Syftet med studien var att undersöka hur skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet i Malmö arbetar förebyggande mot ungdomsbrottslighet och narkotikabruk bland unga inom samverkansforumet SSPF. Vidare ämnade studien att undersöka vilka för- och nackdelar aktörerna upplevde med samverkan. Studien utgick från en kvalitativ metod som baserats på semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom samverkansforumet i Malmö. Materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet jämfördes med en tidigare genomförd utvärdering av SSPF i Göteborg och Mölndal och analyserades utifrån tidigare forskning inom ämnesområdet samverkan. Resultatet visade att SSPF tillämpas för att arbeta brotts- och narkotikaförebyggande mot ungdomar i riskzon på både grupp- och områdesnivå i Malmö. Utifrån intervjuerna framkom resursbrist och bristande engagemang från aktörer som begränsande faktorer för samverkansarbetet. Vidare ansågs samverkan leda till en stor intern nytta i form av förbättrad kommunikation mellan aktörerna och ett vidgat kontaktnät. Intervjudeltagarna upplevde även att samverkan möjliggör ett effektiviserat brotts- och narkotikaförebyggande arbete då samtliga aktörers kunskap och erfarenheter inom området kan utnyttjas till fullo. Studiens resultat visar på likheter mellan Malmö, Göteborg och Mölndal, såsom uppfattningen av syftet med SSPF, resursbrister som hindrar samverkan, och en splittrad syn på nivån av den externa nyttan. Den stora skillnaden mellan kommunerna är det grundläggande arbetssättet där Malmö arbetar på grupp- och områdesnivå medan Göteborg och Mölndal arbetar på individnivå. / The aim of this study was to examine how schools, social services, police and leisure sector in Malmö work preventively against youth criminality and drug use within the cooperation forum SSPF. Furthermore, the study aimed to investigate which advantages and disadvantages the actors experienced with the cooperation. The study was based on a qualitative method based on semi-structured interviews with professionals within the cooperation forum in Malmö. The material was analyzed through a thematic analysis. The result was compared with a previously carried out evaluation of SSPF in Gothenburg and Mölndal and was analysed based on previous research in the subject area of ​​cooperation. The result showed that SSPF is applied to work preventatively against crime and drug use among youths at risk at both group and area level in Malmö. Based on the interviews, a lack of resources and a lack of commitment from actors emerged as limiting factors for collaborative work. Furthermore, the collaboration was considered to lead to a great internal benefit in the form of improved communication between the actors and an expanded network of contacts. The interview participants also felt that cooperation enables more efficient crime and drug prevention work, as the knowledge and experience of all actors in the field can be used to the full. The study's results show similarities between Malmö, Gothenburg and Mölndal, such as the perception of the purpose of the SSPF, resource shortages that hinder collaboration, and a divided view of the level of the external benefit. The big difference between the municipalities is the basic way of working, where Malmö works at the group and area level, while Gothenburg and Mölndal work at the individual level.

Området kriminalitet och brott är ett väl diskuterat ämne i dagens samhälle. Då unga begår brott finns idag fler olika insatser inom det sociala arbetet, exempelvis inom öppenvården där unga personer kan få hjälp genom ungdomsbehandling, kontaktperson, familjebehandling, socialsekreterarstöd och Sociala insatsgruppen (SIG). Inom slutenvården kan placeringar på HVB-hem och SIS bli aktuella inom det sociala arbetet. Åström m.fl. (2013) beskriver att det upplevs som svårt för socialsekreterare att hitta rätt och framför allt matchande insatser som står i paritet till ungdomarnas behov. Brottslighet och kriminalitet som socialt problem medför stor orolighet och otrygghet för medborgarna, bidrar till samhällsekonomiska utmaningar och hotar rättssäkerheten i samhället. I den politiska debatten debatteras huruvida exempelvis straffskalorna för kriminella handlingar ska höjas och vilka effekterna det skulle bli av en sådan lagreglering, vilket i sig är en viktig fråga. Dock är detta i ett skede när brottsligheten redan utvecklats hos en individ, en reaktiv handling från samhället, och behandlar inte roten till problemets uppkomst, vilket i stället skulle vara ett proaktivt försök att genom socialt arbete tidigt se och bemöta riskfaktorer för ingången i kriminaliteten. Av dessa anledningar pekar forskningen på ett än större behov kring att de samhälleliga resurserna dels fortsätter utveckla de nuvarande insatserna som finns inom det sociala arbetet, dels att ekonomiska resurser behöver öronmärkas till det förebyggande arbetet i tidigt skede för att samhället inte ska utmanas med att försöka släcka bränder i framtiden. Därav syftar vår studie till att försöka förstå vilka riskfaktorer som är, sett ur tidigare kriminellas egna erfarenheter, bidragande till ingången och engagemanget i en kriminell livsstil. Genom semistrukturerade intervjuer med sex tidigare kriminella har studien kartlagt vilka insatser som intervjupersonerna själva anser behövs, i det förebyggande arbetet med denna problematik. Vårt syfte och våra frågeställningar har besvarats och analyserats med hjälp av tidigare forskning inom området samt genom vår valda teori, den utvecklingsekologiska teorin. Vårt resultat och vår analys har bland annat uppmärksammat att våra intervjupersoner haft många olika riskfaktorer, gällande sig själva och sin närmiljö, för tidig ingång i kriminalitet som tillsammans skapat en kumulativ effekt och påverkat deras utveckling negativt. Vi har även upptäckt att avvikande beteenden hos barn och ungdomar kan innebära en risk för ingång i kriminalitet vilket bör förebyggas genom att bemöta individens behov. Även skolan och föräldrarnas samspel är viktig och de behöver inkludera, se och höra elevernas/ barnens behov för att bidra med trygghet, kärlek och en känsla av samhörighet.

