<p>The objectives of this study was to test the Transition Monitoring Survey (TMS) and to</p><p>examine similarities and differences in the transition experiences between athletes in the</p><p>beginning of the transition and in the middle of the transition from junior to senior sport. A</p><p>pilot study (n = 10) was conducted with a combination of survey and debriefing. The main</p><p>study (n =135) was quantitative with a cross-sectional approach. Participants were divided</p><p>into two groups; athletes in the beginning and athletes in the middle of the transition. The</p><p>results showed thirteen significant differences in demands, coping strategies, resources and</p><p>perceived stress. Athletes in the middle of the transition showed more adaptation to the</p><p>transition process then athletes in the beginning. The study also shows that the TMS works</p><p>well. The results are discussed based on frameworks and previous research.</p>

The objectives of this study was to test the Transition Monitoring Survey (TMS) and to examine similarities and differences in the transition experiences between athletes in the beginning of the transition and in the middle of the transition from junior to senior sport. A pilot study (n = 10) was conducted with a combination of survey and debriefing. The main study (n =135) was quantitative with a cross-sectional approach. Participants were divided into two groups; athletes in the beginning and athletes in the middle of the transition. The results showed thirteen significant differences in demands, coping strategies, resources and perceived stress. Athletes in the middle of the transition showed more adaptation to the transition process then athletes in the beginning. The study also shows that the TMS works well. The results are discussed based on frameworks and previous research.

<p>The objectives of this study concerning Swedish players’ transition from junior to senior football were to examine: (1) transition, perceived health, and athletic identity variables, as well as the relationship between them; (2) how transition, perceived health, and athletic identity variables contribute to: (a) healthy sport participation; (b) unhealthy sport participation; (c) quality of adjustment on the senior level of football; (d) life satisfaction. The theoretical frameworks included: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. The participants (n = 126) were Swedish adolescent football players at local, national or international competitive levels. Three instruments were used in regard of the quantitative approach: the Transition Monitoring Survey; the Perceived Health and Sport Participation Profile; the Athletic Identity Measurement Scale. The transition variables were examined and several relationships were discovered between transition and perceived health variables, and athletic identity. Four multiple regression analyses showed that satisfaction with different spheres of life and coping strategies are significant positive predictors of healthy sport participation. Athletic identity, personal resources, and environmental pressure are significant positive predictors of unhealthy sport participation. In addition, environmental support was revealed to be a significant negative predictor of unhealthy sport participation. Importance of different aspects of sport and satisfaction with sport participation are significant positive predictors of the quality of adjustment on the senior level of sports, whereas importance of different spheres of life and athletic identity are significant negative predictors. Importance of different spheres of life and healthy sport participation are significant positive predictors of life satisfaction. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research.</p> / <p>Syftena med föreliggande studie angående svenska spelares övergång från junior till seniorfotboll var att undersöka: (1) övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler, såväl som förhållandet mellan dem; (2) hur övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler bidrar till: (a) ett hälsosamt idrottsdeltagande; (b) ett ohälsosamt idrottsdeltagande; (c) idrottarnas anpassning till seniornivån i fotboll; (d) livstillfredsställelse. De teoretiska referensramarna inkluderade: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. Deltagarna (n = 126) bestod av svenska ungdomsfotbollsspelare på lokal, nationell och internationell tävlingsnivå. Tre mätinstrument användes med tanke på den kvantitativa utgångspunkten: Enkäten Karriärövergången från Junior till Senioridrott; Upplevd Hälsa & Idrottsdeltagande Profil; Athletic Identity Measurement Scale. Övergångsvariablerna undersöktes och flera samband upptäcktes mellan övergångs- och upplevd hälsavariabler och idrottsidentitet. Fyra multipla regressionsanalyser visade att tillfredsställelse med olika delar av livet och copingstrategier är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett hälsosamt idrottsdeltagande. Idrottsidentitet, personlighetsfaktorer och tidigare erfarenheter, samt press från omgivningen är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Dessutom så upptäcktes support från omgivningen att vara en negativt signifikant faktor som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Hur viktiga olika delar av idrotten är och tillfredsställelsen med idrottsdeltagandet är positivt signifikanta faktorer som bidrar till idrottarens anpassning till seniornivån, då däremot hur viktiga olika delar av livet är och idrottsidentiteten är negativt signifikanta faktorer. Hur viktiga olika delar av livet är och ett hälsosamt idrottsdeltagande är positivt signifikanta faktorer som bidrar till livstillfredsställelse. Resultaten diskuteras i förhållande till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.</p>

The objectives of this study concerning Swedish players’ transition from junior to senior football were to examine: (1) transition, perceived health, and athletic identity variables, as well as the relationship between them; (2) how transition, perceived health, and athletic identity variables contribute to: (a) healthy sport participation; (b) unhealthy sport participation; (c) quality of adjustment on the senior level of football; (d) life satisfaction. The theoretical frameworks included: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. The participants (n = 126) were Swedish adolescent football players at local, national or international competitive levels. Three instruments were used in regard of the quantitative approach: the Transition Monitoring Survey; the Perceived Health and Sport Participation Profile; the Athletic Identity Measurement Scale. The transition variables were examined and several relationships were discovered between transition and perceived health variables, and athletic identity. Four multiple regression analyses showed that satisfaction with different spheres of life and coping strategies are significant positive predictors of healthy sport participation. Athletic identity, personal resources, and environmental pressure are significant positive predictors of unhealthy sport participation. In addition, environmental support was revealed to be a significant negative predictor of unhealthy sport participation. Importance of different aspects of sport and satisfaction with sport participation are significant positive predictors of the quality of adjustment on the senior level of sports, whereas importance of different spheres of life and athletic identity are significant negative predictors. Importance of different spheres of life and healthy sport participation are significant positive predictors of life satisfaction. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Syftena med föreliggande studie angående svenska spelares övergång från junior till seniorfotboll var att undersöka: (1) övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler, såväl som förhållandet mellan dem; (2) hur övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler bidrar till: (a) ett hälsosamt idrottsdeltagande; (b) ett ohälsosamt idrottsdeltagande; (c) idrottarnas anpassning till seniornivån i fotboll; (d) livstillfredsställelse. De teoretiska referensramarna inkluderade: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. Deltagarna (n = 126) bestod av svenska ungdomsfotbollsspelare på lokal, nationell och internationell tävlingsnivå. Tre mätinstrument användes med tanke på den kvantitativa utgångspunkten: Enkäten Karriärövergången från Junior till Senioridrott; Upplevd Hälsa &amp; Idrottsdeltagande Profil; Athletic Identity Measurement Scale. Övergångsvariablerna undersöktes och flera samband upptäcktes mellan övergångs- och upplevd hälsavariabler och idrottsidentitet. Fyra multipla regressionsanalyser visade att tillfredsställelse med olika delar av livet och copingstrategier är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett hälsosamt idrottsdeltagande. Idrottsidentitet, personlighetsfaktorer och tidigare erfarenheter, samt press från omgivningen är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Dessutom så upptäcktes support från omgivningen att vara en negativt signifikant faktor som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Hur viktiga olika delar av idrotten är och tillfredsställelsen med idrottsdeltagandet är positivt signifikanta faktorer som bidrar till idrottarens anpassning till seniornivån, då däremot hur viktiga olika delar av livet är och idrottsidentiteten är negativt signifikanta faktorer. Hur viktiga olika delar av livet är och ett hälsosamt idrottsdeltagande är positivt signifikanta faktorer som bidrar till livstillfredsställelse. Resultaten diskuteras i förhållande till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.