD i svenska börsnoterade företag. Ledare borde ta hänsyn till att samspelet av chefskap och ledarskap är viktigt vid hanteringen av förändring orsakad av tvingande CSR direktiv.

Bakgrund: Butiksstölder är ett utbrett samhällsproblem som drabbar många butiker inom detaljhandeln. Butikscheferna behöver hantera detta på något sätt i deras ledarskap. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka berättelser butikschefer förmedlar om sitt ledarskap avseende stöld, samt hur ledarskapet kan bidra till att förebygga butiksstölder. Frågeställningarna är 1) Vilka berättelser förmedlar butikschefer om sitt ledarskap avseende butiksstölder? samt 2) Hur kan ledarskapet bidra till att förebygga och förhindra butiksstölder? Teori: Den teoretiska referensramen innehåller tidigare forskning om ledarskap, tidigare forskning om butikschefer samt tidigare forskning om externa butiksstölder. Metod: Undersökningen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer utifrån ett urval på sju butikschefer inom dagligvaruhandeln. Intervjuerna har varit fokuserade på butikschefers berättelser om butiksstölder, för att ta reda på hur de arbetar för att förhindra stölder samt vad som är viktigast för att förhindra stölder. Resultat: Butikscheferna förmedlade berättelser om att försöka förebygga och förhindra butiksstölder. I berättelserna framkom arbetsmetoder som säkerhet, bedömning och proaktiva tillvägagångssätt. Det framkom också ledarskap och lärande som handlar om kompetens och värderingar. Resultatet visar att kunskap om konsumentbeteende är av stor vikt för att förhindra butiksstölder. Resultatet visar också att butikschefers värderingar av det stöldförebyggande arbetet skiljer sig åt, samt att värderingar kan vara kopplade till ett mer lärande ledarskap. Slutsats: Slutsatsen är att butikschefer kan bidra till att förhindra stölder genom proaktiva tillvägagångssätt samt genom att ha kompetenta medarbetare med god kunskap om konsumentbeteende. Butikschefen präglar sannolikt medarbetarna med sina värderingar och signalerar därmed hur viktigt eller oviktigt det är att förhindra butiksstölder. / Background: Shoplifting is a widespread social problem that affects many stores in retail. The store managers need to manage these problems from their leadership. Purpose: The aim of this study is to investigate which stories store managers mediate about their leadership about shoplifting, and how the leadership can contribute to prevent shoplifting. The research questions are 1) Which stories do store managers mediate about their leadership regarding shoplifting? 2) How can leadership contribute to prevent shoplifting? Theory: The theoretical framework includes previous research about leadership, previous research about store managers and previous research about shoplifting. Method: The research has been completed with qualitative semi-structured interviews from a selection with seven store managers within retail. The interviews have been focused on store managers' stories of shoplifting, to find out how they work to prevent shoplifting and what is most important to prevent. Results: The store managers mediated stories about trying to prevent shoplifting. The stories even showed working methods like safety, estimation and proactive approaches. The stories even appeared about leadership and learning, that is about competence and values. The results show that knowledge about consumer behavior is important to prevent shoplifting. The results also show that store managers' values about the work to prevent shoplifting is different, and values can be connected to a learning leadership. Conclusion: The conclusion is that store managers can contribute to prevent shoplifting within proactive approaches and have competent employees with knowledge about consumer behavior. The store manager probably influences the employees with their values and signals if preventing work is important.

