Följande uppsats är en studie av skuggsystem (shadow systems, eng.) där ansatsen var att införskaffa insikter om varför en användare väljer att utveckla och använda ett skuggsystem istället för det av organisationen sanktionerade informationssystemet. Ett skuggsystem är ett datoriserat system som är utvecklat av en slutanvändare i en organisation vid sidan av det sanktionerade systemet med syftet att kringgå detsamma. Vid Uppsala Universitets institutioner utvecklas och används en rad skuggsystem för kursplanering, administration och ekonomisk planering. För att ta reda på varför dessa uppkommit byggdes ett teoretiskt ramverk bestående av teorier från den vetenskapliga expertisen på området skuggsystem. Sedan genomfördes kvalitativa intervjuer med ett antal personer vid några institutioner av varierande storlek. Svaren jämfördes sedan med det teoretiska ramverket och analyserades därefter. En oförutsedd faktor gav oväntade slutledningar angående universitetsvärldens organisationsstruktur och dess ovanliga typ av styre. Uppsala Universitets avsaknad av centralt stött resurshanteringssystem och institutionernas kollegiala styre medför stort ansvar för studierektorer att på egen hand ta fram fullgoda system, antingen internt vid institutionen eller ta in kunskap utifrån.

I denna uppsats undersöks hur fyra statliga universitet presenterar grundläggande information om sig själva via sina webbplatser. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka vilka språkliga medel – och i förekommande fall visuella medel – som de utvalda lärosätena väljer att använda för att uttrycka sin identitet i texterna. Analysmaterialet består av fyra texter skrivna av Uppsala universitet, Lunds universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet. Dels analyseras texterna var för sig, dels görs en komparativ analys av texterna skrivna av kategorierna äldre och yngre universitet. Frågeställningarna analyseras med kritisk diskursanalys som ramverk kompletterat med en praktisk metod för brukstextanalys. Dessutom undersöks vissa av texternas multimodala aspekter. Resultatet visar att även om materialet består av myndighetstexter befinner sig texterna i gränslandet mellan reklam och myndighetsinformation. Texterna lånar ord och uttryck från den kommersiella sfären. Dessutom syftar texterna, vissa mer än andra, till att skapa en identitetsbaserad relation med mottagaren som påminner om den mellan producent och konsument. Särskilt de äldre universiteten har tagit ett större steg in i den marknadsanpassade diskursen, framförallt genom att personifiera och intimisera relationen mellan lärosätet och textens möjliga mottagare. De yngre universiteten positionerar sig än så länge på ett större avstånd från mottagaren och håller fast vid en mer traditionell stil där saklighet och viss distans är viktiga parametrar.

