Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur överviktiga barn och ungdomar upplever sin livskvalitet. Data samlades in via databaserna Medline/Pubmed och Cinahl och 15 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att överviktiga barn och ungdomar i regel upplevde sämre livskvalitet än normalviktiga barn och ungdomar. Dessa barn upplevde att de blev mer mobbade, var mer missnöjda med sina kroppar, hade sämre självkänsla och var mindre fysiskt aktiva än normalviktiga barn och ungdomar. Ett få tal kände sig generellt bekväma med sina kroppar men upplevde missnöje med vissa kroppsdelar såsom mage, lår, armar och ben. Samtidigt ansågs sig vissa barn och ungdomar vara mer överviktiga än av deras BMI visade och en stor andel upplevde en vilja att gå ner i vikt och ville också se smalare ut. Mobbning visade sig vara betydligt mer vanligt hos överviktiga än hos normalviktiga. Ett fåtal normalviktiga ansåg dessutom att mobbning var något som överviktiga barn och ungdomar fick räkna med att utstå. En slutsats som kan dras är att alla de negativa konsekvenser och upplevelser som överviktiga barn och ungdomar får utstå påverkar deras livskvalitet negativt. Dessa barn och ungdomar behöver därför uppmärksammas, stöttas och få hjälp med att uppnå en hälsosammare livsstil.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur ungdomar med utvecklings störning upplever sin fritid. Genom intervjuer ville jag få ett inifrånperspektiv på hur sju ungdomar 12 – 18 år upplever tillgängligheten till olika fritidsaktiviteter samt vad en meningsfull fritid betyder för dem. Då flera ungdomar i studien hade begränsade möjligheter att samtala utan AKK, alternativa och kompletterande kommunikationssätt valde jag att genomföra intervjuerna med hjälp av samtalsmatta, ritprat samt tecken som stöd. Studien visar att ungdomarna i det stora hela är nöjda med sin fritid. Alla betonade vikten av att vara aktiv oavsett om man var med i en förening eller inte. För nästan alla ungdomar innebar fritiden begränsade möjligheter att umgås med jämnåriga kamrater. Dessa träffade de oftast bara i skolan och i vissa fall på fritidsgården. Föräldrarna hade ett stort ansvar att möjliggöra aktiviteter utanför hemmet. Stöd i form av LSS visade sig inte vara särskilt vanligt och förekom i begränsad omfattning.

Sammanbrott vid samhällsvård för ungdomar är ett förekommande fenomen. Denna studie bygger på litteratur kring ämnet där materialet bearbetats genom en innehållsanalys. Studiens syfte är att studera hur litteraturen framställer orsaker till sammanbrott i samhällsvård. Vidare är syftet att utforska vilka konsekvenser och effekter som uppstår vid sammanbrott i samhällsvård. I studien framkommer det att sammanbrott i samhällsvård är ett förekommande problem inom denna form av myndighetsutövning. Många av ungdomarna har upplevt fler än en placering under sin tid aktuella inom socialtjänsten. Vidare framkommer orsakerna till sammanbrott främst vara kopplade till ungdomens egen beteendeproblematik så som utåtagerande beteende eller psykisk ohälsa. Även när ungdomen inte initierar till sammanbrottet går fenomenet att indirekt relatera till ungdomen. Beträffande konsekvenserna för sammanbrott lyfts både positiva och negativa aspekter fram. Detta främst beroende på den definition av sammanbrott, undersökningsmetod och design som valts. Stabilitet, närhet och kontakt är dock de främsta kriterierna för om effekten av sammanbrott upplevs som positiv eller negativ. / Breakdown in out-of-home care for adolescents is an occurring phenomenon. This study is based on literature on the subject of where the material processed through a content analysis. The study aims to study how the literature presents reasons for the breakdown of out-of-home care. An additional purpose is to explore the consequences and effects arising from the breakdown of out-of-home care. The study found that the breakdown of out-of-home care is a frequent problem in this form of authority. Many of the adolescents have experienced more than one placement during their time in social services. Furthermore, the causes of the breakdown are mainly associated with the adolescents own behavior problems such as acting out or mental illness. Even when the adolescent’s not initiate the breakdown the phenomenon indirectly can be related to the youth. Regarding the consequences of the breakdown the study presents both positive and negative aspects. Depending on the definition of breakdown, the method and design the results of the consequences reveals different. Stability, proximity and contact are the primary criteria for the impact of the breakdown is perceived as positive or negative.