Det här är en kvalitativ studie där yrkesverksamma poliser som arbetar med unga lagöverträdare och barn och unga med ett normbrytande beteende intervjuades. Det genomfördes en semistrukturerad intervju och en fokusgruppsintervju. Intervjuerna genomfördes i en större stad i Sverige. En tematisk analys tillämpades på det insamlade materialet. I resultatet framkommer det att barnets bästa genomsyrar polisens arbete oavsett om de möter unga lagöverträdare, målsäganden eller vittnen. Brottsprevention och samverkan är också ett viktigt inslag i ungdomsgruppens arbete utöver utredningsarbetet. En av studiens viktigaste slutsatser är att samverkan mellan ungdomsenheten, socialtjänst och skolan tidigare har varit bristfällig. Samverkanssvårigheterna bestod till stor del av en defensiv sekretesstolkning från socialtjänstenssida samt att skolan och polisen inte hade en nära samverkan gällande det brottspreventiva arbetet gällande barn och unga.

Socialtjänsten har ett stort ansvar när det kommer till barn och unga och ska verka för att de växer upp under goda och trygga förhållande. Att arbeta med barn och unga inom ramen för socialarbete beskrivs som utmanande och många socialarbetare som arbetar med denna målgrupp tenderar att drabbas av sekundär traumatisering och utbrändhet. Hur socialarbetare hanterar och upplever olika känslor som uppstår i deras professionella möte med barn och unga är dock ett område som är relativt outforskat trots att det är något som kan få betydelse för alla involverade. Syftet med denna studie har varit att förstå hur socialarbetarnas känsloarbete ser ut och påverkas i mötet med barn och unga som begått allvarligare brott, för att belysa och tydliggöra socialarbetarnas behov. I denna studie har intervjuer genomförts med sex socionomer som på olika sätt arbetar inom ramen för socialtjänsten i Sverige. Resultatet indikerar att socialarbetare aktivt använder sig av känsloarbete för att upprätthålla professionalism och försöka göra skillnad. Samtidigt upplever de svårigheter att förankra teoretisk kunskap i det praktiska arbetet. Studien indikerar att det kan vara värdefullt att förstå hur socialarbetarnas känsloarbete ser ut för att bidra med kunskap relevant för professionell utveckling och det relationskapande arbetet. / Social services have a great responsibility when it comes to children and young people work to ensure that they grow up in good and safe conditions. Working with children and young people within the framework of social work is described as challenging and many social workers who work with this group tend to suffer from secondary traumatization and burnout. However, how social workers handle and experience different emotions that arise in their professional encounter with children and young people is an area that is relatively unexplored, even though it is something that can be important for everyone involved. The purpose of this thesis has been to understand how social workers emotional labour looks like and is affected in the meeting with children and young people who have committed serious crimes, to highlight and clarify the social workers needs. In this study, interviews have been conducted with six social workers who work within social services in Sweden. The results indicate that social workers actively use emotional labour to maintain professionalism and to try to create change. At the same time, the social workers experience difficulties in anchoring the theoretical knowledge in the practical work. The study indicates that it is valuable to understand social workers emotional labour to contribute knowledge relevant to professional development and the relationship-building work.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka sociala riskfaktorer för återfall i brott hos unga kriminella som presenteras i aktuell forskning. Metod: Studien genomfördes genom en allmän litteraturöversikt med systematiska inslag. Sökningen gjordes i Criminology Collection och Sociology Collection. För utformning av sökstrategi användes SPIDER och de huvudsakliga inklusionskriterierna var kvantitativa, 2010-, riskfaktorer och recidivism. Syntetiseringen gjordes narrativt och studien hade en deduktiv ansats på grund av teoretisk referensram samt induktiv då slutsatserna dras från de delar av resultatet som svar på studiens syfte. Resultat: Resultatet baseras på de 14 artiklar som inkluderats varav inga artiklar från Sverige återfanns i sökningen. De huvudsakliga riskfaktorerna som visade association med recidivism var familjeförhållanden, skola och arbetsliv, umgänge, fritidsintressen och rekreation samt attityder och värderingar. Inga nya riskfaktorer presenteras i denna studie utan redan kända sammanställs och redogörs för. / Aim: The aim was to compile current research to see which kind of social risk factors presented for recidivism in youth delinquents. Method: This study is a general literature review with systematic elements. The search was conducted in Criminology Collection and Sociology Collection. The search strategy was formed by SPIDER and the main criterias for inclusion were quantitative, 2010-, risk factors and recidivism. The synthesizing was done narratively and the study had both an inductive and deductive onset. Results: The results are based on the fourteen articles included in the study, no articles from Sweden were found in the search. The main risk factors that were associated with criminal recidivism were family relations, school and work, socializing, leisure and recreation and also attitudes and values. No new factors of risk were found in this study, instead already known risk factors were summarized and explained.

