I mars 2020 drabbades världen av Covid-19 pandemin vilket för många människor innebar en förändring av hur och vart arbetet utfördes. För att minska smittspridningen i samhället har många organisationer anpassat arbetssättet och ett distansarbete har införts, vilket har varit mer eller mindre tvingande på många arbetsplatser. Att arbeta på distans under en längre period kan vara utmanande och det nya arbetssättet kan innebära omställningar för hela organisationen, vilket även skulle kunna innebära en påverkan av hur ledarskapet tillämpas på distans. Denna studie har fokuserat på det transformativa ledarskapet och syftet med studien har varit att utveckla kunskapen om hur transformativt ledarskap kan tillämpas för att leda under ett tvingande distansarbete. Studien har använt sig av en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi valdes för att fånga hur ledare upplever det tvingande distansarbetet som Covid-19 pandemin medfört. Vid analys av empiri har en tematisk analys använts för att finna viktiga teman i respondenternas utsagor samt likheter och skillnader mellan respondenternas upplevelser kopplat till studiens syfte. Studiens teoretiska avsnitt bygger på vetenskapliga artiklar med fokus på studiens nyckelbegrepp; pandemi, distansarbete och transformativt ledarskap. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer som genomförts med sju första linjens chefer inom olika branscher. Denna studie visar på att respondenterna, med hjälp av vissa anpassningar, även under tvingande distansarbete har möjlighet att tillämpa transformativt ledarskap. De anpassningar som respondenterna gjort har utifrån teorin identifierats som transformativa ledarskapskomponenter, vilket bland annat har varit att utveckla kommunikationen för att ha löpande uppföljningar och kunna se hur medarbetarna mår och har det. Detta visar på tydliga indikationer att en ledare med en transformativ ledarskapsstil, vid distansarbete, kan bidra med att förbättra möjligheterna för medarbetarna att skapa en god balans mellan arbete och privatliv. / In March 2020 was the world hit by the Covid-19 pandemic, which for many people meant that they needed to change the way they work and where the work was carried out. In order to reduce the spread of infection in the society many organizations adapted the work mode and remote working was introduced as a new way of working. Working remotely has therefore been more or less mandatory in many workplaces. Working remotely for a longer period of time can be challenging and the new way of working can imply adjustments for the entire organization, which could also have an impact on how leadership is exercised. This study has focused on transformational leadership and the purpose of the study was to develop the knowledge about how transformational leadership can be exercised in order to lead during forced remote work. The study has used an abductive approach and a qualitative research strategy was chosen to capture the leaders’ experiences of the forced remote work that was a consequence of the pandemic. A thematic analysis was used to analyse the empirical data in order to find important the mesin the respondents’ statements, as well as finding similarities and differences between the respondents’ experiences linked to the purpose of this study. The theory section in this study is based on scientific articles that are focusing on the study’s keywords; pandemic, remote work and transformational leadership. The empirical material consists of semistructured interviews conducted with seven first-line managers in various industries. This study shows that the respondents, with some adaptations, still have the possibility to exercise transformational leadership during forced remote work. Based on the theory in this study, the adjustments that the respondents have made have been identified as transformational leadership behaviors. Which among other things have meant that the respondents have developed the communication in order to have on going follow-ups tosee how employees are doing. This clearly indicates that a leader with a transformational leadership style, when working remotely, can contribute with opportunities for employees to find a good balance between work and private life.