Syftet med studien var att under en femveckorsperiod undersöka möjligheterna till att förändra elevers motivation till fysisk aktivitet. Utifrån detta syfte formulerades följande frågeställning: Vad sker med elevers motivation till fysisk aktivitet om den praktiska undervisningen utformas efter self-determination theory? För att utforma den praktiska undervisningen efter self-determination theory valdes Engstöms praktiker som en grund och stöttepelare i planeringen och genomförandet av lektionerna. Vilket gav en underliggande frågeställning till den ovanstående: - Vilka praktiker finns representerade i underökningsgruppen? Studien har genomförts på en högstadieskola i mellersta Sverige, där två klasser i årskurs (åk) 8 valdes ut att delta i studien. I undersökningsgruppen blev urvalet 14 elever och i kontrollgruppen 9 elever. Undersökningsgruppen genomförde en praktikenkät innan interventionen, vilken låg till grund i planeringen och genomförandet av lektionerna. De två klasserna genomförde en motivationsenkät före och efter interventionen för att mäta motivationsnivån. Resultatet av interventionsstudien visar att det skedde en viss förändring i de olika motivationsnivåerna. Det fanns dock ingen statistisk signifikant skillnad mellan test ett och test två på någon av motivationsnivåerna, varken hos undersökningsgrupp eller hos kontrollgrupp.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhälsovårdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar på högstadiet. Metoden var kvalitativ intervjustudie av deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhälsovården i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i klass inte existerar utan att det är pedagogernas ansvar att undervisa i ämnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istället har ett omfattande hälsosamtal med ungdomar i årskurs åtta där fokus ligger på psykisk ohälsa, känslor och kroppsuppfattning. För att nå fram till ungdomarna i fråga ansåg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att ungdomars självkänsla sätts i fokus samtidigt som god undervisning inom ämnet bidrar till ett stärkande av ungdomars relationer. Samtliga sjuksköterskor påvisade tidsbrist inom yrket och att sex- och samlevnadsfrågor bortprioriteras. Samtidigt upplevde majoriteten brist på kunskap inom ämnet och att en kontinuerlig kunskapsutveckling är ett behov. Slutsatsen var att sjuksköterskorna som deltog i studien ansåg att de inte deltog i sex- och samlevnadsundervisning i den utsträckning som de önskar. Detta på grund av tidsbrist och stort antal elever per sjuksköterska.

Denna uppsats belyser och diskuterar några gymnasieungdomars tankar och funderingar om hur alkoholen påverkar deras liv samt i vilka situationer den förekommer. Undersökningen består av två fokusgruppintervjuer med elever i årskurs ett på ett gymnasium i Mellansverige. Resultatet visar att ungdomars alkoholdrickande och föräldrarnas dryckesmönster hänger ihop. Undersökningen och dess analys visar också att ungdomarnas alkoholdebut är starkt relaterad till ungdomarnas umgängeskrets och den nyfikenheten att testa alkoholen som kan ses påverkas av kompisar, syskon och föräldrarnas inställning till alkoholen. Ungdomarna har lätt att få tag i alkohol och det kan ses som en påverkansfaktor av den mer liberala alkoholpolitiken som existerar, främst gällande införsel av alkohol.

No description available.

No description available.

The aim of the present study was to investigate high school students’ ways of discussing smoking and prevention of smoking. A total of eight high school students participated in the study. Two focus groups were used to collect data, one of smokers and one of nonsmokers. Data were analyzed with inductive content analysis. The main findings were that both smokers and non smokers associated smoking with factors that influence adolescent's smoking behavior. Some of the factors that the participants thought influenced a smoking behavior were friends, parents and teachers' smoking behavior. Smokers were less concerned about the long-term risks of smoking than nonsmokers. However, all participants agreed that short-term disadvantages, such as price, smell and physical fitness were the biggest concerns.  A common attitude among both smokers and non smokers was a critical approach to the chances of reducing the prevalence of smoking among adolescents. Nonsmokers had more concrete suggestions on how to decrease smoking than smokers. What may seem important is to focus on highlighting the short-term disadvantages of smoking, considering the participants’ great concern for them. / Syftet med denna studie var att undersöka hur gymnasieelever resonerar kring rökning och prevention av rökning. Totalt deltog åtta elever från en gymnasieskola i Jönköpings kommun, som var jämt fördelade mellan rökare och ickerökare, samt mellan pojkar och flickor. Två fokusgrupper användes för att samla in data, varav den ena bestod av rökare och den andra av ickerökare. Data analyserades med induktiv innehållsanalys där kategorier och teman identifierades utifrån informanternas utsagor. Resultaten visade att både rökare och ickerökare i hög grad associerar rökning till olika faktorer som påverkar ungdomars rökbeteende. Av intervjuerna framkom att kamraters, föräldrars och lärares rökbeteenden påverkar ungdomars inställning till rökning. Bland kamraterna var grupptryck en vanlig orsak till rökdebut. De vuxna påverkade ungdomarna genom att själva röka och därmed visa att det var accepterat. Ickerökarna var mer oroliga för rökningens långsiktiga risker än vad rökarna var. Samtliga informanter var överens om att kortsiktiga nackdelar som pris, lukt och kondition var de största orosmomenten. Gemensamt för både rökare och ickerökare var också att de ställde sig kritiska till chanserna att minska förekomsten av rökning bland ungdomar. Rökarna menade att det inte gick att göra speciellt mycket innan individen själv hade bestämt sig för att sluta röka. Först därefter kunde andra människor komma in och hjälpa. Ickerökarna förde ett liknande resonemang men hade fler konkreta förslag på åtgärder som kunde minska rökningen. Exempelvis föreslog de att skolan startar olika projekt mot rökning samt att vuxna agerar goda förebilder för ungdomarna. Med tanke på informanternas stora oro för rökningens kortsiktiga nackdelar kan det vara angeläget att i högre grad belysa och problematisera dessa. Att även öka vuxnas förståelse för hur de påverkar unga kan vara av betydelse, eftersom informanterna menar att vuxnas rökbeteenden ofta speglar av sig på ungdomar.