In today's society, there is an increasing need and demand for authorities to collaborate to achieve improved outcomes around social problems. The purpose of the study is to investigate how the social services view collaboration with the police in the case of juvenile delinquency, in a municipality located in southwestern Sweden. The approach of the study is qualitative method in the form of semi-structured interviews. After all interviews had been conducted, all material was transcribed and a thematic analysis was conducted to find codes and themes in order to analyze the content. The philosophical basis of the study is the hermeneutic approach. The respondents' answers have been interpreted with the help of previous studies, the stamping theory and collaboration theories. The results show success factors and obstacles in collaboration such as catching up in time and confidentiality. The conclusion of the study is that all respondents have a positive view of collaboration, despite obstacles. Furthermore, it is also concluded that crime prevention is an effect of collaboration despite the fact that social services do not apply direct crime prevention strategies in their work. The most important conclusion is that society has failed to catch the young people with norm- breaking behavior even earlier.

Denna studies syfte var att undersöka vilken effekt idrottsaktivitet har på brottsnivån i Sveriges kommuner. Fokuset var att studera om sport kan användas som brottsförebyggande åtgärd mot ungdomsbrottslighet på kommunnivå i Sverige. Kvantitativa metoder genomfördes främst genom linjära regressionsanalyser för att undersöka effekterna mellan beroende- och oberoende variabler kontrollerat för andra faktorer. Datan vi använt oss av i denna studie kommer från olika statliga myndigheter och organisationer. Resultatet visar att idrottsaktivitet har negativa effekter på anmälda brott, det vill säga när idrottsaktiviteten ökar så minskar brottsligheten. Vår studie visar också att idrottsaktivitetet har negativa effekter på flera enskilda brottstyper som studerats. Studien har öppnat upp för ett nytt perspektiv kring idrottsaktivitet och dess brottsförebyggande effekter, och en förhoppning med denna studie är att skapa ett välgrundat underlag för vidare forskning. / The purpose of this study was to investigate the effect of sport activity on the crime rate in Swedish municipalities. The focus was to study whether sports can be used as a crime prevention measure against youth crime at the municipal level in Sweden. Quantitative methods were used, mainly linear regressions to investigate the effects between dependentand independent variables controlled for other factors. The data we have used in this study comes from different government agencies and organizations. The result shows that sport activity has negative effects on reported offenses, when the sport activity increases, the crimes decrease. Our study also shows that sport activity has negative effects on many individual crimes that have been studied. The study has opened for a new perspective on sport activity and their crime prevention effects, and an expectation we have on this study is to create a well-founded basis for further research.

