Syftet med detta arbete och undersökningen som gjorts är att försöka beskriva ledarskapets betydelse för förmågan att ta in, förvalta och använda prestationsinformation och prestationsdata. Arbetet har undersökt vilka typer av ledarskapsegenskaper och aspekter som främjar användandet av denna information och data på bästa sätt för att gynna sin organisation eller företag.

Denna enkätstudie undersökte anställdas skattning av sin ledares transformativa egenskaper. Frågeställningarna behandlade samband mellan skattade transformativa egenskaper hos ledaren och respondentens samt ledarens kön, ålder och utbildning. Även förekomsten av skilda skattningar inom privat samt offentlig sektor studerades. Transformativt ledarskap mättes med MLQ X5, utvecklat av Avolio och Bass 2002, översatt till svenska. Reliabilitet och validitet hos MLQ X5 kontrollerades. Signifikanta samband erhölls mellan ledarens utbildning i ledarskap, respondentens högsta utbildningsnivå och respondentens skattning av ledarens transformativa beteende. Inga samband erhölls mellan ålder, kön, privat eller offentlig sektor och skattning av ledarens transformativa beteende. En slutsats är att respondentens utbildningsnivå och ledarens kunskap om ledarskap påverkar anställdas uppfattning om ledarens transformativa beteende. / This survey examined employees’ estimates of their leader's transformative behavior. The research questions addressed the relationship between estimated transformative characteristics of the leader and the respondent's and leader's gender, age and education. The existence of separate estimates in the private and public sectors was also studied. Transformative leadership was measured with MLQ X5, developed by Avolio and Bass 2002, translated into Swedish. Reliability and validity of MLQ X5 was checked. Significant association was obtained between the leader’s education in leadership, the respondent's highest level of education and the respondent's rating of the leader's transformative behavior. No relationship was obtained between age, sex, private or public sector and rating of the leader's transformative behavior. One conclusion is that the respondent's education level and the leader's knowledge of leadership affect employee perceptions of the leader's transformative behavior.

Ledarskap och management är och har alltid varit ett aktuellt ämne men till skillnad från förr är dess natur idag mer komplex. Vi kräver mer av våra ledare som ska beakta fler saker, vara mer personliga och därmed axla större ansvar. Studien utgår från Full Range Leadership Model som innehåller treledarskapstyper: Laissez-faire, transaktionelltoch transformativt ledarskap. Det transformativa ledarskapet är det som undersöks i denna studie eftersom det är det mest aktuellt samt att det finns begränsad forskning om vad transformativt ledarskap egentligen är och hur det uttrycks. Det transformativa ledarskapet undersökt utifrån temana: förebild, omtanke, motivation ochintellektuell stimulans.Studiens syfte är att beskriva, undersöka och förstå hur transformativt ledarskap uttrycks och praktiseras i arbetslivet. I studien har fem intervjuer genomförts med personerna som har en ledarroll i sitt yrke, där respondenterna har förklarat sitt ledarskap utifrån sin arbetssituation. Alla respondenterna visade både på likheter och skillnader i vad ledarskap är samt hur deras ledarskap tar sig i uttryck. Bekräftelser för att motivera medarbetarna var ett återkommande exempel, samt vikten av att involvera medarbetarna i verksamheten för att få dem att känna delaktighet. Andra betonar vikten av att var en förebild eftersom det förtydligar deras ledarskap som utgår ifrån organisationens värdegrund, och därefter kunnavårda goda relationerpå arbetsplatsen. Alla äröverens om att utrymme för kreativitet och nya idéer är viktigt men att ledaren ibland måste hitta egna lösningari brist på tid och utrymme. Kritiskt tänkande stimulerar individen och i slutändan organisationen att utvecklas men bör kommuniceras på ett konstruktivt sätt för att vara användbart.

Syftet med studien är att undersöka vilka ledarskapsstilar som kommer till uttryck i arbetsmiljölagen. Studien går igenom olika ledarskapsstilars utveckling med ett fokus på den transformativa ledarstilen. En beskrivning av hur den moderna forskningen ser på ledarskapets påverkan på arbetsmiljön görs kortfattat. Studien utgår från en innehållsanalys på arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) samt vägledning till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, 2015:4. Innehållsanalysen görs med en deduktiv ansats där texten analyseras utifrån chefskap, transaktionellt samt transformativt ledarskap. Analysen visar på att samtliga tre nämnda begrepp finns i de undersökta texterna. Resultatet visar på att lagen ställer administrativa krav i form av chefskap. Det transaktionella ledarskapet syns tydligt i lagstiftningskravet gällande övervakning och kontroll. Genom att fokusera på medarbetarnas hälsa ställs det krav på ett transformativt ledarskap.

