Transgender people still face various types of discrimination, threat and violence on a global level. Even though the work against this societal problem proceeds in Sweden, studies have shown that transgender people often feel disrespected and discriminated within the health care context. This study aims to find a deeper understanding of discrimination against transgender people within the Swedish health care system, by analyzing and interpreting the stories of nursing students on the treatment of transgender people. In addition to this, the study aims to understand which social norms and values that are taught to the students in relation to discrimination against transgender people, and how the students relate and present themselves in relation to the social norms and values.  In order to analyze the results of the study various theories and concepts are being used, such as queer theory, new institutionalism, stigma and Goffman’s dramaturgical perspective. The study is based on semi-structured interviews with eight nursing students, studying semester three to six at various universities in Sweden. The outcome of the study shows that three main norms and values seem to be of importance to the maintenance of institutional discrimination against transgender people within the Swedish health care system. These are the societal heteronorm, knowledge gap about transgender people, and stigmatization. The nursing students carry varying degrees of knowledge about trans gender people, but all participants seem to be open and receptive to the thought of meeting and caring for a transgender person in their future worklife.

Spel som innehåller karaktärsskapare tillåter spelare att själva bygga sina karaktärer utifrån olika kroppstyper, kläder och hudtoner. Det finns dock osynliga regler när det kommer till kön eftersom många spel endast tillåter spelare att välja mellan man eller kvinna. Spel sätter gränser för hur de två könen kan klä sig och se ut vilket gör att transpersoner och de som önskar att stå utanför normen inte kan relatera eller se sig själva i spel. I denna studie har 5 artefakter skapats menade att efterlikna karaktärsskapare i spel. Bilderna visar olika varianter av valet av kön som deltagarna sen fått ge betyg och feedback om. 196 respondenter deltog i studien där alla var del av trans spektrumet. Resultatet visade att transpersoner gärna ser att spel inkluderar någon form av representation. Spel som försökt att gå utanför normen väcker glädje hos deltagarna eftersom de kan se sig själva i spelen. Spelutvecklare bör dock tänka påhur de representerar transpersoner och kön i spel eftersom det är lätt att falla förstereotyper eller att låsa ett kön i ett visst föreskrivet utseende / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

The aim of this paper is to examine how trans people who embody fictional characters in text-based roleplays online construct gender identity through immersive representations of their understandings of gender as performance. I have conducted semi-structured chat interviews with seven participants and examined the transcripts with a queer phenomenological theoretical framework. I have found that the participants have a deep understanding of the differences between the physical and the digital world and that they use this knowledge to safely explore gender identity and expression within the online roleplay. Furthermore, the participants express how the digital world allows them to experience material bodies that they do not possess in the physical world. This affords them the freedom to explore bodies as expressions of gender identity as well as the opportunity to experience their hopes for the future in the physical world.