The purpose of the study was to investigate what the personnel considers about transactional and transformational leadership regarding the leader's use of contingent reward, management by exception, charisma/inspirational leadership, intellectual stimulation and individualized consideration leadership. For this qualitative study, a semi- structured interview guide was used to investigate six employee perceptions of the leadership styles on a company in central Sweden. The result was analyzed by deductive thematic methodology to identify keywords linked to respective theme and subcategory based on the Bass Factor Model (1985) (Avolio, Bass & Jung, 1999) division of leadership. The result presents the personnel’s perspective and adds to the knowledge of the employees view on meaning and implication of leadership. The result gives a picture of both transactional and transformational leadership as oriented to satisfying the needs of the employees in a workplace. The findings can give the organization greater understanding of how leadership can be applied to the workplace according to employee interests. / Syftet med studien var att undersöka vad personalen anser om transaktionellt och transformativt ledarskap avseende ledarens användande av villkorad belöning, leda genom avvikelser, karismatiskt/inspirerande, intellektualiserande och individualiserande ledarskap. För denna kvalitativa studie användes en semistrukturerad intervjuguide för att undersöka sex medarbetares uppfattningar av ledarskapsstilarna på ett företag i mellersta Sverige. Materialet analyserades genom deduktiv tematisk metod för att identifiera nyckelord kopplade till respektive tema och underkategori baserade på Bass faktormodell (1985) (Avolio, Bass & Jung, 1999). Resultatet presenterar personalens perspektiv på ledarskap och bidrar med kunskap om hur medarbetarna ser på betydelsen och tillämpningen av ledarskap. Det framkom en bild av både transaktionellt och transformativt ledararskap som inriktat på att tillfredsställa medarbetares behov i arbetslivet. Resultatet kan ge organisationen ökad förståelse för hur ledarskap kan tillämpas på arbetsplatsen enligt medarbetarnas intressen.

This thesis is about newly arrived adult migrants’ meaning making and learning in Swedish society during the two years’ introduction period, after they have received the residence permit. I have specifically studied Arabic speaking adults’ meaning making and learning, by carrying out observations and individual in-depth interviews with 12 migrants. The introduction period consists mainly of three so called introduction measures; the civic orientation course, Swedish for immigrants (SFI), and different work related activities, such as internship at different work places. The results show that etablering is about shaping the newly arrived adult migrants into ”good” citizens, through the introduction measures, among other things in the civic orientation course, which is regulated through the policy documents, and which so to say provides meaning to the newly arrived. The “good” citizen has some specific characteristics, which, roughly, are that he or she is independent (and advocates individuality), free, equality thinking, secularized, law-abiding (which includes being honest), responsible, and a “good” parent. These characteristics are expressed in different ways in the civic orientation course, for instance through the course material. The Swedish society is described as something desirable, and different from what is implied to be ”Arabic” values and ways of thinking. The idea of the “good” citizen appears to aim at constructing the adult migrants’ (and their families’) identity, something which many of the study’s respondents make a resistance to. As concerns the migrant’s new experiences, it is, for example, those which the migrant get through the contact with the Swedish Public Employment Service (SPES) that affect the meaning making in the new society. The meaning which most of the respondents have made of the SPES’s measures for them is that this authority only offers “prepackaged” solutions, and does not provide the help or support that they need. Also the experiences which the migrant has in the civic orientation course, and the meaning which ”old” migrants give to him or her, play a role when he or she makes meaning of Sweden and Swedes, and of his or her new life situation. Further, it has been shown that it is those experiences that the adult individual has been socialized through, and those which he or she has gained through work or education in his or her country of origin, which affect his or her meaning making in Sweden. It is mostly values which concern child upbringing and religion that lead to a certain understanding and construction of one’s new life. These values, when related to the values which are included in the ”good” citizen idea, also lead to either a resistance or a readiness towards the meaning giving that is embedded in the ”good” citizen notion. / Denna studie handlar om nyanlända vuxna migranters meningsskapande och lärande i det svenska samhället under deras tvååriga introduktionsperiod, efter