Syfte Övergripande syfte i studien är att undersöka vad som är möjligt att tillämpa av systemteori i interventionsstudier för barn i behov av särskilt stöd samt vilka teoretiska och praktiska implikationer det kan få för interventioner för dessa barn.   Metod En ideal systemteoretisk intervention konstruerades, med hjälp av generell systemteori och dynamisk systemteori för att användas som ett verktyg för analys. Därefter vidtog en systematisk litteraturstudie baserat på ett hermeneutiskt och systemteoretiskt angreppssätt.   Resultat Resultat av litteraturundersökningen blev att endast tre artiklar inkluderades. Dessa artiklar analyserades i jämförelse med den ideala systemteoretiska interventionen. Analysen visar att systemteori fortfarande används på ett övergripande sätt och att man i interventionerna inte använder systemteori under hela interventionsprocessen. Aspekter som saknades i interventionerna är ekologisk validitet, reaktivitet och systemkarakteristika. Lite förenklat innebär detta att man inte beaktar de processer som pågår i relationen mellan det specifika barnet och en specifik kontext. Andra aspekter som saknades i interventionerna var stabiliserande central attraktor (SCA), självstabiliserande och destabiliserande processer. I interventionerna beaktades således inte vad som var systemets stabiliserande kärna, det vill säga vad som upprätthåller systemet i balans och inte vilka processer som stabiliserar och destabiliserar systemet.   Studiens betydelse Sammantaget implicerar den här undersökningen att systemteoretiska interventioner för barn i behov av särskilt stöd behöver utvecklas teoretiskt såväl som praktiskt. Framtida forskning bör på ett teoretiskt plan använda sig av systemteori och dess termer för att kunna följa alla faser i en interventionsprocess. På ett praktiskt plan bör man försöka genomföra systemteoretiska interventioner för olika barn i behov av särskilt stöd i vilka man kontinuerligt uppmärksammar attraktorer för att på så sätt kunna hjälpa så många barn och ungdomar som möjligt i de system de vistas i.

Cancer is one of the most common diseases and it affects not only adults but also many adolecents and children every year. Those who are affected of disease face many challenges that will affect their lives. The aim of this literature review was to illuminate adolecents experience of cancer and how it affects them in their daily living. The result showed that the adolecents experience many physical and mental side-effects from disease and treatment. They expressed the need of information, support and understanding from their families, friends, school and care givers. The treatment made it harder for the adolecents to be with their friends and families in their home environment due to all the time they had to spend in the hospital. This created a feeling of isolation and helplessness among the adolecents. The conclusion is that adolescents experience a difficult time due to their disease and treatment. Therefore it is important for the families, friends, school and care givers to be present, to listen and be supportive during their cancer trajectory.

No description available.

No description available.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilken utbildning skolsköterskan som arbetar på högstadiet och gymnasiet har fått inom ätstörningar i sin yrkesutbildning. Denna uppsats syftar även på att undersöka vilka erfarenheter de har fått under sina yrkesår. Valet av ämne beror på det ökande antalet ätstörningar som drabbar ungdomar och den kompetensutvecklingen som behövs inom skolhälsovården för att leva upp till de riktlinjer som finns. För att undersöka detta har en kvalitativ och kvantitativ studie gjorts med chefen för skolsköterskorna och fem verksamma skolsköterskor i samma kommun. Resultatet visade att skolsköterskan inte har fått lära sig något om ätstörningar i sin yrkesutbildning. Erfarenheter de fått genom att bemöta elever med en ätstörning i sitt yrke är bland annat att medias framställning av kroppen och höga krav på sig själv många gånger ligger bakom en ätstörning. Två av de fem tillfrågade skolsköterskorna i denna studie anser inte sig själva ha tillräckligt med kunskap för att fånga upp och hjälpa drabbade elever.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor av de som skrevs in i behandling på någon av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012. Studien bygger på material från databasen UngDOK där uppgifter från inskrivnings- och utskrivningsformulär som mottagningarna använder sig av i sin kontakt med ungdomarna har sammanställts och analyserats. Frågeställningarna har varit om det finns skillnader och likheter vad det gäller könstillhörighet och psykisk hälsa vid påbörjad öppenvårdsbehandling. En annan frågeställning som undersöktes var om insatserna som ungdomarna blev föremål för varierade beroende på kön. Resultatet visade att flickor i regel mår psykiskt sämre än pojkar. De lider i större utsträckning av oro/ångest, sömnproblem och depression. Beträffande insatser så deltog pojkar oftare i olika nätverkssamtal än vad flickorna gjorde. Flickorna deltog i större utsträckning i hälsosamtal och läkarbesök. Av resultatet kan man också se att det är större andel pojkar än flickor som söker hjälp och det är viktigt att undersöka detta vidare för att möjliggöra en förändring av det.