Hallunda/Norsborg is considered to be an unsafe residential area. Most likely, young people cause adisproportionate high amount of the portion of the insecurity that is related to crime. Therefore it is hereassumed that the insecurity would decrease more with time if society succeeded in motivating more ofthe tenants stay until old age, compared to other possible measures that society can do to improve thesituation. Because the amount of teenager would decline, since we only have teenage children during aperiod of our lives.In this study, longitudinal data regarding the turnover of lease contracts and a number of other factors,have been collected and compared with data regarding the amount of reported crimes committed in thearea.The results show that, measured in the turnover of lease contracts, the tenants stay longer. But despitethis, the amount teenagers and reported crimes has not diminished. However, data from the court forrental issues indicates that the illegal second hand rental of the apartment has increased during theperiod. Thus the conclusion is that the assumption can neither be rejected nor substantiated. Moreoverthe socio-economic status of the residents and the number of police in the area has increased. But thepupils' performance in elementary school has not improved. / Hallunda/Norsborg anses vara ett otryggt bostadsområde. Sannolikt orsakar ungdomar oproportionelltmycket av den del av otryggheten som är relaterad till brott. Om så verkligen är fallet antas här attotryggheten skulle minska mer med tiden om samhället lyckades motivera fler av hyresgästerna till attbo kvar till ålderdomen, jämfört med andra möjliga åtgärder som samhället kan göra för att förbättrasituationen. Eftersom ungdomarna i så fall skulle bli färre, då vi bara har tonårsbarn under en period avvåra liv.I denna studie har data mellan år 2000-2018 rörande ut-/inflyttningen samt ett antal andra faktorer pågruppnivå, som kan ha betydelse för ungdomarnas benägenhet att begå brott studerats och jämförts meddata för antalet brott begångna i området.Resultaten visar att, mätt i omsättningen av hyreskontrakt, bor hyresgästerna kvar längre. Men trots dethar varken antalet ungdomar eller mängden brott minskat. Data från hyresnämnden tyder dock på att denolovliga andra hands uthyrningen av bostäderna har ökat under perioden. Slutsatsen av jämförelsen äratt antagandet varken kan förkastas eller beläggas. Vidare har den socioekonomiska statusen för deboende och antalet poliser i området ökat. Däremot har elevernas prestationer i grundskolan inteförbättrats.

The purpose of this study was to examine young offenders’ attitudes towards crime, and to the penalty they have been sentenced to as juveniles. More specifically its aim was to examine an intervention program called Galaxen, specifically used  to deal with  juveniles  in Växjö. This intervention program consists mainly of conversations with social workers from social services,  aiming  towards  better  self-awareness  and  the  ability  to  understand  the  consequences  of one’s actions. In two focus groups, ten social workers involved in Galaxen were asked to discuss  these matters.  Three  individual  interviews with  young  offenders  previously  attending Galaxen were also conducted. The analysis was based on a social learning perspective, identifying  anti-  and  procriminal  attitudes.  It was  concluded  that  young  offenders’  attitudes  towards crime may be  the result of previous and present exposure  to anti- or procriminal attitudes,  and  that modeling  and  social  control  conducted  by  grown-ups,  especially  parents,  is quite  important when  it comes  to  young people’s behavioral development.  It was  also  concluded that one’s self-efficacy may be altered, by learning to think through new perspectives.

<p>The purpose of this study was to examine young offenders’ attitudes towards crime, and to the penalty they have been sentenced to as juveniles. More specifically its aim was to examine an intervention program called Galaxen, specifically used  to deal with  juveniles  in Växjö. This intervention program consists mainly of conversations with social workers from social services,  aiming  towards  better  self-awareness  and  the  ability  to  understand  the  consequences  of one’s actions. In two focus groups, ten social workers involved in Galaxen were asked to discuss  these matters.  Three  individual  interviews with  young  offenders  previously  attending Galaxen were also conducted. The analysis was based on a social learning perspective, identifying  anti-  and  procriminal  attitudes.  It was  concluded  that  young  offenders’  attitudes  towards crime may be  the result of previous and present exposure  to anti- or procriminal attitudes,  and  that modeling  and  social  control  conducted  by  grown-ups,  especially  parents,  is quite  important when  it comes  to  young people’s behavioral development.  It was  also  concluded that one’s self-efficacy may be altered, by learning to think through new perspectives.</p>