Genom samhällets utveckling från industrisamhälle till tjänstesamhälle har det blivit allt tydligare att medarbetare är den viktigaste resursen i organisationer. För att organisationer ska klara sig på dagens konkurrenskraftiga marknad är det därmed viktigt att lägga fokus på och utveckla denna resurs. Ledarens utmaning ligger i att behålla sina medarbetare och få dem att prestera. För att möjliggöra detta krävs det att organisationen har välmående medarbetare. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur ledare kan arbeta för att påverka medarbetares välmående i syfte att främja deras arbetsrelaterade utveckling. Studien undersöker även hur medarbetarna uppfattar ledarens insatser för att påverka deras välmående och utvecklingsmöjligheter. För att besvara frågeställningarna har två ledare och två medarbetare inom privat sektor intervjuats. Resultatet visade att det finns en mängd olika åtgärder ledare kan nyttja för att främja välmående och utveckling. Respondenternas redogörelser visade att sociala relationer och utmanande arbetsuppgifter är de mest framträdande faktorerna.

Motivational interviewing (MI) is a counselling approach developed in part by clinicalpsychologists William R. Miller and Stephen Rollnick. It is a directive, client-centredcounselling style for eliciting behaviour change by helping clients to explore andresolve ambivalence. The method has grown in popularity during the last years and has spreadoutside the therapy room and into new fields where it is being applied such as healthcare, socialservice and the police. The usage of MI in therapeutic and healthcare settings is well researchedbut MI has recently emerged in a new field where the research is scarce: leadership. In thisstudy we are exploring the experiences of Swedish social workers that are trained in MI whichhas a manager that is also trained in the method and applies MI in leadership. Our results showthat the social workers are generally positive to their managers using the method; MI is seen asa factor that influences the manager to listen and be more empathetic. Our study also showsthat MI has become a general tool for interactions; the social workers are using the methodoutside client meetings and in interactions with colleagues and managers to facilitate a goodrelationship. However, there are also concerns among some of the respondents that MI couldbe used by their manager to manipulate and create behaviour changes that only benefits theorganisation. This explorative study shows that MI has the potential to impact management andleadership approaches and warrants further investigation to develop this growing field ofinterest.

Syftet med föreliggande studie har varit att uppnå ökad förståelse för hur det upplevs att få en synskada i en sen ålder i livet, samt hur synskadade äldre hanterat denna livsförändring.  Studien utgick från semistrukturerade intervjuer av sex äldre personer med synskada i Danmark, som alla drabbats av grav synnedsättning efter att de fyllt 60 år.  En kvalitativ innehållsanalys ledde fram till fyra överkategorier som tillsammans summerar de centrala teman i intervjuerna; Lärande, Coping, Självständighet och Acceptans. Den studie som presenteras här grundar sig i Mezirows teori om transformativt lärande kombinerat med ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv. Studien beskriver hur det att drabbas av en synskada innebär en stor livsförändring som tvingar individen genom en lärande process på flera plan: fysiskt, mentalt och inte minst identitetsmässigt. Studiens konklusion pekar därför på betydelsen av att ha ett holistiskt synsätt när man arbetar med människor som genomgår stora livsförändringar samt behovet av mer kunskap om hur professionella och samhället i övrigt bättre kan stödja individen genom den sorge- och bearbetningsprocess det innebär att förlora sin syn, helt eller delvis, i en sen ålder. / The aim of this study was to improve our understanding of how elderly people, affected by visual loss late in life, experience and handle such a life-changing process. The thesis is based on a qualitative scientific method, in which six elderly participated in semi-structured interviews, after which thematic content analysis was conducted. The analysis resulted in four overarching themes: Learning, Coping, Independence, and Acceptance. This thesis presents a phenomenological study of the experiences of visually impaired elderly people. It is grounded in the concept of the “life-world” - the world we perceive in living our daily lives, and the theory of Transformative learning. Our research aims to highlight the perspective of the senior him- or herself. The results show that learning processes are individual and related to the participants' respective life-worlds and lived experiences. The conclusions show the importance of adopting a holistic approach adapted to the needs of the individual and providing integrated mental health support alongside the conventional low vision intervention.