I syfte att kontrollera smittspridningen av det nya Coronaviruset hänvisades medarbetare på många arbetsplatser till distansarbete. Det råder delade meningar om distansarbete på grund av individuella skillnader och preferenser. Samtidigt har det visat sig att mellanchefer inte får tillräckligt med stöd och vägledning från ledningen samt att de inte har lärt sig arbeta effektivt med virtuella team. Detta innebär att distansledarskapet behöver anpassas efter den rådande situationen. Tidigare forskning på ämnet är begränsad och det råder oenigheter kring mellanchefers roll vid distansarbete men även gällande huruvida transformativt ledarskap fungerar på distans och vid ledarskap i mellanled. Studiens syfte är att skapa förståelse för distansledarskap på mellanchefsnivå och hur medarbetare upplever sina mellanchefers distansledarskap under Coronapandemin. Baserat på detta resulterar studien i förslag på hur mellanchefer kan agera för att utöva framgångsrikt distansledarskap i Coronapandemin utifrån ett medarbetarperspektiv. Studien inriktar sig på finansbranschen med anledning av den höga digitaliseringstakten samt en offentlig myndighet för att skapa en övergripande bild av distansledarskap. Respektive sektor har dessutom en samhällsviktig funktion som upprätthåller ett socialt och ekonomiskt skyddsnät för det svenska folket under rådande pandemi. För att kunna besvara studiens frågeställning bygger studien på en kvalitativ metod där data samlas in genom Zoom-intervjuer med 18 medarbetare från Folksam, Nordea och Skatteverket.  Studien resulterar i en reviderad analysmodell som tar upp de centrala delarna av mellanchefers framgångsrika distansledarskap utifrån ett medarbetarperspektiv. Det transformativa ledarskapet visar sig passa i situationer där det sker organisatoriska förändringar som övergången till distansarbete då det kräver ett individuellt förhållningssätt till medarbetarna. Vidare anses att transformativt ledarskap till stor del motsvarar vad medarbetarna efterfrågar av distansledarskapet under Coronapandemin då det handlar om att ha kontinuerlig dialog och vara lyhörd för medarbetarnas åsikter. Det gäller att identifiera samt förstå individuella preferenser och behov och utifrån det anpassa sitt tillvägagångssätt som distansledare. Anledningen till detta är dels att enskilda medarbetare har olika förutsättningar att klara den rådande pandemin och därav har påverkats de i olika omfattning, dels att medarbetarna har olika preferenser kring arbetssättet och distansledarskap. Exempelvis vill vissa personer att en mellanchef på distans ska vara stöttande, uppmuntrande och engagerad medan andra trivs med att arbeta på egen hand utan att involvera sina mellanchefer eller ha tät kontakt med sina kollegor. Således resulterar studien i att det transformativa ledarskapet som är av relationskapande karaktär bör kombineras med en ledarskapsstil som är av en mer uppgiftsorienterad karaktär när arbete sker på distans. Det förekommer dock vissa begränsningar i mellanchefers maktbefogenheter vilket leder till att transformativt ledarskap riskerar att inte kunna nyttjas till fullo.

Building on previous research into the relationship between Leader-Member Exchange Theory and Transformational Leadership as well as decades’ worth of LMX-research, this study sets out to investigate the connection between high-quality leader-member exchanges and developmental leadership. The need for such a study arose from the lack of critical examination of the current leadership within the Swedish Armed Forces, as well as the central position given to the Developmental Leadership Theory. In order to examine the correlation between LMX and developmental leadership a questionnaire based on LMX-7 and the Developmental Leadership Questionnaire was constructed. Conscripts from the 1st Marine Regiment, the Artillery Regiment, the Life Guards Regiment and the Norrbotten Regiment were chosen as the study’s sample. Because of late rescheduling, ongoing field exercises and current restrictions due to the ongoing pandemic, only conscripts from the Norrbotten Regiment were able to partake in the study. Using data from 31 conscripts, this study found that there is a positive correlation between high-quality LMX-exchanges and subjection to developmental leadership. The data analysis of Pearson’s correlation coefficient resulted in r=0,66, denoting a moderate correlation. Due to the lacking response rate this result cannot be considered statistically significant, though. As a result, further studies into the relationship between Leader-Member Exchange Theory and Developmental Leadership Theory are required. The questionnaire used in the current study needs further evaluation and would benefit from being subjected to translation and back-translation procedures in order to verify its validity.

