Detta arbete handlar om läxor, deras syfte och deras effekter, men även om hur inlärning kan ske på andra sätt i dagens skola. Meningen var att försöka få en uppfattning om läxor är nödvändiga eller om det bara är ett koncept som förväntas av skolan och läraren. Det ligger inte i skolans uppdrag att ge läxor och därför är det intressant att få en uppfattning om varför de finns och används. Forskning visar att läxor för yngre barn inte har någon effekt på inlärningen och att undervisning som är lärarledd ger bättre resultat. Lärarna som jag intervjuat menar att det är omöjligt att nå kunskapsmålen utan läxa och menar att läxor förbereder eleverna för framtiden. Eleverna i min undersökning tycker om läxor, men tycker att de kan bli jobbigt om man inte förstår vad det är för uppgifter man ska göra. De upplever även att de lär sig mer i skolan än av läxorna och av läxorna lär de sig, "saker", "massor" och "ingenting" när frågan ställdes. Eleverna har dock en annan insikt om inlärning som kan ske genom lek. / This work is about homework, its effects and its purpose but also about how learning can occur in different ways in school nowadays. The idea was to gain a perspective if homework is necessary or it’s just something that is expected of the teacher and the school. Research shows that in elementary school homework has no effect and that teaching in school gives better results. But for the teachers I interview, think that it’s not possible to keep up with the syllabus without homework. But the students have an insight about learning that can happen through play.

Konsumenters behov och preferenser har förändrats på grund av samhällets utveckling. Idag räcker det inte endast med ett bra och billigt utbud för att konsumenter ska komma till köpcentrum, det bör istället vara en plats dit människor vill åka och uppleva. Köpcentrumförvaltare använder facility management och en del av det är utformandet av hyresgästmix. Denna bör idag riktas mot en mer upplevelsebaserad hyresgästmix för att finna konkurrensfördelar. Upplevelser skapas genom att en individ interagerar sig med sin omgivning och det finns fyra olika sätt att studera en upplevelse på: underhållning, utbildning, estetik och eskapism. Idag saknas forskning kring hur de fyra kategorierna används vid skapandet av en hyresgästmix ämnad för upplevelser genom facility management av köpcentrum. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur konsumenter skapar upplevelser i köpcentrum med hjälp av en upplevelsebaserad hyresgästmix. I den teoretiska referensramen beskrivs upplevelseekonomi, de fyra upplevelsekategorierna samt olika typer av hyresgästmixar. Teorin upplevelseekonomi valdes för att studera hur olika konsumenter skapar olika upplevelser i köpcentrum. Metoden som använts i studien har varit kvalitativ då studien ville fånga konsumenters olika upplevelser utifrån ett köpcentrums hyresgästmix. Studiens datainsamling genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tio konsumenter. Resultatet påvisar att det finns fyra olika konsumentgrupper som besöker och skapar upplevelser utifrån hyresgästmixen i ett köpcentrum: den sociala, den engagerade, den sökande och den praktiska konsumentgruppen. I diskussionen jämförs framkomna konsumentgrupper i relation till olika typer av hyresgästmixar samt de fyra upplevelsekategorierna. I avsnittet diskuteras även resultatet i jämförelse med tidigare forskning vilket resulterar i en modell som visar hur respektive konsumentgrupp skapar olika upplevelser gentemot varandra med hänsyn till upplevelsekategorierna. Slutsatsen påvisar vikten av att studera vad konsumenter skapar för upplevelser i köpcentrum för att kunna anpassa utformningen av en upplevelsebaserad hyresgästmix. De fyra konsumentgrupper som framkommit i studien kan utveckla teori för facility management när köpcentrumförvaltare ska utforma en upplevelsebaserad hyresgästmix. / The consumers behaviour have changed over time, today it is not enough to have cheap and competitive prices alone to entice consumers to the shopping centre. A shopping centre should be a place where people want to go and experience. Shopping centre managers use facility management and a part of this is the tenant mix. This should be focused towards a more experience-based direction thus finding a competitive advantage. Experiences are being created when an individual integrates itself with the environment and there are four different categories to study experiences of: entertainment, education, aesthetics and escapism. There is currently a lack of research on how the four categories are being used in this