This essay examines six transpersons’ experiences as clients of treatment from the social services. Research shows that transpersons experience a high amount of discrimination and vulnerability in society. For this reason, it is important to examine how transpersons, as clients, experience professional treatment in their interaction with social workers. Using a qualitative method, six respondents were interviewed about what kind of treatment they had expected to receive prior to their first meeting with the social worker. The respondents’ general perceptions of their treatment and their wishes regarding how transpersons should be treated were also examined. The results showed that the respondents experienced a positive treatment regarding their gender identity but perceived the social application process as difficult and demanding. One respondent expressed a negative perception of their treatment by social services regarding their gender identity. This experience was however regarding a social worker not in charge of the social benefits application process. The informants expressed a wish to be treated like other clients but with a knowledgeable social worker who understood transpersons’ special vulnerability and needs. Informants also expressed their recommendation that Swedish social services should undergo a LGBTQ certification to ensure a knowledgeable and respectful treatment of transpersons.

<p> </p><p>Bakgrund: I ett samhälle där heteronormativiteten är en norm kan homosexuella personer vara mer eller mindre öppna med sin sexuella läggning och negativa erfarenheter av tidigare vård kan leda till att vård söks i mindre utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa attityder i sjukvården gentemot homosexuella, bisexuella och transpersoner. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och fem subkategorier identifierades. Kategorier: Bemötande, Kommunikation samt Kunskap. SubKategorier: Vårdpersonalens attityder, Vårdstudenternas attityder, Patienternas attityder, Att våga berätta om sin sexualitet samt Utbildning. Resultatet visar att god kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoner inverkar positivt på vårdpersonalens attityder gentemot dessa personer. Resultatet belyser även vikten av god, icke-heteronormativ kommunikation i vården. Diskussion: Att ge vårdpersonal och vårdstudenter utbildning om hur homosexuella, bisexuella och transpersoner lever sina liv samt att ge dem erfarenhet av möten med dessa patienter kan leda till ett bättre bemötande, minskade negativa attityder samt en mer holistisk vård. Slutsats: Negativa attityder gentemot homosexuella, bisexuella samt transpersoner hos vårdpersonal leder till att de riskerar att få en sämre vård än heterosexuella patienter.</p>

Bakgrund: I ett samhälle där heteronormativiteten är en norm kan homosexuella personer vara mer eller mindre öppna med sin sexuella läggning och negativa erfarenheter av tidigare vård kan leda till att vård söks i mindre utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa attityder i sjukvården gentemot homosexuella, bisexuella och transpersoner. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och fem subkategorier identifierades. Kategorier: Bemötande, Kommunikation samt Kunskap. SubKategorier: Vårdpersonalens attityder, Vårdstudenternas attityder, Patienternas attityder, Att våga berätta om sin sexualitet samt Utbildning. Resultatet visar att god kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoner inverkar positivt på vårdpersonalens attityder gentemot dessa personer. Resultatet belyser även vikten av god, icke-heteronormativ kommunikation i vården. Diskussion: Att ge vårdpersonal och vårdstudenter utbildning om hur homosexuella, bisexuella och transpersoner lever sina liv samt att ge dem erfarenhet av möten med dessa patienter kan leda till ett bättre bemötande, minskade negativa attityder samt en mer holistisk vård. Slutsats: Negativa attityder gentemot homosexuella, bisexuella samt transpersoner hos vårdpersonal leder till att de riskerar att få en sämre vård än heterosexuella patienter.

The motivation for this thesis lies in the knowledge that there is a crucial information need amongst LGBTQ-persons wanting to read fiction related to LGBTQ in order to strengthen their own identity. This particular information need regarding identification has been said to be more central within LGBTQ-communities than within other user groups, largely because they represent a marginalized group in society. Critical feminists, such as Hope A. Olson, have proved that knowledge organization based on systems of subject representation in fact may lead to further marginalization and exclusion of already marginalized groups. Therefore, the aim of this thesis is to compare subject representation and social tagging as methods of organizing LGBTQ-fiction. The empirical data is drawn from the collaborative tagging platform LibraryThing and five public library catalogs.Within a feminist framework based on queer theory, the advantages of user-generated metadata in the form of social tagging over professional knowledge organization in the form of subject representation are discussed, and in the end dismissed as an adequate replacement or alternative for the latter. The results of this study show that social tagging presents users with more diverse access points than those created within a controlled vocabulary system. However, while some of the social tags are more specific and in some ways inclusive, most of the tags consist of general terms describing the works of fiction. This is a two years master’s thesis.