Uppsatsen undersöker medlemmarnas förhållande till feedback inom två institutioner, institutionen för geografi, medier och kommunikation (GMK) och institutionen för pedagogiska studier (IPS) på Karlstads universitet. Feedback är ett kommunikationsverktyg som används för att främja organisationsmedlemmarnas utveckling. Denna individuella utveckling är essentiell för ett universitets verksamhet eftersom medlemmarnas kunskap och kompetens är en av dess viktigaste tillgångar. Att denna typ av kommunikation värderas högt manifesteras i universitetens institutionalisering av feedback och hur den integreras i arbetsrutinerna. Problemområdet innefattas av hur dessa institutioner skiljer sig i strukturen från den klassiska hierarkiska företagsstrukturen, med en tydlig rangordning mellan chef och anställd, med fokus på feedbackens roll i denna typ av organisation. Forskning som inriktar sig specifikt till denna typ av struktur inom en organisation är idag underrepresenterade och skapar därför ett forskningshål. Syftet med uppsatsen är att undersöka de två nämnda institutionerna med fokus på feedback, med dess institutionalisering och dess integration i arbetsrutinerna, och hur medlemmarna förhåller sig till denna process. För att undersöka vilken effekt denna institutionalisering av feedback har, skapades följande tre frågeställningar: Hur framförs kritik inom en organisation där feedback är institutionaliserat? Hur skiljer sig synen på feedback hos dessa institutioner jämfört med företag med en klassisk hierarkisk organisationsstruktur? Hur påverkar organisationskulturen förmågan men även viljan att kritisera samt att ge och ta emot feedback?För att kunna besvara dessa frågor har relevant tidigare forskning inom området identifierats. De olika valda teorierna berör fem olika faktorer: Kanalval, ledarskap, relationer, organisationskultur och feedback som alla har en direkt koppling till forskningsområdet. Exempel på dessa teorier är Information Richness Theory (IRT) som poängterar hur olika kommunikationskanaler bör tillämpas. Leader membership exchange theory (LMX) och Conceptual model of employee questions poängterar hur personliga relationer påverkar kommunikation och hur ledarskapsstrukturen inom en organisation påverkar feedback. En ytterligare central komponent i hur medlemmarna förhåller sig till feedback är organisationskulturen. Denna kultur kan brytas ned i tre olika kategorier; identifikation, förtroende och engagemang. De har alla en inverkan på feedbackprocessen och bör därför tas med i beräkning. Även forskning direkt kopplat till feedback återfinns inom avsnittet tidigare forskning. Tillämpandet av en enkätundersökning gav möjligheten att dra generella slutsatser om populationen. Frågorna i enkäten är förankrade i den tidigare forskningen och är operationaliserade i förhållande till de tre forskningsfrågorna. Den insamlade data visade på att en institutionalisering av feedback har en övervägande positiv effekt hos medlemmarnas förhållning till denna. Institutionens medlemmar har överlag starka och välmående relationer till sina kollegor och ledare. Medlemmarna känner att de fritt kan framföra sina åsikter, oavsett yrkesposition, och att dessa åsikter respekteras, vilket är en följd av det starka förtroendet de har för sina kollegor och ledare. Identifikationen till institutionerna är överlag stark, vilket påverkar medlemmarnas engagemang och viljan till att utvecklas. Feedback fordrar en kanal som kan förmedla komplex information, som samtidigt ska möjliggöra en tvåvägskommunikation och vara personlig för att uppnå önskad effekt. Detta förhåller sig institutionerna till och feedback förmedlas primärt muntligt. Resultatet visar att en genomtänkt förhållning till feedback har en stor påverkan på organisationens verksamhet. / The essay examines the members' relationship with feedback within two institutions, the Department of Geography, Media and Communication (GMK) and the Department of Educational Studies (IPS) at Karlstad University. Feedback is a communication tool used to promote organizational development. This individual development is essential for a university's business because of its members knowledge and skills are one of its most important assets. The importance of this kind of communication is manifested in the university's institutionalization of feedback and how it is integrated into the work routines. The problem area is comprised of how these institutions differ in the structure in relation to the classical hierarchical business structure, with a clear ranking between boss and employee, focusing on the role of feedback in this type of organization. Research that focuses specifically on this type of structure within an organization is currently underrepresented and therefore creates a research hole. The purpose of the paper is to examine the two mentioned institutions with a focus on feedback, its institutionalization and its integration into the work routines, and how the members relate to this process. To investigate the impact of this institutionalization of feedback, the following three questions were created:  How is criticism conducted within an organization where feedback is institutionalized?  How does the view of feedback differ from these institutions compared with companies with a classical hierarchical organizational structure? How does organizational culture affect the ability but also the willingness to criticize and to give and receive feedback? In order to answer these questions, relevant prior research in the area has been identified. The different theories chosen relate to five different factors: Channel selection, leadership, relationships, organizational culture and feedback, all of which are directly linked to the research area. Examples of these theories are Information Richness Theory (IRT) that emphasizes how different communication channels should be applied. Leader membership exchange theory (LMX) and Conceptual model of employee questions emphasize how personal relationships affect communication and how leadership structure within an organization affects feedback. An additional central component of how members relate to feedback is the organizational culture. This culture can be broken into three different categories; identification, trust and dedication. They all have an impact on the feedback process and should therefore be taken into account. Research related to feedback can also be found in the previous research section. The application of a survey gave the opportunity to draw general conclusions about the population. The questions in the questionnaire are anchored in the previous research and are operationalized in relation to the three research questions. The collected data showed that the institutionalization of feedback has a predominantly positive effect on members' relation to this. The members of the institution generally have strong and prosperous relationships with their colleagues and leaders. Members feel that they can freely express their views regardless of their professional position, and these views are respected, which is a consequence of the strong trust they have for their colleagues and leaders. Identification to the institutions is generally strong, which affects the members' commitment and the willingness to develop. Feedback requires a channel that can transmit complex information, which will simultaneously enable two-way communication and be personalized to achieve the desired effect. This relates to the institutions and feedback is transmitted primarily orally. This result shows that a thoughtful attitude to feedback has a major impact on the organization's activities.

