Nyproducerade bostäder upplevs ofta som väldigt lika. Öppen planlösning, trestavigt ekparkettgolv och vitmålade väggar beskriver idag en typisk nyproduktion. Idag ligger fokus på att skapa funktionella, yteffektiva bostäder och kostnadseffektivitet eftersträvas. Prefabricerade standardlösningar bidrar till en förkortad byggtid. Vid jämförelse av nyproducerade bostäder och äldre sekelskifteslägenheter kan man se mer detaljarbeten i de äldre lägenheterna. Syftet har varit att fastställa om den svenska nyproduktionen är likriktad och upplevelsefattig. För att undersöka om detta stämmer har ett flertal byggföretag i Stockholm intervjuats. I undersökningen har även mäklare och andra representanter från branschen deltagit för att bidra med sina åsikter och för att skapa ett bredare perspektiv i frågan. Byggföretagens nyproducerade lägenheter har besökts. Under visningarna har lägenheterna studerats och bedömts utifrån de upplevelsevärden som presenteras i Ola Nylander och Kjell Forsheds bok Bostadens omätbara värden. Dessa värden beskriver både subjektiva upplevelser och tekniska detaljer som sägs bidra till en god bostad.  Undersökningen är begränsad till bostadsrätter i flerbostadshus i Stockholmsområdet. Resultatet blev att hela 80 % av de intervjuade tycker att dagens nyproduktion är likriktad. Även om företagen skulle få ekonomiskt bidrag väljer de ändå inte att prioritera förbättringar av de kvalitéer som bidrar med karaktär och personlighet i en bostad. Visningarna påvisade att det fanns brist på dessa kvalitéer i de flesta bostäderna men även att det fanns några få företag som urskilde sig från mängden med sin produktion.   Förhoppningen är att detta arbete ska uppmärksamma avsaknaden av upplevelsevärden i nyproducerade bostäder samt inspirera till mer fantasi och variation i den annars likriktade nyproduktionen. / Nowadays the planning in the buildings is strongly controlled by authorities, designed by architects and built by construction companies. Newly built dwellings are often considered as very similar. Open planning, parquetted flooring by oak and white walls are common words in description of todays’ dwellings. The priorities of the construction companies are to create functional space-efficient apartments and strive for cost-efficiency in the production. The use of prefabricated building parts and standardized modules contribute to a shortened building process. When comparing newly built dwelling with older dwellings from the beginning of the 20th century a great difference in materials and details can be found. The purpose has been to determinate whether the Swedish production is similar and unsatisfying. To determine if these theses are true, a number of construction companies located in Stockholm where contacted and interviewed. In the research a few real estate agents and other representatives from the industry participated to contribute with their own opinions and perspectives. A study of the building companies dwellings were examined during showings and evaluated by the different qualities described in the book Bostadens omätbara värden, by Ola Nylander and Kjell Forshed. These qualities describe both subjective perceptions and technical aspects which are supposed to contribute to a “good housing”. The research has been limited to co-operative apartments in tenement building in the area around Stockholm. 80% of the interviewed agreed with the thesis that the Swedish production is undiversified and unsatisfying. Even if the companies would have received financial founding, they would not choose to give priority to the qualities that would improve the character and the individuality in the dwellings. The showings proved a lack of these qualities in most dwellings but also that some construction companies were distinguished from the others with their production. Hopes are that this composition will draw attention to the absence of the qualities regarding the experience of the dwellings and inspire to a greater variation and diversity in the otherwise similar production.

I en tid av ökande urbanisering blir grönområdens betydelse för invånarnas välbefinnande och stadsutvecklingen alltmer framträdande. Denna studie undersöker tre områden i Borlänge kommun med fokus på dess offentliga grönområden utifrån kvalitet, användning och matchning mellan utbud och efterfrågan. Genom en abduktiv ansats kombineras teori och empiri för att förstå komplexiteten i människors relation till grönområden. Teoretiska perspektiv som används inkluderar upplevelsevärden, platsidentitet och platskänsla samt kommunikativ planering. En kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomförs och resultaten visar att invånarna har liknande preferenser och främst använder grönområden för motion och avkoppling och värderar rofyllda, skyddade och naturliga grönområden högst. Trots detta varierar tillgången till närliggande grönområden betydligt mellan områdena, där Hönsarvet har bäst tillgänglighet jämfört med Gylle och Hagalund. Studien identifierar även att faktorer som ålder och boendeform påverkar upplevelsen av grönområde. Hönsarvet har bäst matchning mellan invånarnas önskemål och grönområdens kvalitet, medan Gylle och Hagalund har utrymme för förbättringar för att bättre passa invånarnas preferenser. Genom att integrera invånarnas perspektiv i planeringsprocessen kan Borlänge kommun skapa grönområden som främjar befolkningens välbefinnande och samhällets hållbarhet på lång sikt, i linje med Agenda 2030 och målsättningar för hållbar stadsutveckling.

