Kondens i icke-uppvärmda byggnader är ett välkänt problem, men hur dessa byggnader bör hanteras är mindre känt. I Vanadislundens vattenreservoar installerades en avfuktnings anläggning med förväntan att kondensen som funnits i byggnaden i 100 år ska försvinna. Problemet som istället uppstod var saltutfällningar och saltsprängningar på insida yttervägg. Detta examensarbete är baserat på att ge en beskrivning av hur salt-sprängningar och utfällningar sker. Samt vad som händer då denna typ av byggnad avfuktas samt hur denna typ av byggnader bör hanteras.  Detta arbete gjordes dels genom att göra en litteraturstudie om fenomenet saltutfällningar och sprängningar, hur dessa uppstår och varför. Samt genom beräkningsprogrammet WUFI där olika situationer simulerades för att besvara frågeställningarna. Vid fall 1, då den relativa fuktigheten (RF) sattes till 90% gavs slutsatsen att inga problem bör uppstå med saltutfällningar eller sprängningar. Vid fall 2 då den relativa fuktigheten sattes till 70%, torrt inneklimat, gavs slutsatsen att problem kan uppstå.  Den generella slutsatsen som detta arbete resulterade var att denna typ av byggnad bör hanteras med stor omtanke och att avfukta denna typ av byggnad kan leda till stora problem. / Condensation in unheated buildings is a well-known problem, but how these buildings should be handled is less known. A dehumidification plant was installed in Vanadislunden's water reservoir with the expectation that the condensation that had existed in the building for 100 years would disappear. The problem that arose instead was salt deposits and salt explosions on the inside of the outer wall. This thesis is based on giving a description of how salt explosions and precipitations occur. And what happens when this type of building is dehumidified and how this type of building should be handled.This work was done partly by doing a literature study on the phenomenon of salt precipitation and explosions, how these occur and why. And through the calculation program WUFI where different situations were simulated to answer the questions. In case 1, when the relative humidity (RH) was set to 90%, it was concluded that no problems should arise with salt precipitation or explosions. In case 2 when the relative humidity was set to 70%, dry indoor climate, it was concluded that problems may arise.The general conclusion that this work resulted in was that this type of building should be handled with great care and that dehumidifying this type of building can lead to major problems.

Introduktion: Befuktning vid mekanisk ventilation är nödvändigt för att inte skador skall uppstå i luftvägarna. Luften kan befuktas aktivt eller passivt och då tekniken ständigt utvecklas kan tidigare riktlinjer för vilken metod som är bäst behöva revideras. Syfte: Studiens syfte var att undersöka evidensen för användning av aktiv befuktning hos intuberade eller trakeostomerade patienter. Metod: I enlighet med Whittemore & Knafls metod utfördes en integrerad litteraturstudie. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Cochrane. Även en manuell sökning i referenslistor utfördes och ledde till att totalt 14 artiklar valdes ut, varav 13 var kvantitativa och 1 kvalitativ. Resultat: Analysen av de 14 artiklarna resulterade i fyra huvudkategorier med efterföljande underrubriker: Aktiv befuktnings påverkan på nosokomiala infektioner: Infektionsincidens och Infektionstyp; Aktiv befuktnings påverkan på luftvägsproblem: Ocklusionsproblemoch Sekretviskositet/sekretmängd; Aktiv befuktnings påverkan på mekanisk ventilation: Vårdtid med mekanisk ventilation och Påverkan på andningsarbete;Upplevelse av aktiv befuktning: Upplevd påverkan på hälsa och Negativ påverkanpå vårdmiljön. Konklusion: Denna studie var att aktiv befuktning har en viktigfunktion att fylla hos vissa patienter, men borde inte användas slentrianmässigt.Sjuksköterskan har en viktig roll i att hitta de patienter som är mest hjälpta av det. / Introduction: Humidification during mechanical ventilation is necessary to avoid damage in the airways. The air can be humidified actively or passively and since thetechnique is constant developing the guidelines for which of the alternative that’sthe best may need to be revised. Aim: The aim of the study was to examine the evidence of using active humidification in intubated patients or in patients withtracheostomy. Method: An integrated literature review according to Whittemore &Knafl was carried through. The literature search was done in the databases PubMed, CINAHL and Cochrane. A manual search in reference lists was also made and resulted in a total of 14 articles whereof 13 were quantitative and one was qualitative. Result: The analysis of the 14 articles led to four main categories with the following subcategories: Active humidifications influence on nosocomial infections: Infectionincidence and Infection type; Active humidifications influence on airway problems: Occlusion problems and Mucus viscosity/mucus volume; Active humidifications influence on mechanical ventilation: Time on mechanical ventilation and Influenceon respiratory work; Experience of active humidification: Experienced influence on health and Negative impact on hospital environment. Conclusion: The conclusion of this study was that active humidification is the better choice among certain patientgroups but should not be used routinely. The nurse plays an important role in finding the patients who can benefit the most of it.