Sammanfattning I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus, Covid-19. För att undvika smittspridning infördes olika restriktioner och det rekommenderades bland annat hemarbete. Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer med ett antal chefer utröna om det finns något mönster i hur de har använt sitt ledarskap i denna extraordinära situation som spridningen av Covid-19 inneburit. Studien utgår från tre teorier om ledarskap med fokus på motivation, styrning och kommunikation. De tre valda teorierna för studien är Transformativt ledarskap, Tillitsbaserat ledarskap samt Ledarskapsmodellen. Resultatet visar att cheferna i studien använder sig av ledarbeteenden som återfinns i samtliga teorier och att ingen av dem har en mer framträdande roll. Däremot visar resultatet på gemensamma skillnader i ledarskapet innan och under pandemin där fokus har flyttats från att leda gruppen till ett mer individanpassat ledarskap. Studien belyser även vikten av det fysiska mötet för ledarskap och teamkänsla.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att förstå ledarskapet hos ideella samt bolagsägda festivalorganisationer och skillnaderna mellan respektive parter, då det i Sverige har skett ett skifte när det kommer till vilken sorts organisationsform som dominerar marknaden. Forskningsfrågor: Hur skiljer sig ledarskapet i en föreningsdriven festivalorganisation från en bolagsdriven festivalorganisation? Metod: Till vår uppsats har vi använt oss av en induktiv ansats där vi hade ett öppet teoretiskt sinne när vi började med den empiriska insamlingen. Det tillät oss att finna mönster i det empiriska insamlade underlaget. Vi valde dessutom en kvalitativ metod för att kunna få personliga berättelser kring vår frågeställning. För att få empiriskt underlag till vår uppsats har vi intervjuat medlemmar från de ideella festivalorganisationerna Öland Roots och Eksjö Stadsfest. Vi har även valt att intervjua personer från de bolagsstyrda festivalerna Latitud 57 och Sweden Rock Festival. Teoretisk referensram: Uppsatsens teoretiska referensram omfattar den nya ledarskapsorienteringen med en inriktning mot distinktionerna transformativt och transaktionellt ledarskap samt distinktionen chefskap och ledarskap. Vi har även använt oss av teorier kring efterföljare samt teorin kring ideellt ledarskap. Slutsatser: I slutsatsen presenterar vi att vi ser vissa skillnader mellan ledarskapet i de fyra festivaler som vi valt att analysera. De ideella föreningarna tenderar att fokusera mer på ett ledarskap samt det transformativa ledarskapet medan de bolagsstyrda har ett möjligen tydligare transaktionellt ledarskap. Chefskapet kan kopplas till samtliga organisationer och dessa drag blir tydliga främst för att vi valt att analysera ledarskapet hos högt uppsatta människor inom de undersökta festivalerna och därmed blir chefsysslorna naturligt kopplade till ledaren.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledarskapsbeteendet på en arbetsplats påverkar arbetsmotivationen, det psykosociala välbefinnandet och prestationen hos medarbetare och jämföra hur detta upplevs i en kvinnodominerad respektive mansdominerad bransch. Metoden som används för denna studie är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Den huvudsakliga teorin som kommer användas är självbestämmandeteorin. Resultatet av studien visar bland annat att medarbetarna inom båda branscherna känner en starkare motivation om de har en ledare som har ett relationsorienterat och ett transformativt ledarskap. Studiens resultat visar även att medarbetare och ledare inom sjukvården är överens om att ett relationsorienterat och transformativt ledarskap motiverar medarbetare och bidrar till ett bra välbefinnande, och ledarna och medarbetarna inom byggbranschen är överens om att ett transformativt ledarskap bidrar till medarbetares motivation och välbefinnande. Skillnaden som finns mellan branscherna är att sjukvården använder sig mer av feedback, peppning samt regelbundna medarbetarsamtal och visar på ett relationsorienterat och transformativt ledarskap. Byggbranschen är mer mål och uppgiftsinriktad men också familjära, vilket tyder på en blandning mellan transformativt-, transaktionellt och uppgiftsorienterat ledarskap. / The purpose of this study is to analyze how leadership behavior in a workplace affects work motivation, the psychosocial well-being and performance of employees and to compare how this is experienced in a female-dominated and a male-dominated industry. The method used for this study is a qualitative method in the form of semi-structured interviews and a quantitative method in the form of a survey. The main theory that will be used is the self-determination theory. The results of the study show, among other things, that the employees in both industries feel stronger motivation if they have a leader who has a relationship-oriented and transformative leadership. The results of the study also show that employees and leaders in healthcare agree that a relationship-oriented and transformative leadership motivates employees and contributes to good well-being, and the leaders and employees in the construction industry agree that a transformative leadership contributes to employee motivation and well-being. The difference that exists between the industries is that healthcare uses more feedback, encouragement and regular employee meetings and demonstrates a relationship-oriented and transformative leadership. The construction industry is more goal and task oriented but also familial, which indicates a mix between transformative, transactional and task oriented leadership.

