Syftet med denna studie var att kartlägga screeningsinstrument som mäter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de används i vården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka. NRS 2002 hade av dessa tre högst specifitet, då instrumentet bedömer sjukdomens eller skadans svårhetsgrad som en risk för undernäring. Resultaten om hur screeningsinstrumenten används i vården visar att användandet av dessa instrument var sällsynt, rekommendationer följs inte. Orsaker till det är bland annat personalens attityder och kunskapsbrist, ansvarsfördelning och rutiner. Några sjuksköterskor föredrog att använda sig av egna bedömningar av patienternas nutritionsstatus. I studier där nutritionsförbättringsprojekt införts ökade nutritionsscreeningen och dokumentationen signifikant. Slutsatsen är att NRS 2002 är det nutritionsscreeningsinstrument som passar bäst för kritiskt sjuka. Screeningsinstrumenten används dock inte som rekommenderat och orsaker till det är bland annat personalens kunskapsbrist och attityder.

Broeng, K. (2015). Malnutrition in the elderly care. A qualitative study about how nutrition managers works preventively against malnutrition with patients in the elderly care. Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science. The academy of health and working life. University of Gävle, Sweden  The aim of the thesis was to describe how nutrition managers in the elderly care works preventively against malnutrition and also to describe the barriers that the nutrition managers considers to be common in the work with preventing malnutrition. Qualitative method with individual semistructured interviews was used and later on, the material was analyzed by a thematic analysis. Four people in the charge for elderlys nutrition in the elderly care was interviewed. The results found that nutrition managers in the elderly care, among other things, works preventively against malnutrition for the elderly by making estimations if the elderly are at risk of malnutrition. The results also found that meals for the elderly are in some cases planned by recommendations by the Swedish National Board of Health and Welfare and the Swedish National Food Administration (NFA) and also some activities around meals that was planned were based on NFAs recommendations for prevention of malnutrition. Another thing the results found was that a big part of the nutrition managers working with prevention of malnutrition was to teach and motivate the other staff in the elderly care to work preventively against malnutrition, because the nutrition managers perceived that the staff did not have enough motivation and knowledge about the subject.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva orsaker till undernäring hos äldre patienter med höftfraktur i det postoperativa skedet, samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas för att förebygga undernäring. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklarna söktes via databaserna PubMed och CINAHL. 15 artiklar hittades och ligger till grund för resultatet. 14 av dessa var av kvantitativ ansats och en var kvalitativ. Resultat: Orsaker till undernäring postoperativt hos höftopererade äldre patienter var att inte kunna äta, aptitlöshet, bristande kommunikation och låg compliance. Omvårdnadsåtgärder som ökade patientens dagliga energi- och näringsintag var energi- och proteintillskott, god måltidsmiljö, information och stöd angående nutritionens betydelse samt samarbete med annan profession. Detta resulterade i ett högre men inte tillräckligt stort energi- och näringsintag hos större delen av patienterna. Slutsats: Då undernäringsproblematik var vanligt förekommande i det postoperativa skedet hos äldre patienter som drabbats av höftfraktur är det viktigt att tillämpa adekvata omvårdnadsåtgärder samt förebygga orsakerna i ett tidigt skede. Tillägg av energi- och näring samt att aktivt involvera patienten i sin nutrition gav positiva effekter. Trots dessa omvårdnadsåtgärder var det få patienter som kom upp i sitt rekommenderade dagliga energi- och näringsintag. Detta påvisar vikten av att både patienten och sjuksköterskan måste involveras i nutritionsvården.

Patienter med maligna blodsjukdomar kan få munproblem som kan medföra en sårig munslemhinna, detta kan leda till att bakterier kommer in i cirkulationen vilket i sin tur kan orsaka livshotande infektioner (Dickson & Porter, 2006). Att upprätthålla ett gott näringstillstånd är gynnsamt för tillfrisknandet vid cancersjukdom (Cunningham& Bell, 2000). På grund av munproblem och dess eventuella orsak till ett försämrat näringstillstånd studeras munproblem, BMI och åtgärder i uppsatsen. Syftet med den här uppsatsen var att via journaler från patienter som genomgått stamcellstransplantation (SCT) beskriva munproblem och body mass index (BMI) året efter SCT, eventuell relation mellan munproblem och BMI samt vilka åtgärder som dokumenterats vid munproblem. Resultatet baseras på en granskning av 20 (14 män och 6 kvinnor) patientjournaler från patienter som genomgått SCT på grund av olika maligna blodssjukdomar. Patienterna som studerades i uppsatsen har följts upp rutinmässigt och regelbundet på en hematologisk klinik under det första året efter SCT. De data som uppsatsen bygger på är framtagna från patientjournaler vid SCT samt vid de kontroller som görs 3, 6 och 12 månader efter SCT. Utav de 20 patienter som ingick i den här uppsatsen hade 75 % munproblem. En stor del, 90 %, av patienterna med munproblem hade minskat BMI vid 6 respektive 12 månader efter SCT, jämfört med BMI vid SCT. Hos patienterna utan munproblem hade 75 % ett minskat BMI vid 6 respektive 12 månader efter SCT jämfört med BMI vid SCT. Det framkom av resultatet att 70 % av patienterna med munproblem, som enligt journaldokumentation var retningsfria i munhålan efter 8 månader hade ett minskat BMI. Resultatet kunde inte påvisa någon direkt relation mellan munproblem och BMI utan att orsaken till patienternas viktnedgång troligtvis berodde på en kombination av de biverkningar som kommer av SCT. De åtgärder som var mest förekommande vid munproblem var smärtlindring och munfuktande medel enligt patienternas journaler. Vidare forskning inom området behövs, därför vore det intressant med en större studie för att se om de patienter som har svårighet att inta näring via munnen även hade munproblem och utifrån det framkomna resultatet studera om det finns ett samband mellan munproblem och ett sämre Subjective Global Assessment of nutritional status (SGA) värde.