experience creation through the facility management of shopping centres. The purpose of this study was to examine how consumers create experiences in the shopping centre by an experience inspired tenant mix. In the theoretical framework the experience economy is being described, the four categories of experiences available and the different types of tenant mixes. This theory was selected to study how consumers create different experiences in the shopping centre. The method used in the study was a qualitative research approach, since the study wanted to capture consumers different experiences from a shopping centre’s tenant mix. Qualitative research allowed for this insight. The study’s data was collected through semi-structured interviews with ten consumers. The results found that there were four different consumer groups visiting and creating experiences based on the tenant mix in a shopping centre: the social, the dedicated, the searcher and the practical consumer group. In the discussion the consumer groups are being discussed in relation to the different types of tenant mixes and the four categories of an experience. The section also takes previous research into consideration allowing for comparisons. This results in a model being created that shows how each consumer group creates these different experiences with each experience category being accounted for. The conclusion demonstrate the importance of studying consumers motivations and demands in shopping centres in order to be able to adapt and accommodate for the creation of these experiences. From the consumer groups that have emerged in the outcome, it may develop theory for facility management when they design experience based tenant mix in the shopping centre.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur arbetssättet upplevelsebaserad undervisning kan främja andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling inom samhällsorienterade ämnen. Under arbetet har vi valt att utgå från två frågeställningar som lyder: På vilket sätt kan upplevelsebaserad undervisning understödja andraspråkselevers begreppsutveckling? Samt, På vilket sätt kan upplevelsebaserad undervisning bidra till att utveckla ämneskunskaper? När arbetet inleddes blev vi varse om det bristande forskningsläget kring kopplingen mellan upplevelsebaserad undervisning och språk- och kunskapsutveckling. Av den anledningen valde vi därför att dela upp teoridelen och forskningen efter dessa två utgångspunkter. Strukturen på arbetet har följt samma spår för att sedan i slutdiskussionen se om det finns något samband mellan utgångspunkterna. Arbetet är en empirisk undersökning, för att sammanställa ett resultat valde vi metoden semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av empirin från intervjuerna och den tidigare forskningen har ett resultat med hög validitet kunnat sammanställas. Granskningen har förhållit sig objektiv till all insamlad data så att studien skall ha hög tillförlitlighet. En slutsats har kunnat presenteras utifrån bearbetningen av resultatet. Vi har kommit fram till att arbetssättet upplevelsebaserad undervisning utvecklar framförallt andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Via arbetssättet blir undervisningen konkret för eleverna då begrepp- och ämneskunskaper kan utvecklas parallellt.

Syftet med vår studie är att belysa aktiva förskolepedagogers tankar och funderingar om utomhuspedagogik. En dag på en förskola är inte den andra lik och inte minst pedagogers syn på utevistelse skiljer sig åt. Studien har utgått från frågeställningarna: Vad anser pedagogerna är positivt respektive negativt med utomhuspedagogik? Hur ser den pedagogiska verksamheten ut utomhus? Hur använder pedagogerna sin närmiljö i sin utomhuspedagogik? Tidigare forskning inom området visar att pedagoger anser att utomhuspedagogik tillför något till verksamheten men att intresset och kunskapen inte alltid finns för att verksamheten ska kunna bedrivas utomhus. Materialet till empirin kommer från semistrukturerade intervjuer gjorda med fem aktiva förskolepedagoger på tre olika förskolor i olika kommuner. Intervjuerna är genomförda under våren 2014. Resultatet visar att pedagogerna ser utomhuspedagogik som något positivt och något de gärna använder i sin verksamhet, men ibland räcker inte kunskapen och intresset till. Respondenterna visade en vilja för att använda sin närmiljö i verksamheten och det förekommer en planerad verksamhet när de är på gården men även ute i sin närmiljö. Slutsatsen är att det är pedagogernas intresse, kunskap och engagemang som avgör vilken verksamhet som förekommer utomhus.

