Denna studie ämnar att utreda hur det arv som Carl Michael Bellman lade grunden för levt vidare i efterföljande trubadurers diton. Förutom Bellman har Evert Taube, Cornelis Vreeswijk och Stefan Sundströms verk kartlagts. Med utgång från Bellman valdes fyra vanligt förekommande motiv: Vinet, Kärleken, Naturen samt Livet och döden. Genom att undersöka respektive trubadurers samlade verk kunde dessa sorteras in under de olika motiven. Bellman använde sig också av ett omfattande persongalleri, där olika karaktärer fick symbolisera dessa motiv. Således har trubadurernas persongallerier också inkluderats för analys. Studiens resultat visade att Bellmans vismodell återfinns i samtliga trubadurers verk. Denna modell har förvisso förändrats och förädlats för att passa respektive trubadurs egen stil, men de har alla en tydlig inspirationskälla. Slutligen presenterar denna studie ett antal didaktiska kopplingar. Bellman, Taube och Vreeswijk har blivit en del av Sveriges kulturella arv. Deras personporträtt går därmed att inkludera i svenskämnet på gymnasiet. Det är även möjligt att undersöka hur det svenska språket har förändrats genom att jämföra de olika visorna.