att de har fått uppehållstillstånd. Jag har specifikt studerat arabisktalande vuxnas meningsskapande och lärande, genom observationer och enskilda djupintervjuer med 12 nyanlända. Introduktionsperioden består främst av tre s.k. etableringsinsatser; kursen i samhällsorientering, svenska för invandrare (SFI) samt olika arbetsrelaterade och arbetsfrämjande insatser, såsom praktik på olika arbetsplatser. Resultatet visar att etablering handlar om att forma de vuxna nyanlända till ”goda” medborgare, genom etableringsinsatserna, bl.a. i samhällsorienteringskursen, som regleras genom policydokumenten, och som s.a.s. tillhandahåller mening för de nyanlända. Den ”goda” medborgaren har vissa specifika kännetecken, vilka, i grova drag, är att han eller hon är självständig (och förespråkar individualitet), fri, jämlikhetstänkande, sekulariserad, laglydig (vilket inkluderar ärlig), ansvarsfull, och en ”god” förälder. Dessa karaktärsdrag kommer på olika sätt till uttryck i samhällsorienteringskursen, exempelvis genom kursmaterialet. Det svenska samhället framställs då också som något eftersträvansvärt, och skilt från det som antyds vara ”arabiska” värderingar och tänkesätt. Föreställningen om den ”goda” medborgaren verka syfta till att konstruera den vuxna nyanländas (och dennas familjs) identitet, något som många av studiens respondenter gör motstånd mot. Vad gäller migrantens nya erfarenheter, är det exempelvis de som migranten har fått genom kontakt med Arbetsförmedlingen som påverkar meningsskapandet i det nya samhället. Den mening som de flesta av respondenterna har gjort om Arbetsförmedlingens insatser för dem är att denna myndighet enbart erbjuder dem ”förpaketerade” lösningar, och inte tillhandahåller den hjälp eller det stöd som de behöver. Även erfarenheter som migranten gör i samhällsorienteringskursen, samt den mening som ”gamla” migranter förmedlar till honom eller henne, spelar roll för hur vederbörande skapar mening om Sverige och svenskar, och om sin nya livssituation. Dessutom har det visat sig att det är de erfarenheter som den vuxna har blivit socialiserad genom, samt de som han eller hon har fått genom utbildning eller arbete i ursprungslandet, som påverkar migrantens meningsskapande i Sverige. Det är främst värderingar som är knutna till barnuppfostran och religion som leder till en viss förståelse och konstruktion av ens nya liv. Dessa värderingar leder också, när de stöts mot de värderingar som ingår i föreställningen om den ”goda” medborgaren, antingen till ett motstånd mot eller en beredvillighet inför det meningsgivande som ingår i den ”goda” medborgaren.

Ledarskap är ett väl studerat område som många forskare tagit sig an. Bergengren (2003) menar att ledarskap är en process som syftar till att en ledare ska påverka andra att nå ett gemensamt mål. Det finns inga givna riktlinjer för hur en ledare bör vara för att ses som lyckad, studier som gjorts har dock fokuserat på olika egenskaper en ledare bör besitta för att ha de bästa förutsättningarna att leda ett team till framgång. Så kallat personligt ledarskap har fått allt större plats inom ledarskapsteorier och handlar om att ledare utövar ledarskap på olika sätt beroende på vilka egenskaper de besitter. Berglund och Sewerin (2019) menar att en ledares uppgift handlar om att leda en grupp människor, att samarbeta och tillsammans utföra en tilldelad uppgift. Det handlar också om att specifika ledaregenskaper bidrar till inflytande som används för att påverka andra att uppnå produktivitet för att i sin tur nå ett specifikt mål. Med andra ord så har tidigare studier fokuserat på att kunna identifiera dessa ledaregenskaper genom att studera människor och på så sätt skapa en möjlighet att rekrytera de personer som har de så kallat rätta egenskaperna och de rätta förutsättningarna för att leda team i organisationer och företag. Traditionella ledarskapsteorier handlar också om hur viktiga ledarens egenskaper är för att främja en god tillväxt och ökad produktivitet inom företag. Det talas då om vikten av att en ledare anpassar sitt ledarskap för att engagera medarbetarna till att utföra ett bra arbete. (Berglund & Sewerin, 2019) Få ledarskapsteorier handlar om vikten av att få medarbetare till att driva sitt eget engagemang, att motivera sig själva och att skapa en egen drivkraft. Resultatet i denna studie påvisar vikten av att medarbetare driver sitt egna engagemang med ledarens stöd och stöttning. Respondenterna i studien påvisar att det är ledarens ansvar att skapa en god kultur och en god relation kollegor emellan genom tydlig kommunikation, att motivation och engagemang då kommer av sig självt. De egenskaper som förväntas av ledare behöver nödvändigtvis inte alltid vara desamma eller ens listas, det viktiga enligt respondenterna är tydlighet, kommunikation och förmågan att bygga relationer. Studien visar att det finns en önskan om att ledarskapet ska handla om att bygga relationer och att drivet och motivationen måste komma från medarbetaren. Medan tidigare ledarskapsteorier snarare handlar om att ledaren ska skapa motivation hos sin medarbetare. Utifrån respondenternas svar kan man utläsa att