Uppsala University (UU) is a complex institution, which combines geographically disparate campuses, as well as distance education programs and metropolitan sites for international students. Like many other universities, UU is currently reviewing its e­learning and Learning Management Systems (LMS) situation. In effect, signalling the desire for a strategic change in the future management of learning and teaching arrangement. This thesis analyzes UU’s strategic position and current drivers of change from a LMS and e­learning perspective. Conclusions drawn on the results suggests both retarding and accelerating measure for effective LMS and e­learning engagement. The author contend that adoption of a LMS systems is likely to enhance an e­learning situation if engaged with indicated drivers of change. Illuminating potential LMS transition process, including summation for the upcoming transition.

Motivation som process innefattar det som driver människan framåt och får henne att agera. Det som driver människan till handling är hens behov. Människan upplever välbehag när behov uppfylls och obehag när dessa inte tillfredsställs. För att en student ska påbörja, fortsätta med och slutföra högskolestudier krävs en viss mängd motivation. Motivation kan vara av antingen intern eller extern karaktär. Syftet med detta arbete var att studera till vilken utsträckning programstudenterna vid Luleå Tekniska Universitet ansåg sig vara motiverade till sina studier. Ytterligare ett syfte var att studera förekomsten av intern och extern motivation bland dessa programstudenter. Detta för att kunna framta den motivationsfaktor som respondenterna värderar högst. Data samlades in med hjälp av en webbenkät där respondenterna skattade graden av total motivation, intern motivation och extern motivation. Skattningarna jämfördes sedan mellan studenter tillhörande olika typer av utbildningar samt mellan studenter som befann sig i början respektive slutet av sin utbildning. Materialet analyserades sedan med hjälp av SPSS. Resultatmönstret tydde på att studenterna vid universitetet var stabilt motiverade till sina studier. Respondenterna uppvisade även en svag tendens till att skatta intern motivation högre än extern. Utbildningstyp (filosofisk/teknisk) och/eller tid vid utbildning (början/slutet) hade ingen signifikant effekt på skattningarna av total motivation, intern motivation eller extern motivation. / Motivation as a process involves everything that drives humans forward and causes them to act in a certain direction. What primarily drive people to act are their needs. Humans feel comfortable when needs are met and discomfort when not satisfied. In order for a student to start, continue and complete university studies, a certain amount of motivation is required. Motivation may be of either internal or external character. The purpose of this study was therefore to investigate to what extent the students at Luleå University of Technology considered themselves motivated for their studies. Another purpose was to study the amount of intrinsic and extrinsic motivation among these students. Data was collected using a web survey where the participants were asked to estimate their total motivation, intrinsic motivation and extrinsic motivation. Estimates were then compared between participants belonging in philosophical versus technical faculty and between students in the beginning versus the end of their education. The material was then analyzed using SPSS. The performance pattern indicates that the students felt motivated to their studies. The feeling of motivation was seen as stable. The results showed that students had a week tendency to estimate their intrinsic motivation a bit higher than extrinsic motivation. Results showed that faculty affiliation or beginning / end of education had no significant effect on estimates of total motivation, intrinsic motivation or extrinsic motivation.

No description available.