Ett mycket högexploaterat förslag utformas där en egen identitet skapas åt Arenastaden i Växjö. Solens gång, bullerkällor, brandrisker, kulturhistoriska värden och många mål i kommunens visionsbild för Arenastaden väger in vid utformning av förslaget. Förslagets nya upplevelsevärden och andra kvalitéer analyseras med hjälp av en solstudie, bullerkällsundersökning och analysmetod av Kevin Lynch. Projektuppgiften är baserad på att en mycket hög exploatering drar ner på områdets upplevelsevärden. Då analysens resultat föll annorlunda erhölls ett annat resultat – metoden; att bygga på höjden besparar grönytor och de värden som mäts vid en Lynchanalys.

The concept of accessibility has in recent years been more used in urban planning, where access to urban services and attractive places, such as green areas, is desirable. In a rapidly growing city region like Stockholm, accessibility is especially important in order to provide an attractive and sustainable region. Several studies have supported the positive correlation between green areas, human well- being and sustaining a good quality of life. However, it is rather the qualities possessed by a green area that is attractive and not necessarily the space itself. Moreover, access to green areas is considered to affect the property values and can further indicate whether a green area quality is demanded or not since it may differ depending on the green area type and its quality. Although studies concerning accessibility to green areas and the correlation to property values already have been conducted to some extent for Stockholm, the combination of qualitative green areas have not been extensively researched for the entire region with a network analysis approach. The purpose of this study is to measure the accessibility to green area qualities within the Stockholm region and further assess whether the measured distances correlate with the property values within the region. In this thesis, four green area qualities are selected, based on experience values, which are: Spacious, Quietness, Parks and Protected areas for biodiversity. These green area qualities are considered to contribute to individual’s quality of life, but for their usefulness from a regional planning perspective, a combination of different qualities could have been more attractive. The access is further measured from each dwelling in the Stockholm region to these green area qualities, via the pedestrian road network, for different geographical divisions within the region. These four divisions are: Archipelago areas, Urban countryside areas, Countryside areas and Urban areas. The accessibility analysis is conducted by using a GIS-based network analysis. The correlation between the measured distances and the property values per area is determined by using the Pearson correlation method. The results show that the access to spacious green areas generally is at least good in the entire region, while the access to quietness and protected areas for biodiversity generally is poor. The access to parks is only measured for Urban areas, due to limited mapping, and the results show that a majority have at least good access. Also, the results show that dwellings generally have best access to spacious green areas, while they have poorest access to quietness within the entire region. Dwellings located in the outer parts of the Urban areas had poorer access to Parks than in the more central areas. Moreover, the results indicate that there are differences in access for different geographical divisions within the region and it can be concluded that Urban areas have generally poorer access than the more rural areas. It is found that all different datasets have a positive correlation between the measured distance and the property values per areal, which means that dwellings located far away from these green area qualities have higher property values. The exceptions were for the green area quality: Parks, in Urban areas, and the green area quality: Protected areas for biodiversity, in Urban countryside areas, which instead had a negative correlation. Basically, this means that these dwellings located close to parks in Urban areas and close to protected areas for biodiversity in Urban countryside areas have higher property values. The study further shows that the correlation between all datasets is weak. These weak correlations are however assumed to be affected by other location factors that may have directly opposite correlations to these green area qualities, such as access to the city center, public transport and other urban services. However, all correlations in this study are found to be statistically significant, which mean it can be concluded that a true correlation exists, although it is weak. For the statistical results to be more useful from a regional planning perspective, other location factors could be analyzed as well, in order to get a better understanding of the