Personer med en icke-binär könsidentitet, det vill säga de som inte har en könsidentitet som passar in ien binär uppdelning av kvinna och man, och penna-och-pappers-rollspelare är två kategorier som det finns väldigt lite studier om och kombinationen av dem ännu mindre. Uppsatsen syftar därför till att synliggöra icke-binära rollspelares förståelse av sig själva, hur deras olika identiteter samverkar och hur identiteterna kan uttryckas i deras vardag och deras rollspelande. Rollspelandets möjligheter till en frizon undersöks också. Med hjälp av intervjuer och autoetnografi har berättelser, upplevelser och erfarenheter samlats in från tre deltagare samt uppsatsförfattaren som själv är en icke-binär rollspelare. Materialet har sedan analyserats med bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och begrepp från lajvforskningen. Resultatet är att deras icke-binära könsidentitet är tätt sammanflätad med deras andra queera identiteter och praktiker, såsom begär, relationspraktiker och autism, och att queer bör i det här fallet ses som ett brett begrepp för avvikande. Deras könsidentitet uttrycks reflexivt i vardagen främst genom tre olika typer av uttryck men de är också begränsade av risken att bli felkönad, sin kropp och andras reaktioner. I rollspel spelar de främst queera karaktärer som de har starka känslomässiga band till. För vissa är rollspel en möjlighet att uttrycka sig icke-binärt utan riskerna i vardagen. Dessa rollspel sker främst i små grupper med tydligt avståndstagande från queerfobi i spelvärldar där queerfobi aktivt tagits bort. Både spelvärldarna och spelgrupperna kan därmed fungera som frizoner och temporära autonoma zoner. Ett aktivt ställningstagande till normer och tankar om samtycke går igenom deltagarnas förståelse av sig själva, hur de interagerar med andra i vardagen och deras rollspelande. De praktiserar vad som kan kallas queert rollspelande som kännetecknas av ett aktivt och medvetet lekande med, utforskande, brytande och kritiserande av normer och strukturer.

Studien har syftat till att skapa förståelse för hur verkligheten kan upplevas för personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner och/eller queer (H/B/T/Q), idag i Sverige. Vi hade en explorativ ansats utifrån detta syfte och använde oss av Grounded theory som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 11 H/B/T/Q-personer i Örebro, och vi fann ett antal centrala teman som var återkommande i intervjuberättelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen påverkade den egna processen mot ett öppet liv som H/B/T/Q-person eller ett mer dolt. Det framkom också att det fanns en koppling mellan öppenhet i detta avseende och psykiskt välbefinnande. Utifrån dataanalysen drog vi en slutsats om påverkansfaktorer för den sociala interaktionens riktning gällande öppenhet/slutenhet och belyste relationerna mellan dessa i teoretiska modeller, där olika uttryck hos en heteronormativ omgivning beskrevs som centrala i detta avseende, men även den enskilda H/B/T/Q-personens interaktionsstrategier och tillgången till socialt stöd. / The aim of this study was to create an understanding of the life-views of persons identifying themselves as homosexual, bisexual, transpersons and/or queer (H/B/T/Q) in Sweden today. We had an explorative approach to this aim and used Grounded theory as a research method. We interviewed 11 H/B/T/Q-persons living in Örebro, and we found some central themes wich were frequently described, generally about how the social interaction with others had an effect on their own processes to living an open H/B/T/Q-life or having a restrictive approach. We also found that living openly as an H/B/T/Q-person seemed to be a salutogene factor. Those factors that we found to be central in the interactional processes to openly or restrictive ways of living as a H/B/T/Q-person, were illustrated in theoretical models, where the relationships between heteronormativity, individual interactional strategies and social support were focused.

Denna uppsats är en fallstudie av den Brittiska medierapporteringen runt och av rättsfallet Bell v. Tavistock mellan Oktober 2019 och Januari 2021. Uppsatsen består av en kritisk diskursanalys av de insamlade artiklarna som berörde ämnet under denna tidsperiod. Den utgår ifrån Foucaults diskursteorier samt Miranda Frickers ideer om epistemisk orättvisa för att undersöka hur de olika aktörerna, med fokus på transpersoner har porträtterats i denna rapportering. Uppsatsen har också tittat på den ideologiska vinkling som den brittiska rapporteringen har haft och hur de har valt att porträttera rättsfallet. / This paper is a case study of the British news media reporting surrounding the high court case Bell v. Tavistock with articles ranging from October 2019 to January 2021. The paper consists of a critical discourse analysis of the collected articles that discussed the case during this period. It’s based on Foucaults theories about discourse and Miranda Frickers concept of epistemic injustice to study how the different actors in the case, with a focus on transgendered individuals, have been portrayed in the media discourse. The paper has also looked at the ideological angles the british news media have had in their reporting and how they’ve chosen to portray the case.