<p>Undernäring förekommer både inom sjukvård och inom omsorg. Det är sjuksköterskans uppgift att identifiera näringstillstånd och det kan göras genom antropometriska mått och bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA). Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans nytta av bedömningsinstrument MNA. Resultatet baserades på 15 artiklar. Det är vanligt inom omvårdnad att personer är undernärda eller är i riskzonen för att drabbas av undernäring. MNA klassificerade fler personer som undernärda eller i risk för att drabbas av undernäring än andra instrument. Det visade sig att de som var undernärda eller i riskzonen drabbades av fler komplikationer än de som hade tillfredsställande nutritionsstatus. Mer forskning behövs och framförallt fler kvalitativa studier för att utvärdera varför sjuksköterskan väljer MNA. Kunskapen om MNA bör introduceras tidigt under sjuksköterskeutbildning för att studenten skall få tillräckliga kunskaper.</p>

<p>Undernäring är ett tillstånd som kan påverka äldre personers dagliga liv och som därmed kan påverka hälsan negativt. Faktorerna som kan leda till undernäring är många och av skiftande slag. Syftet med arbetet var att identifiera och beskriva faktorer som kan leda till att äldre personer bli undernärda. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie och genomförandet av sökningarna gjordes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, ELIN, PsycINFO och PubMed. I den systematiska litteraturstudien ingick 12 kvalitetsgranskade artiklar, både kvantitativa och kvalitativa studier. Resultatet påvisade följande faktorer som inverkar på undernäring: munhälsa, kost, ålder, fysisk hälsa, mental hälsa, aptit och boendeform. En ökad kunskap om och förståelse för faktorer som bidrar till undernäring kan bistå vårdpersonal i arbetet med att förebygga undernäring och att ge omvårdnad till dem som redan utvecklat undernäring.</p>

No description available.

Undernäring förekommer både inom sjukvård och inom omsorg. Det är sjuksköterskans uppgift att identifiera näringstillstånd och det kan göras genom antropometriska mått och bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA). Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans nytta av bedömningsinstrument MNA. Resultatet baserades på 15 artiklar. Det är vanligt inom omvårdnad att personer är undernärda eller är i riskzonen för att drabbas av undernäring. MNA klassificerade fler personer som undernärda eller i risk för att drabbas av undernäring än andra instrument. Det visade sig att de som var undernärda eller i riskzonen drabbades av fler komplikationer än de som hade tillfredsställande nutritionsstatus. Mer forskning behövs och framförallt fler kvalitativa studier för att utvärdera varför sjuksköterskan väljer MNA. Kunskapen om MNA bör introduceras tidigt under sjuksköterskeutbildning för att studenten skall få tillräckliga kunskaper.

No description available.

Syftet var att beskriva förekomst av risk för eller undernäring samt vanligast insatta och typ av förebyggande åtgärder bland personer i särskilt boende samt att undersöka om det fanns skillnader i förekomst av risk för eller undernäring hos personer med neuropsykologiska problem jämfört med personer utan sådana problem. Studien hade en beskrivande och jämförande design med kvantitativ ansats. Datat inhämtades från kvalitetsregistret Senior alert. Deltagarna i studien utgjordes av 341 personer från en kommun i Mellansverige. Resultatet visade att 41,9 % hade risk för eller var undernärda enligt MNA-SF. BMI &lt;22 poäng hade 23,5 %. Under de senaste tre månaderna hade 21,5 % gått ner i vikt, 12,3 % hade minskat sitt födointag och neuropsykologiska problem som lätt förvirring/demens hade 49,3% medan 18,8% hade svår förvirring/demens eller depression. Lätt till svår förvirring/demens eller depression medförde signifikant högre risk för att drabbas av undernäring eller att de var undernärda. De vanligaste förebyggande åtgärderna var att skapa en trevlig måltidsmiljö, minska nattfastan, ge mellanmål och berika maten.