Bakgrund: Könsdysfori är en beskrivande term som redogör för individens känslo- eller tankemässiga missnöje med det kön som tilldelats vid födseln vilket medför ett lidande för individen. Personer med könsdysfori har hög förekomst av samtidiga psykiatriska diagnoser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personal inom psykiatrin erfar omvårdnaden av personer med könsdysfori. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av tio respondenter arbetandes inom psykiatrisk öppenvård och slutenvård. Materialet har analyserats med tematisk innehållsanalys. Resultat: Det framkommer att patientgruppen kan upplevas som utmanande att möta utifrån olika aspekter. Detta är delvis kopplat till personalens vilja att ge god vård och bidra till minskat lidande för patienterna samtidigt som personalen ofta känner osäkerhet i mötena. Omvårdnadshandlingar sker främst via samtal och psykiatripersonalen visar delvis förståelse för patientens livsvärld och lidande. Utöver detta framkommer det också att personalen upplever kunskapsbrist och ser ett behov av ökad kunskap. Konklusion: Att möta patienter med könsdysfori kan upplevas komplext och svårt. Inom vården finns en okunskap som sannolikt adderar till redan befintligt stigma. Dock utförs omvårdnadshandlingar som ligger i linje med aktuell forskning samt nationella och internationella riktlinjer. / Background: Gender dysphoria is a descriptive term that describes the individual's emotional or mental dissatisfaction with the gender assigned at birth, which causes suffering for the individual. People with gender dysphoria have a high incidence of concomitant psychiatric diagnosis. Aim: The purpose of the study was to describe how staff in psychiatry experience the care of people with gender dysphoria. Method: Qualitative study with semi-structured interviews. The sample consisted of ten respondents working in psychiatry. The material has been analyzed using thematic analysis. Results: The results shows that the patient group can be experienced as challenging to meet based on different aspects. This is partly linked to the staff's willingness to provide good care and contribute to reduced suffering for the patients, while the staff often feel insecurity. Nursing actions take place mainly through conversations and the psychiatric staff show a partial understanding of the patient's lifeworld and suffering. In addition to this, it also appears that the staff experience a lack of knowledge and sees a need for increased knowledge. Conclusion: Meeting patients with gender dysphoria can be experienced as complex and difficult. Healthcare services sometimes lacks knowledge that probably adds to an already existing stigma. However, to some extent nursing actions are delivered in line with current research as well as national and international guidelines.

I detta arbete har idag vuxna transpersoner intervjuats angående sina minnen från deras förskoletid, om bemötande från personalen och de andra barnen och om nivån av normkritik i barnböcker de tagit del av. Svaren har kopplats till de för den tiden aktuella styrdokumenten. Dessa har utvecklats under åren gällande förskolans bemötande av könsnormsöverskridande, och ett syfte med uppsatsen var att se hur styrdokumenter etcetera efterlevs i praktiken.   Resultaten visar att respondenterna till största delen har negativa minnen av hur de blivit bemötta när de visat ett könsnormsöverskridande beteende i förskolan, både av barnen och av personalen. De har inga tydliga minnen av någon barnbok eller barnfilm som gav dem en positiv självbild eller möjlighet till identifikation. I arbetet ingår även viss analys av barnböcker som används på förskolan idag, vilken visar att könsnormer till stor del befästs även i dagens barnkultur och att könsnormsöverskridande, när det påvisas, ses som något avvikande.

Background: Sport has been traditionally characterised for its possibilities for enjoyment and the opportunities that provides for democracy and inclusion. However, there have been many challenges lately given the binary gender categories that people need to participate in. That binary system causes problems for the inclusion of individuals who do not fit in either of those binary categories, like transgender people. Purpose: This study aims to explore the challenges that transgender people face when participating in sport. Methods: A literature review comprising 20 articles has been conducted. The articles included were retrieved from different databases, such as Google Scholar, PsycINFO, Sportdiscus, Semanticscholar, Scopus and Web of Science. Some manual searches were also conducted. Findings: The results show that transgender people face a numerous obstacle when trying to participate in sports. The main findings were classified into four major categories: 1. social aspects, 2. content of activities, 3. locker rooms, body appearance and clothing, and 4. physiological aspects. Conclusion: The findings of this study suggest that the binary gender categorisation in sports is a major obstacle for transgender people to be (and feel) included in sports.