SAMMANFATTNING Datum:                    2020-06-09 Nivå:                        Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare:              Hampus Johansson  Isak Kavander                                          Erik Soini                                  (95/07/12)                                      (97/05/11)                           (98/03/23) Titel:                        Ett förändrat ledarskap - En studie om hur moderniseringen av                                                    ekonomistyrningen påverkat ledarskapet hos chefer med ekonomiansvar Handledare:            Marie Mörndal Nyckelord:              Ledarskap, traditionell ekonomistyrning, modern verksamhetsstyrning, mindre formaliserade styrmedel, transformativt ledarskap, organisationsstruktur. Frågeställningar:   Hur anser chefer med ekonomiansvar att ekonomistyrningen har moderniserats? Hur har ledarrollen för chefer med ekonomiansvar förändrats i och med en övergång till modern verksamhetsstyrning?   Vilka utmaningar har chefer med ekonomiansvar erfarit i och med en övergång till modern verksamhetsstyrning?   Syfte:                       Syftet med studien är att undersöka hur en modernisering av ekonomistyrningen, från en traditionell ekonomistyrning till en modern verksamhetsstyrning, påverkar ledarskapet hos chefer med ekonomiansvar Metod:                     Studien antar en kvalitativ metod, där empiri inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer från olika företag som har ekonomiansvar. Slutsats:       Studien tyder på en modernisering av ekonomistyrningen, från en traditionell ekonomistyrning till en modern verksamhetsstyrning, påverkat ledarskapet hos chefer med ekonomiansvar. Förändringarna i ledarskapet återspeglar, i stor utsträckning, utformningen av den moderna verksamhetsstyrningen. Det genom att utöva ett coachande ledarskap som ger ansvar, involverar, engagerar och utveckla medarbetare, vilket kan kopplas till ett transformativt ledarskap.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka vilken av ledarskapsstilarna transformativt, transaktionellt och laissez-faire som bäst predicerar arbetstillfredsställelse bland medarbetare vid flexibla arbetsformer. Data insamlades med hjälp av en enkät. Enkäten bestod av fyra bakgrundsfrågor, 20 påståenden som mätte medarbetarnas arbetstillfredsställelse och 27 påståenden som mätte medarbetarnas upplevelse av deras närmsta chef. Påståendena baserades på mätinstrumenten Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). Resultatet påvisade att den transformativa ledarskapsstilen korrelerade signifikant positivt med arbetstillfredsställelse. Laissez-faire korrelerade signifikant negativt med arbetstillfredsställelse. Dock, var det endast den transformativa ledarskapsstilen som var en signifikant prediktor av arbetstillfredsställelse. Den transaktionella ledarskapsstilen uppvisade ingen signifikant korrelation med arbetstillfredsställelse. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie tyder på att den transformativa ledarskapsstilen är lämplig att utöva för att uppnå arbetstillfredsställelse bland medarbetare vid flexibla arbetsformer.

Året 2020 blev ett minst sagt ett annorlunda år vilket lett till förändrade arbetsförhållanden inom ett flertal organisationer, som på grund av Covid-19 fått anpassa verksamheten till att arbeta på distans. Fler digitala möten och en avsaknad av de vardagliga sociala kontakterna på kontoret kan leda till att cheferna måste finna nya sätt att leda och motivera sina medarbetare på. Därav väcktes ett intresse att studera hur chefer inom en privat organisation som tvingats ställa om till distansarbete kan leda och upprätthålla en motivation hos sina medarbetare, trots en avsaknad av ett nära arbete på kontoret. Syftet med den här studien var att undersöka chefers upplevelser av att leda och motivera på distans. För att besvara syftet och studiens fyra forskningsfrågor bestod den insamlade empirin av sju semistrukturerade intervjuer med chefer som ansvarar över minst fem medarbetare inom den valda organisationen. Undersökningen följde en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt. Studiens teoretiska avsnitt delades in i kategorierna ”Tidigare forskning” som inkluderar vetenskapliga artiklar som är av relevans för det valda området och ”Teori” innehållande ledarskaps - och motivationsteorier. Resultatet visade att det verkar krävas mer tid och engagemang från cheferna för att kunna leda och motivera sina medarbetare på distans. Det visade sig att en aktiv kommunikation, skapande av delaktighet genom dagliga möten, rutiner och samtal kan vara ett sätt att upprätthålla medarbetarnas motivation. Resultatet visade även att distansarbetet kan ha medfört både möjligheter och utmaningar med att leda och motivera på distans, vilket är något som cheferna bör ta i beaktande för att öka medarbetarnas motivation och engagemang vid distansarbetet.