Denna studie fokuserar på chefers, inom den offentliga sektorn, ledarskap vid ett fortsatt hemarbete efter covid-19 samt hur deras chefsroll har påverkats, ur ett ledarskapsperspektiv, i och med detta. Syftet med denna kvalitativa studie är därmed att öka förståelsen för om man har anpassat sitt ledarskap samt se vilka områden som blir mest påverkade och hur man arbetar vidare med dessa. Detta ansågs vara viktigt att forska för att se de utmaningar och möjligheter cheferna står inför vid ett fortsatt hemarbete. Den teoretiska referensramen som använts för att analysera den insamlade data är teorier kring det transformativa, utvecklande och tillitsbaserade ledarskapet som tillsammans kunnat identifiera viktiga egenskaper hos chefernas ledarskap. Detta tillsammans med tidigare forskning kring ledarskapsbeteenden och kombinationen mellan hemarbete och kontorsarbete. Metoden som använts är en kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fyra chefer över olika arbetsområden inom en statlig myndighet. Under samtliga intervjuer användes en intervjuguide kopplat till den teoretiska referensramen samt studiens syfte. Resultatet tyder på att ett transformativt och tillitsbaserat ledarskap redan verkställt i organisationen har gjort övergången till hemarbete lättare. Dessutom tyder resultatet på flera faktorer hos chefernas ledarskap som gör det framgångsrikt. Studien visar även hur rollen som chef har påverkats, rollen handlar om att coacha, uppmuntra och skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna göra sina arbetsuppgifter. Även att man skapar en stark kultur och tydlig förväntan hos medarbetarna. Man har även fått ändra fokusen då motverkan av distansering och arbetet kring samhörighet har blivit centrala. Arbetsmiljöansvaret har även påverkats för cheferna. Studiens resultat är betydande då hemarbete är här för att stanna och arbetet kring hur den ska vara uppbyggd fortsätter än.

Denna studie syftar till att belysa medarbetarnas värderingar under organisationsförändringar och därigenom få förståelse för hur Generation Z skiljer sig från tidigare generationer. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra värderingar av ledarskap mellan Generation Z och tidigare generationer vid organisationsförändringar. Studien söker svar på vilka aspekter av ledarskap Generation Z och tidigare generationer värderar vid organisationsförändringar och om dessa värderingar skiljer sig mellan generationerna.   Undersökningen grundas på en kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlats in genom enkäter. Enkäterna har skickats ut via sociala plattformar och har sammanlagt 137 respondenter som alla förvärvsarbetar fördelat på fyra generationer. Mätverktyget är en omarbetad form av “Developmental Leadership Questionnaire" (DQL) av Gerry Larsson. Datan har analyserats med hjälp av medelvärdesanalys, T-test och en envägs ANOVA (variansanalys) med tillhörande post-hoc-test.  Studiens resultat tyder på att det finns statistiskt signifikanta skillnader i vad generationerna värderar för ledarskap vid organisationsförändringar. Resultatet visar på en statistiskt signifikant skillnad där Generation Z generellt sett värderar de transaktionella ledarskapet aspekterna högre än övriga generationer. Resultatet visar att samtliga generationer motsätter sig aspekterna för icke-ledarskapet. Jämfört med tidigare generationerna visar resultatet att Generation Z har ett högre intresse av att vara delaktig vid organisationsförändringar, samtidigt som de värderar att känna ansvar för enhetens mål lägre jämfört med övriga generationerna.   Studien konstaterar att Generation Z skiljer sig från tidigare generationer i ett flertal aspekter men i större utsträckning gentemot Generation X än Millennials. Studiens resultat indikerar att det blir allt viktigare för arbetsgivare att anpassa sitt ledarskap, där generationernas unika drag kan vara en god utgångspunkt. / This study aims to shed light on employees' values during organizational changes and thereby gain an understanding of how Generation Z differs from previous generations. The purpose of this study is to investigate and compare leadership values between Generation Z and previous generations during organizational changes. The study seeks answers regarding which aspects of leadership Generation Z and previous generations value during organizational changes and whether these values differ between the generations. The research is based on a quantitative cross-sectional study where data was collected through surveys. The surveys were distributed via social platforms and a total of 137 respondents, all of whom are employed, participated, representing four generations. The measurement tool used is a modified version of Gerry Larsson's "Developmental Leadership Questionnaire" (DQL). The data was analyzed using mean analysis, t-tests, and one-way ANOVA (analysis of variance) with accompanying post-hoc tests. The results of the study indicate that there are statistically significant differences in what the generations value in leadership during organizational changes. The results show a statistically significant difference where Generation Z generally values transactional leadership aspects higher than the other generations. The results also indicate that all generations oppose the aspects of non-leadership. Compared to previous generations, the results show that Generation Z has a higher interest in being involved in organizational changes while valuing a sense of responsibility for unit goals lower compared to the other generations. The study concludes that Generation Z differs from previous generations in several aspects, but to a greater extent compared to Generation X than Millennials. The results of the study indicate that it is increasingly important for employers to adapt their leadership, where the unique characteristics of the generations can be a good starting point.