Bakgrund: I Sverige finns ungefär 40 000 transpersoner. Det finns lagar och riktlinjer som som ska skydda alla mot diskriminering och garantera vård på lika villkor. Rådande normer som bygger på ett cisnormativt samhälle kan påverka bemötande av transpersoner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa transpersoners erfarenheter av bemötande av den legitimerade sjuksköterskan inom hälso- och sjukvården. Metod: Den kvalitativa litteraturstudien baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Databassökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Data analyserades i enlighet med Popenoe m.fl. (2021). Resultat: Resultatet utgörs av tre kategorier: Kunskap om transpersoner som utgörs av tre underkategorier; Att känna sig utesluten från vården som utgörs av två underkategorier samt Positiva erfarenheter vid kontakt med hälso- och sjukvården. Konklusion: En övervägande majoritet transpersoner rapporterar om diskriminering i hälso- och sjukvården. Det står klart att etiska koder och lagar inte alltid följs. Under dessa konkreta problem finns även ett strukturellt problem i att cisnormativiteten är så pass förhärskande att de negativa erfarenheter transpersonerna rapporterar om fortskrider så sent som 2022. / Background: There are about 40 000 transgender people in Sweden. There are laws and guidelines in Sweden that are meant to protect everyone from discrimination and guarantee health care on equal terms. Societal norms based on a cis normative population at large may affect the treatment that transgender people experience. Aim: The purpose of the literature review was to compile transgendered peoples’ experiences of treatment and attitude from nurses in health care. Method: The qualitative study was based on thirteen scientific articles. Database searches were performed in Cinahl, PubMed and PsycInfo. The data was analysed according to Popenoe et al (2021). Results: The results consist of three categories: Knowledge about transgender people which consists of three subcategories; To feel excluded from health care which consists of two subcategories, and Positive experiences in health care. Conclusion: A majority of transgender people report experienced discrimination in health care. It is clear that ethical codes and laws aren't always abided by. Underneath these problems lies a structural problem in that cis normativity is so prevalent that the negative experiences transgender people suffer continues in 2022.

Ett flertal av de människor som identifierar sig som transpersoner eller könsöverskridare har beskrivit ett upplevt obehag och rädsla i mötet med vården. De kan ha blivit utsatta för kränkningar, diskriminering eller dåligt bemötande etc. För att förbättra vårdmötet är det därför viktigt att sjuksköterskor redan i utbildningen har fått information om könsöverskridande identiteter och vad det kan innebära. Syftet med studien var att ta reda på om sjuksköterskestudenterna (termin 3-5) anser att Malmö högskola belyser och ger information om könsöverskridande identiteter, samt om studenterna vill ha detta inkluderat i utbildningen. Studien avsåg även få svar på om studenterna anser att ett ökat medvetande kring olika könsidentiteter är viktigt för deras framtida yrkesroll. Undersökningen gjordes i form av en deskriptiv tvärsnittsstudie under våren 2011 på fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Urvalet bestod av antalet registrerade sjuksköterskestudenter på termin tre, fyra och fem, som utgjordes av 263 studenter. Totalt ingick 196 enkäter i studien. Kvantitativ analys gjordes Pearson´s chi-square test och kvalitativ data analyserades med narrativ analys. Resultatet visade att Malmö högskola till stor del inte belyser eller tar upp detta ämne i undervisningen trots att det enligt högskolans visionsdokument och åtgärdsplan borde göras. Studenterna tyckte att det var ett viktigt ämne som borde ingå i undervisningen då sjuksköterskan ständigt möter olika slags patienter i yrkeslivet. Vår förhoppning är att denna brist uppmärksammas av lärare så att denna kunskapslucka snarast kommer att åtgärdas. Nyckelord: bemötande, HBT, heteronormativitet, könsidentitet, sjuksköterska, transpersoner, utbildning. / Some people who identify themselves as transgender or gender-breakers testify on discomfort and fear in nursing care. Therefore it is really important that nursing students already in the nursing program have been provided with information about transgender identities and are aware of the importance when meeting a patient. The purpose of this study was to investigate if nursing students (semester 3-5) think Malmö University highlights and provides information on different ways to deal with gender and transgender identities and if this is something the students want to be included in their education. The study also intended to find out if nursing students believe that increased awareness about various gender identities are important to their future profession. To investigate this, a descriptive cross sectional survey study was conducted in spring 2011 at the Faculty of Health and Society, Malmö University. The sample group for the study consisted of the total number of nursing students registered in semester three, four and five. The sample consisted therefore of a total of 263 students. A total of 196 questionnaires were included in the study. Quantitative analysis was performed with Pearson´s chi-square test and the qualitative data was analyzed with narrative analysis. The results showed that Malmö University only partly highlights the topic in the education which does not meet the requirements of the university's current vision document and action plan. The students thought the topic was important and should be included in the education because when in profession they will meet different kinds of people. Based on the lack of information about transgender identities in education, teachers must be informed about this and work out strategies on how to decrease the knowledge gap.Keywords: attitudes of health care personnel, education, gender identity, heteronormativity, LGBT, nurse, transgender.