ingen av studiens tre ledarstilar; situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och transaktionellt ledarskap har alla de egenskaper som medarbetarna förväntar sig av en ledare. Slutsatsen som kan dras av studien är att modern ledarskapsteori inte endast bör fokusera på ledarens egenskaper, trots att de fortfarande är viktiga, teorierna bör fokusera mer på medarbetarstil och vilka egenskaper en medarbetare bör ha för att kunna bidra till ökad produktivitet inom en organisation. / Leadership is a well-studied area that many researchers have tackled. Previous research believes that leadership is a process that aims for one leader to influence others to achieve a common goal. There are no guidelines for how a leader should act to be seen as successful, however, previous studies have focused on different qualities that leaders should possess to have the best conditions to lead a team to success. So-called personal leadership has gained an increasing place in leadership theories, the theories focus on leaders exercising leadership in different ways depending on what qualities they possess. (Bergengren, 2003) According to previous studies, a leader's task is about leading a group of people in order to get them to collaborate to perform an assigned task. (Berglund & Sewerin, 2019) The theories is also about specific leadership qualities contributing to influence others to achieve a specific goal. In other words, according to previous studies, they have wanted to be able to identify these leadership qualities by studying people in order to recruit the people who have the so-called right qualities and the right conditions to lead teams in organizations and companies. (Berglund & Sewerin, 2019) Traditional leadership theories are also about how important the leader's qualities are to promote good growth through increased productivity within companies. It´s also about the importance of a leader adapting his leadership to engage employees to do a good job.Few leadership theories talk about the importance of getting employees to drive their own commitment, to motivate themselves and to create their own driving force. The results of this study demonstrate the importance of pursuing one's own commitment with the leader's support. The participants in this study mean that it is the leader's responsibility to create a good culture and a good relationship between colleagues through good communication, also that motivation and commitment then comes naturally as a result. The qualities expected of the leader do not necessarily always have to be the same or even listed, the important thing is clarity, communication and the ability to build relationships. The study shows that there is a desire that leadership should be about building relationships and that motivation must come from the employee. While previous leadership theories talk about the leader’s role in creating motivation rather than the employee’s role in creating his own motivation. Based on the respondents' answers in this study, it can be deduced that none of the three leadership styles; situations-adapted leadership, transformative leadership and transactional leadership compared in this study has all the qualities that the employees expect from a leader. The conclusion that can be drawn from the study is that in modern leadership theory one should not only focus on the leader's qualities, even though they are still important, one should focus more on employee style and what qualities an employee should have to contribute to increased productivity within an organization.

Purpose: The purpose of the study is to analyze which psychosocial workenvironment factors are crucial for employee health and how managers shouldwork to improve employees´s perception of the psychosocial work environment.  Method: This study is characterized by a deductive approach. The researchmethod used is a qualitative research strategy. The selection was made inaccordance with a targeted selection and the data collection consists ofinterviews.  Conclusion: The study has shown that leadership affects the psychosocial workenvironment in different ways and is a situation based phenomenon that should beadapted to the actual context. The study has identified several specific factors inthe leadership and leadership behaviors that should be fulfilled to accomplish agood psychosocial work environment. / Syfte: Syftet är att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som äravgörande för arbetstagares hälsa samt hur chefer bör arbeta för att förbättraarbetstagares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön Metod: Studien präglas av en deduktiv forskningsansats. Den forskningsmetodsom använts är kvalitativ forskningsstrategi. Urvalet är baserat på ett målinriktaturval och datainsamlingen består av intervjuer.  Slutsats: Studien har visat på att ledarskap påverkar den psykosocialaarbetsmiljön på flera olika sätt och är ett situationsberoende fenomen som böranpassas efter rådande kontext. Studien har dock identifierat specifika faktorer iledarskapet och ledarbeteenden som bör uppfyllas för att uppnå en godpsykosocial arbetsmiljö.