Bakgrund: Transpersoner är en del av samlingsnamnet HBTQI och inkluderar alla personer som anser att deras könsidentitet inte stämmer med deras kön vid födseln. Stigma och juridiska hinder präglar transpersoners värld vilket kan vara några anledningar till att transpersoner inte vill söka vård. Syfte: Syftet är att beskriva transpersoners erfarenheter av fysiska vårdmöten med sjuksköterskor inom primär- och slutenvården. Metod: En litteraturöversikt som utgått från tolv artiklar med kvalitativ design med fokus på transpersonernas perspektiv. Artiklarna publicerades mellan 2016–2022 och samlades in från Cinahl, Medline och PsycINFO. Analysen gjordes med Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet resulterade i tre huvudteman; diskriminering, sjuksköterskans kompetens och bristen på samskapande vård. Identifieringen av sex subteman gjordes; integritet och respekt, att bli felaktigt könsidentifierad, bristande kunskap hos sjuksköterskor, att utbilda sjuksköterskor, beroendeställning till sjuksköterskor och könsspecifik vård. Slutsats: Arbetet indikerar att en förändring kring bemötande med transpersoner måste ske för att öka tilliten till vården. En ökad tillit till vården kan leda till en ökad vilja att söka vård vid behov. Förslag till vidare forskning är en intervjustudie som kartlägger utbildningsbehovet kring könsspecifik vård. / Background: Transgender people are part of the collective name LGBTQI and include all people who feel that their gender identity does not match their gender at birth. The existence of the refusal to seek care due to various reasons, such as stigma and legal obstacles, characterizes the world of transgender people. Aim: The aim is to describe transgender people's experiences of physical care meetings with nurses in primary- and inpatient care. Method: A literature review based on twelve articles with qualitative design focusing on trans people's perspective. The articles were published between 2016–2022 and were collected from Cinahl, Medline and PsycINFO. The analysis was done with Friberg's analysis model. Result: The result showed three main themes; discrimination, the nurse´s competence, and the lack of co-creative care. The identification of six subthemes was done; integrity and respect, to be incorrectly gender-identified, lack of knowledge among nurses, to train nurses, dependence on nurses and gender-specific care. Conclusion: The literature review indicates that a change in treatment of transgender people must take place to increase trust in healthcare. Increased trust in care can lead to an increased willingness to seek care when needed. Proposals for further research are an interview study that maps the educational need for gender-specific care.

Bakgrund: Transpersoner har betraktats som en marginaliserad och utsatt grupp i samhället. Det har framkommit exempel på diskriminering och stigmatisering från samhällsstrukturer och normer. Både från omgivningen och internaliserat. Vidare har det visat sig leda till att transpersoner löper ökad risk för psykisk ohälsa och missbruk utöver deras transspecifika omvårdnadsbehov. Syfte: Litteraturstudien beskrev transpersoners erfarenheter av bemötandet i hälso- och sjukvården. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Huvudresultat: De mest framträdande fynden i resultatet innefattade kommunikationen mellan vårdgivare och transpersoner. Negativa upplevelser av vårdmöten karaktäriserades av när transpersonerna blev bemötta respektlöst utifrån affirmerat pronomen och identitet. Negativa upplevelser präglades även av vårdpersonalens egna värderingar, där transfobi beskrevs, eller en skillnad i kunskap mellan vårdgivare och transpersonen gällande transhälsa. Resultatet av respektlösheten kunde i sin tur leda till att vården fick minskad kvalité eller uteblev. Goda upplevelser i möten präglades av respekt för individen, kunskap om transhälsa samt acceptans och förståelse. Slutsats: Hur transpersoner bemötts inom hälso- och sjukvården har präglats av positiva och negativa erfarenheter. Att vårdpersonalen haft transhälsorelevanta kunskaper och förmåga att möta transpersonen med ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt har potential att kunna bidra till att öka hälsa och förebygga ohälsa. / Background: Transgender people have been seen as a marginalized and vulnerable group in society. Examples of discrimination and stigmatization have emerged from societal structures and norms. Both from the environment and internalized. Furthermore, it has been shown that transgender people are at increased risk of mental illness and substance abuse in addition to their trans-specific nursing needs. Aim: The literature study described transgender persons experiences of professional-patient relations in health care. Method: The study was a descriptive literature review. Main results: The most prominent findings included communication between caregivers and transgender people. Negative experiences of care meetings were characterized by when the transgender people were treated disrespectfully by not referring to their affirmed pronoun and identity. Negative experiences were also characterized by the care staff's own values, where transphobia was described, as well as a difference in knowledge between caregivers and the transperson regarding transhealth. The result of this disrespect could in turn lead to quality of care being reduced or care being not available. Good experiences in meetings were characterized by respect for the individual, knowledge of transhealth as well as acceptance and understanding. Conclusion: How transgender people have been treated in health care has been characterized by positive and negative experiences. The fact that healthcare staff have had transhealth-relevant knowledge and the ability to meet the transgender person with a holistic and person-centered approach has the potential to contribute to increasing health and preventing ill health.

Syftet med studien är att explorativt undersöka unga transpersoners och unga med transerfarenhets upplevelser av och tankar kring välmående, i form av könseufori. Detta gjordes med chattintervjuer och uppföljande enkäter med öppna svarsalternativ. Queerfenomenologi, teorier om kön och normer samt begreppet interpellation har använts för att begripliggöra de ungas berättelser och för att ge olika tolkningar av hur könseufori kan förstås. Resultatet visar på det arbete i vardagen som görs av unga transpersoner och unga med transerfarenhet för att må bra och för att känna könseufori. Det kastar därmed även ljus på vikten av ett gott bemötande. Vikten av att sprida kunskap och information om könseufori och de erfarenheter som finns av att må bra, har även lyfts i studien. Sammantaget ger studien kunskap om vad ett subjektivt välmående i form av könseufori innebär, något som ger möjlighet att vidare arbeta hälsofrämjande med gruppen unga transperson och unga med transerfarenhet.