Bakgrund: Transpersoner är en minoritetsgrupp i samhället som historiskt sett av sjukvården blivit behandlad annorlunda, exempelvis då det tidigare har setts som en psykisk sjukdom. Idag ser situationen annorlunda ut och transpersoner har samma rättigheter till god vård som andra patienter och har vissa särskilda behov. Sjuksköterskor har ett ansvar gentemot sina patienter att tillhandahålla vård på ett jämlikt sätt. Syfte: Syftet var att beskriva transpersoners upplevelser av vårdpersonals bemötande. Metod: Litteraturöversikt som omfattar elva vetenskapliga artiklar. Resultat: De fyra teman som framkom var vårdpersonals kunskap om transpersoner, vårdpersonals språk gentemot transpersoner, att få frågor som inte är relevanta för ens vård och stigmatisering, diskriminering och utfrysning och dess påverkan. Sammanfattning: Transpersonerna beskrev upplevelser av både positivt och negativt bemötande och en mängd olika faktorer som påverkade upplevelsen av bemötandet. Vårdpersonal som hade mer kunskap om transpersoners behov, och använde ett inkluderande språk, skapade oftare positiva upplevelser. Vid frånvaron av dessa faktorer förekom det att transpersoner avstod från att söka vård. / Background: Transgender persons are a minority group in society that historically has been treated differently than other patient groups in a healthcare setting. Being transgender has for example been viewed as a mental illness. Today the situation has changed, and transgender people have the same rights to healthcare as any other patient and nurses have a responsibility to provide equal care no matter the patient’s gender. Aim: The aim of the study was to describe transgender persons experiences of interactions with healthcare personnel. Method: Literature review consisting of eleven scientific papers. Results: The four themes that emerged were healthcare personnel’s knowledge about transgender people, healthcare personnel’s language toward transgender people, receiving questions that are not relevant to your care, and discrimination and being excluded. Summary: Transgender people described both positive and negative interactions with health personnel and different factors affected the interactions. The use of inclusive language and general knowledge about transgender patients led to more positive experiences. Transgender people who experienced an absence of these factors sometimes avoided seeking healthcare.

Denna kandidatuppsats studerar normbrytande könsuttryck i reklam och hur detta fenomen uppfattas av gruppen transpersoner. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur medieindustrin arbetar med etisk kommunikation med ett specifikt fokus på representation och identitetspolitiska grepp i reklamkampanjer. Detta görs genom att presentera faktorer som skapar positiv respektive negativ respons. Studien har genomförts genom en kvalitativ datainsamling i form av en fokusgruppsintervju samt en bildanalys av fyra utvalda reklamkampanjer/kommunikationsmaterial med normbrytande könsuttryck. Samma material visades och användes som diskussionsunderlag i fokusgruppen. Fokusgruppen bestod av tre personer som identifierade sig som transpersoner på olika sätt. Resultatet visar att respondenterna över lag var positivt inställda till normbrytande könsuttryck i reklam och kommunikationsmaterial eftersom det visar på progression i samhället. Samtidigt uttrycktes en besvikelse över att transpersoners existens behöver poängteras i materialet, vilket befäster utanförskapet och transpersoner som något annorlunda. Positiva reaktioner till materialet skapades när respondenterna upplevde att det kändes genuint och personligt. Omvänt skapades negativa reaktioner när materialet upplevdes icke-genuint eller förlöjligande. Studiens slutsats är således att normbrytande könsuttryck i reklam både kan uppfattas som inkluderande och exploaterande. Studien har kartlagt flera faktorer som kan påverka transpersoners uppfattning, både negativt och positivt, av fenomenet; faktorer som kan användas som underlag för att möjliggöra mer etisk och inkluderande reklam och kommunikation i framtiden.