Bakgrund: När en förälder drabbas av cancer påverkas hela familjen, i synnerhet ungdomar då de samtidigt befinner sig i en känslomässig utvecklingsperiod där deras identitet utvecklas och frigörelseprocessen från föräldrarna inleds. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med en cancersjuk förälder. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt av Lundman och Graneheims (2008) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier och två underkategorier. Oro och rädsla inför framtiden, behov av information och delaktighet, behov av stöd samt att kunna utvecklas av erfarenheten. Resultatet visade att ungdomar hanterade sin förälders cancersjukdom på ett varierande sätt. En del valde att fly undan situationen medan andra valde att finnas närvarande för att hjälpa och stödja den sjuka föräldern. Dessa ungdomar uttryckte att de kom sin familj närmare och att de värderade livet på ett annat sätt än tidigare. Slutsats: Ungdomars rädsla och oro medför ett behov av information och delaktighet för att få en ökad förståelse och kontroll över situationen. Genom att erbjuda stödgrupper och samtal till ungdomar blir de uppmärksammade och en trygghet skapas. Sjuksköterskor bör i sin profession sträva efter lyhördhet för ungdomarnas unika och individuella behov i samband med förälderns cancersjukdom.

The purpose of this thesis is to identify power structures and instruments of power within the Jehovah’s witnesses and investigate how they affect the baptized youths baptized within the organization. The material consists of qualitative in-depth interviews and is analyzed with Foucault's theories of power. The results show that the participants have a very strict relationship to the rules of the congregation and also that they take great care in observing these rules carefully. It becomes evident that young members are exposed to disciplinary measures from the organization. It is also quite clear that the youths internalize hegemonic ideals and that they therefore try to discipline themselves in order to achieve a self image as a good servant of God. The participants concede that they are constantly being surveyed by the congregation and they also express that God is constantly surveying them. Within the organization there is a reward/punishment system which’s purpose is to strengthen the will to follow the organizations rules. My investigation shows that there are power structures and instruments of power within Jehovah’s witnesses that strongly affect the world within which the interviewees live. The instruments of power identified in this thesis drill the participants’ mental and physical operating space. In the thesis I also differentiate power structures within the organization. Foucault’s diffuse concepts about “the power” are concretized using the organization of Jehovah’s witnesses. The ones who represent “the power” are the ones who gain an advantageous position within the organization, but “the power” also stems from the atmosphere, discourse, and hegemonic ideals that surround the organization.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan idrottande och icke-idrottande ungdomar i avseende subjektivt välmående. Barn och ungdomars hälsa är ett otroligt viktigt område att forska på då folksjukdomar, såsom till exempel fetma och diabetes, bereder ut sig och sjunker allt lägre ned i åldrarna. Därför har föreliggande studie valt att undersöka området för att se om välmåendet kan påverkas av att individen är engagerad i organiserad idrott. Området undersöktes med hjälp av enkäter som distribuerades i respondenternas skolmiljö. Totalt deltog 134 respondenter som var och en fick besvara frågor kring sin livstillfredsställelse och sitt känslomässiga välbefinnande. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan idrottare och icke-idrottare. Idrottarna visade på högre livstillfredsställelse och högre affektbalans.  Detta stödjer mycket av den forskning som finns, vilket visar på att organisationsidrotten har en stor inverkan på dess utövare.

Syftet med denna studie var att få en inblick och förståelse för personalens uppfattningar om och upplevelser av ungdomars aggressiva beteenden som befinner sig på en SiS-institution. Dessutom har personalens bemötande gentemot dessa ungdomar belysts från svaren och resultaten av frågeställningarna. En kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt från hermeneutiken användes för att utföra studien tillsammans med semistrukturerade intervjuer med ett antal respondenter från en SiS-institution. von Wrights (2000) relationella och punktuella perspektiv användes som teoretisk utgångspunkt till studien. Resultatet redovisar att respondenterna uppfattade, upplevde och erfarar att ungdomarna som placeras vid institutionen minst någon gång under vistelsen uppvisar ett aggressivt beteende. Det kan även ses i resultatet att personalen upplever att dessa ungdomar i de flesta fall har många av de faktorer som orsakar ett aggressivt beteende med sig till institutionen från deras bakgrund och familjesituation.