statistical results. Finally, the results from both the accessibility analysis and the statistical analysis can be used as a basis for future planning and as a spatial decision support to sustain a good quality of life within the Stockholm region. / Konceptet tillgänglighet har under de senaste åren använts mer frekvent inom stadsplanering, där tillgänglighet till urban service och attraktiva platser, så som grönområden, är önskvärt. I en snabbt växande stadsregion som Stockholm är tillgänglighet extra viktigt för att bidra till en attraktiv och hållbar region. Ett flertal studier stödjer att det finns en positiv korrelation mellan grönområden, mänskligt välmående och att upprätthålla en god livskvalitet. Det är dock snarare kvaliteterna ett grönområde besitter som är attraktivt och inte nödvändigtvis själva ytan. Följaktligen kan tillgänglighet till grönområden anses påverka fastighetsvärdet och kan vidare ge en indikation om vilka grönområdeskvaliteter som efterfrågas, då det kan variera för olika grönområdestyper med olika kvaliteter. Trots att studier angående tillgänglighet till grönområden och korrelationen till fastighetsvärden redan har utförts i viss utsträckning i Stockholm, saknas kombinationen med grönområdeskvaliteter på en regional nivå med ett nätverksanalytiskt angreppssätt. Syftet med denna studie är att mäta tillgängligheten till grönområdeskvaliteter i Stockholmsregionen och vidare att bedöma om det uppmätta avståndet mellan fastigheter och grönområden korrelerar med fastighetsvärden i regionen. I studien väljs fyra grönområdeskvaliteter baserat på upplevelsevärden, vilka är: Rymd, Rofylldhet, Park och Skyddade områden för biodiversitet. Dessa kvaliteter antas bidra till ökad livskvalitet, men dess användbarhet inom regional planering skulle kunna vara mer attraktiv om de kombineras med andra kvaliteter i analysen. Tillgängligheten mäts från varje bostad i Stockholmsregionen till dessa grönområdeskvaliteter, via gångvägsnätet, för olika geografiska områden inom regionen, vilka är: Skärgård, Tätortsnära landsbygd, Landsbygd och Tätort. Detta utförs genom att använda en GIS-baserad nätverksanalys. Korrelationen mellan det uppmätta avståndet och fastighetsvärden per areal bestäms genom att använda Pearsons korrelationsmetod. Resultatet från tillgänglighetanalysen visar på att tillgängligheten till rymliga grönområden generellt sett är bra eller mycket bra i hela regionen, medan tillgängligheten till rofylldhet och skyddade områden för biodiversitet generellt sett är dålig. Tillgängligheten till parker är endast uppmätt för urbana områden på grund av begränsad kartering och resultatet visar på att majoriteten har bra eller mycket bra tillgänglighet. Följaktligen indikerar resultaten att tillgängligheten skiljer sig för de olika geografiska områdena inom regionen och det kan konstateras att urbana områden generellt sett har sämre tillgänglighet än landsbygdsområden. Dessutom indikerar resultaten att tillgängligheten varierar mellan de olika grönområdeskvaliteterna. Användbarheten av tillgänglighetsresultaten antas vara relevant för framtida regionala planerare som ämnar fokusera på dessa specifika kvaliteter. För att få ett mer heltäckande perspektiv angående befolkningens livskvalitet i regionen behövs dock även andra grundläggande kvaliteter inkluderas i tillgänglighetsanalysen. Kvaliteterna i denna studie kan dock bidra som en del i bedömningen av regional tillgänglighet med fokus på att upprätthålla en god livskvalitet. Den statistiska analysen visar att alla olika dataset har en positiv korrelation mellan det uppmätta avståndet och fastighetsvärdet per areal, vilket innebär att fastighetsvärdet ökar för bostäder som ligger långt ifrån dessa grönområdeskvaliteter. Undantagen för detta är: Park, i urbana områden, och Skyddade områden för biodiversitet, i tätortsnära landsbygd, som istället har en negativ korrelation. Detta innebär att fastighetsvärdet ökar för bostäder som ligger nära parker i urbana områden och skyddade områden för biodiversitet i tätortsnära landsbygd. Studien visar även på att korrelationerna mellan samtliga nämnda variabler är svaga. Dessa svaga korrelationer antas bero på inverkan av andra samverkande lägesfaktorer, såsom tillgänglighet till stadskärnan, kollektivtrafik och annan urban service, som möjligtvis har direkt motsatt korrelation till dessa grönområdeskvaliteter. Samtliga korrelationer är dock statistiskt signifikanta, vilket innebär att slutsatsen kan dras att det finns en sann korrelation, även om den är svag. För att få det statistiska resultatet mer användbart för regional planering kan även andra lägesfaktorer analyseras för att få en bättre förståelse för det statistiska resultatet. Slutligen kan resultaten från både tillgänglighetsanalysen och den statistiska analysen användas som ett underlag för framtida planering och som en del av ett rumsligt beslutsstöd för att upprätthålla en god livskvalitet inom Stockholmsregionen.