Syftet med undersökningen är att dels ta reda på hur förskollärare tänker kring utomhus­vistelsens syfte. Syftet är även att utifrån de ramfaktorer som finns i verksam­heten, undersöka hur förskollärare arbetar med utomhuspedagogik. En kvalita­tiv ansats med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta informan­ter. Resultatet visar att förskollärare har olika syften med barns utomhusvis­telse, samt att olika ramfaktorer kan påverka förskollärares arbete med utomhuspedagogiken. Slutsatsen är att ett pedagogiskt respektive romantiskt synsätt genomsyrar förskollärares arbete med utomhuspedagogik, samt att det råder en viss omedvetenhet kring olika ramfaktorer och dess påverkan på arbetet med utomhuspedago­gik.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse upplevelsen har för minnet. Studien behandlar tre problemformuleringar: (1) Vad minns eleverna några månader efter sitt besök på Sörmlands museum? (2) Varför minns eleverna just de sakerna? Här studeras de två aspekterna: Av vilka anledningar anser eleverna själva att de har dessa minnen? Vad säger utomhuspedagogisk forskning om upplevelsernas betydelse för lärandet? (3) Hur väl stämmer elevernas minnen överens med de syften som Sörmlands museums har med sin verksamhet?</p><p>Studien baseras på en enkätundersökning där sammanlagt 205 elever i årskurs 4 och 5 har deltagit i ett studiebesök på Sörmlands museum under våren 2004. Efter fyra till åtta månader ombeds eleverna utveckla två frågeställningar / påståenden: (1) Detta minns jag… (2) Jag minns det för att…</p><p>Resultatet visar att eleverna har rika minnen från besöket samt att de allra flesta eleverna upplevde besöket som positivt. Studien av elevernas minnen efter deltagande i programmen på Sörmlands museum visade att 70 procent av eleverna mindes aktiviteter de fått göra själva. 51 procent hade auditiva minnen och 40 procent hade visuella minnen. 37 procent av eleverna hade minnen som var kopplade till en specifik plats på Nyköpingshus.</p><p>Den orsak de flesta eleverna själva angav till att de kom ihåg dagen var att de hade positiva minnen, 75 % skrev att det var roligt. Många elever upplevde även programmen som spännande, intressanta och unika. Karaktären hos deltagarnas minnen liksom deras egna teorier om varför de minns det de minns stärker den utomhuspedagogiska forskningens syn på inlärning. Egna upplevelser, i synnerhet sådana som involverar många sinnen, rörelse och en plats som förstärker lärandet, ger eleverna något att associera faktakunskaper till. Studien har visat att de studerade programmen utgör en arena för spännande möten mellan samtid och dåtid. Elevernas omfattande och positiva minnen visar att Sörmlands museum lyckas väl med sin föresats att fungera som ett komplement till skolan.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse upplevelsen har för minnet. Studien behandlar tre problemformuleringar: (1) Vad minns eleverna några månader efter sitt besök på Sörmlands museum? (2) Varför minns eleverna just de sakerna? Här studeras de två aspekterna: Av vilka anledningar anser eleverna själva att de har dessa minnen? Vad säger utomhuspedagogisk forskning om upplevelsernas betydelse för lärandet? (3) Hur väl stämmer elevernas minnen överens med de syften som Sörmlands museums har med sin verksamhet? Studien baseras på en enkätundersökning där sammanlagt 205 elever i årskurs 4 och 5 har deltagit i ett studiebesök på Sörmlands museum under våren 2004. Efter fyra till åtta månader ombeds eleverna utveckla två frågeställningar / påståenden: (1) Detta minns jag… (2) Jag minns det för att… Resultatet visar att eleverna har rika minnen från besöket samt att de allra flesta eleverna upplevde besöket som positivt. Studien av elevernas minnen efter deltagande i programmen på Sörmlands museum visade att 70 procent av eleverna mindes aktiviteter de fått göra själva. 51 procent hade auditiva minnen och 40 procent hade visuella minnen. 37 procent av eleverna hade minnen som var kopplade till en specifik plats på Nyköpingshus. Den orsak de flesta eleverna själva angav till att de kom ihåg dagen var att de hade positiva minnen, 75 % skrev att det var roligt. Många elever upplevde även programmen som spännande, intressanta och unika. Karaktären hos deltagarnas minnen liksom deras egna teorier om varför de minns det de minns stärker den utomhuspedagogiska forskningens syn på inlärning. Egna upplevelser, i synnerhet sådana som involverar många sinnen, rörelse och en plats som förstärker lärandet, ger eleverna något att associera faktakunskaper till. Studien har visat att de studerade programmen utgör en arena för spännande möten mellan samtid och dåtid. Elevernas omfattande och positiva minnen visar att Sörmlands museum lyckas väl med sin föresats att fungera som ett komplement till skolan.