Detta är ett examensarbete på 22,5 hp för högskoleingenjörer i innovationsteknik och design. Arbete tilldelades av Camatec Industriteknik AB i samarbete med Barilla Sverige AB. Projektet gick ut på att utveckla regleringsmöjligheterna för en av Barillas borststationer som borstar bort överflödigt mjöl från brödkakorna efter bakning. Idag är problemet att det tar lång tid och är mycket omständigt att göra en enkel reglering och det vill Barilla komma ifrån. Önskemål från Barilla var att kunna applicera den nya lösningen till flera maskiner då det finns liknande problem på andra produktionslinor. De metoder som använts under examensarbete är väl beprövade metoder inom produktutveckling. Dessa metoder har studerats och tillämpats under utbildningen gång och är därmed väl beprövade. Metoder som idégenerering, elimineringsmatriser och konstruktionsteknik är några av de som används i detta projekt. En teoretisk ställtidssimulering har tagits fram för koncepten för att kunna se om koncepten lyckats minska ställtiderna. Kostnadskalkyler för de främsta koncepten togs också fram för att kunna jämföra konceptens kostnad och dess simulerade omställningstider. Detta för att kunna ta ut ett bra koncept att jobba med. Den nya produkten har visat sig ge en minskad teoretisk ställtid med hela 43%. Detta då en minskning av andelen skruvar som måste lossas för att kunna göra omställningen, samt att de skruvar som var svåra att komma åt är nu lättåtkomliga, precis som Barilla önskat. Vid en omställning av den nya maskinen kan alla skruvar lossas från utsidan av sidoplåtarna. Den nya maskinen kommer att underlätta för operatören då alla skruvar som måste lossas innan en omställning kan göras är placerade på utsidan av gavelplåtar. Detta betyder att operatören inte behöver komma åt skruvar som är placerade på trånga och svåråtkomliga ställen. Den nya produkten har även standardiserats genom att enbart använda en typ av mutter. Detta gör att operatören inte behöver mer än ett verktyg för att göra en omställning av maskinen. / This project for students in Innovationsteknik och design, 22,5 ECTS credits is the final process of the education. This project has been assigned by Camatec Industriteknik AB in cooperation with Barilla Sverige AB. The project is all about to make it easier to make changeover on one of Barillas brushing machines. One of their requests was that the final solution could work on more than just one of their machine. The methods that has been used in this project has followed the product development methods that been a large part of the education. Processes like brainstorming, failure mode and effects analysis and two difference elimination matrix to choose a concept, this are some of methods that has been used in this project. To ensure that best concept is chosen the concept is tested in a theoretical changeover simulation to see if the changeover time has been reduced. There was an estimate of cost that was made in this project. Both the simulation and cost is compared to each other. Out of this result the best concept could be made. The new product has shown result from the theoretical changeover simulation that the changeover time has been reduced by 43%. The amount of bolts and nuts that need to be loosened to obtain a changeover has been reduced. The client ordered a new technical solution that will make it easier to make a changeover, by reducing the nuts that was hard to reach and make it possible to just loosened everything from the outside of the endplate the request has been solved. The new product will make it easier for the operator to make the changeover and adjust the machine. The biggest change is that all the nuts or bolt that you need to released to make a changeover is now located on the outside and the endplate. That means the operator doesn’t need the extra effort to get to the nuts or bolts that are hard to reach. The new product is only using one type and bolts and nuts which means that the operator only need one tool to make the changeover. This will reduce time and make it easier for the operator.

I föreliggande studie undersöks vilka typer av vetenskapliga kapital som varit viktiga för kvinnliga civilingenjörsstudenters val att söka sig till sina utbildningar. Studien, som utförts vid Uppsala universitet i Sverige och Technische Universität Wien i Österrike, undersöker även om det finns skillnad i kapitalens betydelse på de olika platserna. Detta är ett relevant ämne eftersom kvinnor är underrepresenterade på både den svenska och framförallt på den österrikiska arbetsmarknaden för civilingenjörer. Då studiens fokus ligger på de kvinnliga civilingenjörsstudenternas egna upplevelser och motiveringar har djupintervjuer använts som huvudsaklig metod för materialinsamling. Slutsatsen är att studenternas val främst influerats av komponenter vilka kan klassas som vetenskapligt relaterat kulturellt kapital. Generellt sätt är de olika kapitalens betydelse snarlik oberoende av lärosäte. En skillnad är dock den vetenskapliga identiteten som är mer uttalad hos de österrikiska studenterna.