Studiens forskningsfält innefattar ledarskapsforskning med lärande i arbetslivet och beskrivs utifrån teoretiska utgångspunkter som utgår från Bernard M. Bass ledarskapsteori från år 1985 om den pedagogiska aspekten transformativt (utvecklande) ledarskap. Ledarskapsteorin bygger på att chefer involverar medarbetare i utvecklingen av verksamheten och lyfter varandra till en hög nivå av engagemang och värderingar. Teorin grundades som begrepp av James MacGregor Burns år 1978. Syftet är att undersöka på vilka sätt chefer kan motivera och underlätta lärande för medarbetare genom ett transformativt ledarskap på distans. En enkätundersökning med öppna frågeställningar till chefer har genomförts och intervjupersonerna (respondenterna) har fått svara på frågor utifrån den pedagogiska transformativa ledarskapsteorin. Det framkomna materialet har analyserats genom en tematisk analysmetod, diskussion kring resultatet sker med stöd i tidigare forskning och genom de teoretiska utgångspunkterna. De möjligheter med arbete på distans som resultatet påvisar, är utveckling av självstyrande medarbetare och att kunna öka den intellektuella stimulansen för att generera ny kunskap. De begränsningar som påvisas i resultatet är chefers delaktighet, insyn och handledning (även kallat coachning) av medarbetare. Medarbetares behov och visad uppskattning anses vara av betydelse för att frambringa motivation, vilket ökar medarbetares förmåga kring problemlösningar, det vill säga styrkan i att ta egna beslut och komma på nya lösningar i fråga om arbetsuppgifter.  Kommunikation bedöms avgörande för chefer att kunna förmedla delmål och mål och för att kunna förmedla mål uppges det vara av betydelse för chefer att visa engagemang. För att vara förebilder, behöver chefer visa intresse för att få sina medarbetare motiverade och tillit anses väsentligt för att få medarbetare att våga dela med sig av kunskap. För att åstadkomma stimulerande arbetsmiljöer, bedöms det vara betydelsefullt att se till att det finns goda samarbeten i arbetsgrupper. Chefer betraktas kunna påverka förutsättningar för lärandeaktiviteter genom att bidra till en miljö och arbetstrivsel som främjar lärandet hos medarbetare. Detta skapar en dialog och en interaktion mellan varandra för att säkerställa kunskapsdelning.

Denna kvalitativa studie har som syfte att utveckla kunskap om hur undervisning i naturorienterande ämnen kan bidra till att utveckla elevers förmåga till ställningstagande i klimatfrågor. Frågeställningarna som studien har för syfte att besvara är följande: vilka sorters argument förekommer i elevers ställningstagande i klimatfrågor? Och hur kan samtal i undervisningen utveckla elevers förmåga till ställningstagande i klimatfrågor? En undervisningssekvens på tre lektioner har genomförts i två olika klasser. Deltagarna i studien gick i årskurs fem och var 11 till 13 år gamla. Till största del bestod lektionerna av deliberativa samtal i fokusgrupper som observerades och dokumenterades med hjälp av video- och ljudinspelning. Dessutom fördes loggboksanteckningar kopplade till observationerna. Deltagarna fick även genomföra ett förtest och ett eftertest, i syfte att samla in datamaterial för att kunna besvara studiens frågeställningar. Resultatet visade att eleverna använde sig av fyra olika sorters argument i sitt ställningstagande i klimatfrågor, nämligen: estetiska argument, nyttoargument, miljöetiska argument samt klimatargument. Vidare visade resultatet att samtal kan användas för att utveckla elevers förmåga till ställningstagande genom att det möjliggör: lärarens stöd, stöd från andra elever och ifrågasättande av andras argument. Sammanfattningsvis visar denna studie att undervisning i form av samtal kan gynna elevers ställningstaganden i klimatfrågor.