Relationsmarknadsföring och upplevelsebaserad marknadsföring i form av event är en kommunikationsform som används allt mer av företag. Butiksevent är en typ av event som hålls för att stärka varumärkesidentiteten genom att samla målgruppen i butiken och erbjuda unika upplevelser till kunden. Den här studien syftar till att ta fram en mall för butiksevent hos ett modeföretag för att skapa möjligheter att anordna event i fler butiker. Studien behandlar ett verkligt behov och har utförts i samarbete med modeföretaget Lindex. Lindex anordnar idag butiksevent i Sverige men vill utöka verksamheten till att inkludera fler länder. Därför krävs ett verktyg som kan användas av anställda för att planera event. Resultatet av studien är en mall som skapades med grund i presenterad litteratur och i förstudien samt i relation till uppsatta mål. Mallen är baserad på Project Breakdown Structure och för att exemplifiera dess olika delar användes Lindex planeringsprocess som modell. Mallen värderades genom en enkätundersökning som utforskade hur testpersonerna upplevde mallen i förhållande till målen. Undersökningen visade att mallen till hög grad uppfyller målen. Därmed kunde slutsatsen dras att det sätt mallen är utformat på är väl fungerande för att uppfylla syftet. / Relationship marketing and experience-based marketing in the form of events is a type of communication that is increasingly used by companies. In-store events are a kind of event which is held to strengthen the brand identity by gathering the target group in the store and offer unique experiences to the customer. The purpose of this study is to produce a template for in-store events at a fashion company to create opportunities to organize more events. The study is based on a real need and was conducted in collaboration with the fashion brand Lindex. Today, Lindex organizes in-store events in Sweden and wants to extend the activity to include more countries. Therefore, a tool that employees can use to plan events is needed. The result of the study is a template that was created based on existing literature as well as the pre-study and in regard to the established objectives. The template is based on Project Breakdown Structure and the planning process at Lindex was used to exemplify its different parts. The template was evaluated though a survey which investigated how the test subjects experienced the template in relation to the objectives. The survey showed that the template meets the objectives to a great extent. Thus, it can be concluded that the way the template is designed is well functioning in fulfilling the purpose.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om och i så fall hur fritidspedagoger/grundlärare mot fritidshem arbetar med det kompletterande uppdraget. Studien grundar sig utifrån en av skolinspektionens kvalitetsgranskningar som pekar på att ett flertal fritidshem har en stor potential att höja kvalitén på sin undervisning och därigenom stimulera elevernas utveckling och lärande. De genomgående frågeställningarna i examensarbetet är: Vad anser lärare i fritidshem att det kompletterande uppdraget innebär? Hur anser lärare i fritidshem att de genom sin undervisning och sina arbetssätt kompletterar skolan för elevernas utveckling och lärande? Hur beskriver lärare i fritidshem sina hinder för att utföra det kompletterande uppdraget? En tidigare studie som detta examensarbete lutar sig på är Persellis och Hörnells (2019) studie om förståelsen bakom det kompletterande uppdraget som visar på skilda uppfattningar om uppdragets innebörd och arbetssätt. Denna studie är kvalitativ och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Empirin har analyserats i relation till John Deweys syn på skola och lärande samt med hjälp av begreppen formellt och informellt lärande. Resultatet visar att uppdraget innebär att komplettera skolans undervisning genom att erbjuda det skolan har och det den saknar, samtidigt som det sker ett samspel mellan elevernas utbildning och erfarenheter. Tematisk, upplevelsebaserad, situationsstyrd, och luststyrd undervisning är några av de arbetssätt som informanterna beskriver som tillvägagångssätt för det kompletterande uppdraget. Lärarna i fritidshem beskriver brist på samverkan och integration mellan skolan och fritidshem som hinder för deras möjlighet att komplettera skolan särskilt under skoltid. Det vi har kommit fram till är att fritidshemmen kompletterar skolans teoretiska och ofta abstrakta kunskap med praktiska arbetssätt för att bidra till att konkretisera och ge mening med kunskaper i verkliga situationer.

Syftet med den här studien är att undersöka om, och i så fall hur, den fantasibaseradeverklighet som skapas i upplevelsebaserad pedagogik, i det här fallet en teaterföreställning med uppföljningsarbete, kan stimulera barns känsloliv och lärande. Metoden är ett kvalitativt gestaltande arbete, en teaterföreställning, som fortsätter i ett upplevelsebaserat äventyr där åtta barn deltagit. Det teoretiska perspektivet för studien ärneuropedagogik i kombination med Vygotskijs (2010) teorier kring fantasi och analysenbaseras på framförallt videodokumentation av teaterföreställningen och efterföljandeäventyr. Resultatet av studien visar att de deltagande barnen var ovana vid att en pedagog gick in i roll så mycket som under projektets gång och barnen tycktes också på olika sättbli känslomässigt påverkade under hela arbetet. De visade både rädsla och kämparglöd som entusiasm och glädje. Vidare har jag också kunnat se hur gränsen mellan fantasi ochverklighet varit hårfin.