Ledares olika ledarskapsstilar bidrar idag med olika tankar kring hur arbetet skall utföras, samt hur ledaren arbetar med sina medarbetare. Idag finns det flertalet olika typer av ledarskapsstilar, där vissa stilar fokuserar på utveckling av medarbetare, medan andra fokuserar mer på resultat. Dessa olika stilar bidrar på olika sätt till välmående bland medarbetare inom en organisation.Denna studie är begränsad till medarbetare i restaurangbranschen därför att restaurangbranschen lider av en hög personalomsättning, men ligger ändå under snittet när det kommer till arbetsskadeanmälningar. Studien grundar sig i tre ledarskapsstilar, transformativt-, transaktionellt-, och tjänande ledarskap, där de olika ledarskapsstilarna har olika betydelse för medarbetares välmående inom restaurangbranschen. Syftet med studien är att bidra med en ökad kunskap kring vilken betydelse olika ledarskapsstilar kan ha på medarbetares välmående, som i sin tur kan ha en betydelse för den höga personalomsättningen inom restaurangbranschen. Studien har utförts genom att studera de tre olika ledarskapsstilarna, kontroll-, krav-, stödmodellen, samt sedan intervjuer med medarbetare inom restaurangbranschen för att skapa en dialog tillsammans med medarbetarna och på så sätt kunna skapa ytterligare kunskap kring ledarskapsstilars betydelse för medarbetarnas välmående. Studien lyfter fram mängden kontroll, krav och stöd som ledarna ger till sina medarbetare, och vilken betydelse de kan ha för medarbetarnas välmående. Den indikerar även att medarbetare kan påverkas till den grad av mängden kontroll, krav och stöd att om det finns en avsaknad av dessa delar kan det resultera i försämrat välmående där medarbetare väljer att sluta på arbetsplatsen. Studien antyder även att ledarskapsstilar som främjar utveckling av medarbetare, arbete med gemenskap och relationer, samt att en kontinuerlig dialog mellan medarbetare och ledare tenderar att ha en betydelse för välmående hos medarbetarna. / Leaders' different leadership styles today contribute with different ideas about how the work should be performed, and how the leader works with his employees. Today, there are several different types of leadership styles, with some styles focusing on employee development, while others focus more on results. These different styles contribute in different ways to the well-being of employees within an organization. This study is limited to employees in the restaurant industry because the restaurant industry suffers from a high staff turnover, but is still below average when it comes to work injury reports. The study is based on three leadership styles, transformative, transactional, and serving leadership, where the different leadership styles have different meanings for employee well-being in the restaurant industry. The purpose of the study is to contribute with an increased knowledge of the significance of different leadership styles on the well-being of employees, which in turn may have a significance for the high staff turnover in the restaurant industry. The study was conducted by studying the three different leadership styles, the control, requirements, support model, and then through interviews with employees in the restaurant industry to create a dialogue with employees and thus be able to create additional knowledge about leadership styles' impact on employees. prosperous. The study highlights the amount of control, demands and support that managers give to their employees, and what significance they can have for the well-being of employees. It also indicates that employees can be affected to the extent of the amount of control, demands and support that if there is a lack of these parts, it can result in impaired well-being where employees choose to quit the workplace.The study also suggests that leadership styles that promote employee development, work with community and relationships, as well as a continuous dialogue between employees and leaders tend to have an impact on employee well-being.

Bakgrund: Begreppet ledarskap har över tid kopplats till starka, karismatiska och beslutsamma egenskaper, vilka ofta karakteriseras som manliga. Genom att ledarskapsrollen historiskt sett tillskrivits män har den traditionella bilden av den ideala ledaren medfört hinder för kvinnor att nå ledarpositioner, men också när det väl besitter en sådan. Problemet undersöks genom följande frågor; Vilka strukturella hinder upplever kvinnor i höga ledarpositioner att det finns? Hur skapas resiliens/motståndskraft hos kvinnor i potentiellt diskriminerande miljöer? Vilka strategier finns det för att tackla hinder och vilka har kvinnor i de högre ledarpositionerna använt sig av? Syfte: Studiens övergripande syfte är att identifiera strukturella hinder för kvinnor i höga ledarpositioner, för att sedan ge förslag på hur de ska tacklas. Syftet med uppsatsen är även att undersöka hur kvinnor skapar motståndskraft i diskriminerande miljöer. Metod: En studie av kvalitativ forskningsmetod, där datainsamlingen utgått från ett strategiskt urval. Den empiriska datan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som besitter en hög ledarposition. Analys: Studien visar att kvinnors ledarskap påminner om en transformativ ledare, med undantag för kvinnor som innehar mer maskulina drag baserade på samhälleliga normer. Vissa kvinnor har svårt att definiera exakta hinder och strategier, vilket kan bero på att diskriminering inte alltid syns. Labyrinten är den metafor som ger den mest exakta skildringen av de hinder som kvinnor kan uppleva. Att bygga motståndskraft tidigt kan ge fördelar senare i livet, men det är inte en avgörande faktor. Slutsats: I studien kan det fastställas att förminskningar och sexistiska kommentarer är vanligt förekommande hinder för kvinnor i höga ledarpositioner. Härskartekniker är även något som uppmärksammats. Det kan också konstateras att både en otrygg och trygg barndom kan skapa olika förutsättningar för skapandet av resiliens. Ett annat konstaterande är att stöttning från ett familjenätverk, främjar arbetsrelaterad motståndskraft hos kvinnor. Vanliga strategier vid diskriminering är att vara tyst och inte göra något i stunden. Informanternas råd gällande diskrimineringar: Våga säg ifrån, eller bolla problemet med en person man har förtroende för.