Följande uppsats kommer att undersöka huruvida expansionen av antalet studieplatser vid universitet och högskolor under 1990-talet i Sverige har påverkat möjligheterna för realiserad social rörlighet uppåt. Genom att jämföra respondenter för år 1991 med respondenter för år 2010 ämnar vi besvara frågeställningen hur social rörlighet och sannolikheten att uppnå en akademisk examen har utvecklats i Sverige. 1991 utgör mätpunkten före expansionen, och 2010 efter. Möjligheten definieras i denna studie av den realiserade möjligheten. Baserat på en klassindelning som utgår från individens yrkestillhörighet genomförs logistiska regressionsanalyser för att finna hur olika klassbakgrund påverkar sannolikheten för individer i Sverige att ha uppnått en högre klasstillhörighet än uppväxtklassen. Med utgångspunkt i både mikro- och makroteoretiska perspektiv skapar vi en analysmodell som appliceras för att undersöka sannolikheten att uppnå en högre klasstillhörighet än den man kommer ifrån, sannolikheten att uppnå en akademisk examen samt sannolikheten att vara stationär i sin klasstillhörighet. Vi kommer även presentera diverse tidigare studier som behandlar ämnet social rörlighet, social skiktning och utbildning. Studien som genomförs är deduktiv, och det teoretiska ramverket utgörs av teorier på främst mikronivå. Vi kan i vår studie finna att sannolikheten för social rörlighet samt sannolikheten för att uppnå en universitetsexamen är högre för 2010 än 1991, vilket leder oss till slutsatsen att högskoleexpansionerna har varit effektiva medel för en större jämlikhet när det gäller social rörlighet och högsta uppnådd utbildning i Sverige. Samtidigt kan vi finna en relativt hög grad av social reproduktion i Sverige, vilket skulle kunna indikera att en individs habitus har stor inverkan. Vi kan dock inte finna några statistiskt signifikanta könsskillnader. Dock finner vi att sannolikheten att uppnå en akademisk examen är högre för individer som spenderat huvuddelen av uppväxten utomlands, men att de samtidigt har ett lägre odds att hamna i en högre klass än föräldrarnas klasstillhörighet.

This essay is a qualitative case study about the Swedish university programme Music & Event Management (MEM). The programme is a part of the Linneaus University (LNU) and the education takes place at two different locations, the first half of the programme in the small town of Hultsfred and the remaining time in the city of Kalmar. The programme has existed since the year 2001. Since 2013 the number of applying students has decreased and this resulted in the decision that the programme will not accept any applications the year 2019. This study is of an abductive nature. Nine people from MEM and other similar programmes have been interviewed. Results have been made by analyzing and coding the empirical data collected in the interviews along with presented theories.   The purpose of this case study is to identify and analyze the possible causes behind the decreasing number of applying students and to find out which factors the programme and university can work with in order to turn this negative trend around. By doing so we hope to identify factors that other higher creative educational programmes, nished for a specific industry, can have in mind to avoid a decreasing number of applying students or when having this problem.   Our findings suggests that there are a number of different factors that can have an impact on the number of applications for this kind of education. Some of these factors are possible to avoid to some extent and some are not. We found that the world in which the education operates within can affect the attractivity of the programme, such as the economical situation and the ever changing industry that the programme is nished to. The educational content of the programme can also have great effect on whether or not students find the programme suitable for eventually working in the music industry, there is a choice of being a practical or academically focused programme. We also identified that the marketing is a crucial factor regarding the attractivity, how the programme presents itself for the students as a brand and how available the education is. We hope that our findings in this case study can help MEM and other programmes of this kind to prevent the problem of decreasing applications.