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter endast ha negativa utsläpp. Sveriges elbransch står inför en utmaning att möjliggöra en storskalig omställning till ett fossilfritt samhälle. Omställningen kommer att kräva stora mängder resurser vilket kommer utmana elbranschen genom att deras egna negativa miljö- och klimatpåverkan kommer att öka genom omställningens gång.  Syftet med undersökningen var att ta reda på hur hållbarhetsarbetet yttrar sig inom Sveriges elbransch eftersom samarbete möjliggör och driver arbetet med att uppnå en hållbar utveckling löd frågeställningen: Hur yttrar sig hållbarhetsarbetet inom Sveriges elbransch och finns det samarbete gällande hållbarhetsfrågor? För att undersöka hur hållbarhetsarbetet ser ut i Sveriges elbransch valdes det dels att genomföra semistrukturerade intervjuer med olika aktörer inom Sveriges elbransch och dels att genomföra en tematisk analys på samma aktörers hållbarhetsutsagor för räkenskapsåret 2021. En tematisk analys genomfördes även på de transkriberade intervjuerna. Resultatet visade att hållbarhetsarbetet i Sveriges elbransch är tvådelat, den ena delen innefattade att branschen i sig möjliggör omställningen till ett fossilfritt samhälle och den andra delen innefattade branschens eget hållbarhetsarbete gällande främst klimat- och arbetsmiljöfrågor. Utifrån analysen identifierades olika hinder som innefattar långa tillståndsprocesser, lagar som motverkar varandra och en avsaknad av ett grönt transformativt ledarskap, vilket försvårade hållbarhetsarbetet inom branschen. Det identifierades även att samarbeten sker främst med externa aktörer och längs med sin egen leverantörskedja medan samarbeten mellan aktörerna inom elbranschen främst rör säkerhet och arbetsmiljörisker. / By 2045 at the latest, Sweden must have no net emissions of greenhouse gases and thereafter only have negative emissions. Sweden's electricity sector faces a challenge to enable a large-scale transition to a fossil-free society. The transition will require a large amount of resources, which will challenge the electricity sector because of their own negative environmental and climate impacts will increase through the course of the transition. The purpose of the study was to find out how the sustainability work manifests itself within Sweden's electricity sector, because cooperation enables and functions as a driver of the work to achieve sustainable development, the research question was: How does the sustainability work manifest itself within Sweden's electricity sector and is there cooperation regarding sustainability issues? In order to study how the sustainability work manifested itself  in Sweden's electricity sector, semi-structured interviews were conducted with various actors within Sweden's electricity sector and a thematic analysis of the same actors' sustainability statements, sustainability reports, annual reports or their websites for the financial year 2021 was conducted. A thematic analysis was also carried out on the transcribed interviews. The result showed that the sustainability work in Sweden's electricity sector is two-sided, one side included that the sector itself enables the transition to a fossil-free society and the other side included the sector's own sustainability work regarding mainly climate and occupational safety and health issues. Based on the analysis, various barriers were identified, which include long permit processes, laws that work against each other and a lack of green transformative leadership, which made sustainability work within the industry difficult. It was also identified that collaborations primarily were conducted with external actors and along their own supply chain, while collaborations between actors within the electricity sector mainly concern occupational health and safety risks.