<p>SAMMANFATTNING</p><p>Sjukhusinfektioner förlänger vårdtiden och fördyrar vården samt innebär ett ökat lidande för patienten. Urinvägsinfektion (UVI) är den vanligaste vårdrelaterade infektionen. Behandling med kateter à démeur (KAD) är omfattande inom akutsjukvården. KAD anses vara den främsta orsaken till vårdrelaterad UVI.</p><p>Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer i sjuksköterskans arbete som påverkar incidensen för utvecklandet av kateterassocierad UVI.</p><p>Underlaget för resultatet utgörs av 24 vetenskapliga artiklar som på manuell och systematisk väg söktes i databaser. Analysen av artiklarna resulterade i sju ämnesområden som utgör delarna i resultatet. De sju ämnesområdena var: metoder/tekniker vid insättande av KAD, tidsaspekten, dränagesystem, bemanningsfaktorer, utbildning, hygienaspekter hos personal, riskfaktorer för att utveckla UVI.</p><p>Resultatet visar bland annat på att det inte finns belägg för att använda steril metod vid kateterisering, att kateteriseringstiden bör vara så kort som möjligt, handdesinfektion mellan arbetsmomenten minskar infektionsfrekvensen, hög ålder och kvinnligt kön i kombination med tid ökar risken för UVI samt att återkommande utbildning angående katetervård bör eftersträvas.</p><p>Ytterligare forskning inom ämnet, framför allt ur ett omvårdnadsperspektiv, är önskvärt för ett fortsatt arbete för en evidensbaserad vård.</p><p>Nyckelord: omvårdnad, prevention, urinkateter, urinvägsinfektion</p>

Kvarvarande urinkateterisering i form av KAD eller suprapubiskateter är en vanlig behandlig vid olika problem med urinvägarna.  Författarna har i en systematisk litteraturstudie med innehållsanalys som metod haft som syfte att belysa erfarenheter hos människor som levt med kvarvarande kateter under en längre tid. Vi har sett att bristen på kunskap om dessa människors erfarenheter och livsvärld är ett omvårdnadsproblem som kan innebära ett lidande för dessa människor. Huvudresultaten är att livet med kateter kan ge erfarenheter av både negativ och positiv art. Erfarenheter vi valt att lyfta fram har delats in i fyra kategorier och är främst av vardaglig karaktär. Detta innebär bland annat underlättande och hämmande erfarenheter i sociala sammanhang. Vi har även sett att kunskap och information påverkar det dagliga livet. Slutsatsen är att det går att lära sig leva med en kvarvarande kateter, men att det tar tid. Det är nödvändigt med mer omvårdnadsforskning på detta område.

SAMMANFATTNING Sjukhusinfektioner förlänger vårdtiden och fördyrar vården samt innebär ett ökat lidande för patienten. Urinvägsinfektion (UVI) är den vanligaste vårdrelaterade infektionen. Behandling med kateter à démeur (KAD) är omfattande inom akutsjukvården. KAD anses vara den främsta orsaken till vårdrelaterad UVI. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer i sjuksköterskans arbete som påverkar incidensen för utvecklandet av kateterassocierad UVI. Underlaget för resultatet utgörs av 24 vetenskapliga artiklar som på manuell och systematisk väg söktes i databaser. Analysen av artiklarna resulterade i sju ämnesområden som utgör delarna i resultatet. De sju ämnesområdena var: metoder/tekniker vid insättande av KAD, tidsaspekten, dränagesystem, bemanningsfaktorer, utbildning, hygienaspekter hos personal, riskfaktorer för att utveckla UVI. Resultatet visar bland annat på att det inte finns belägg för att använda steril metod vid kateterisering, att kateteriseringstiden bör vara så kort som möjligt, handdesinfektion mellan arbetsmomenten minskar infektionsfrekvensen, hög ålder och kvinnligt kön i kombination med tid ökar risken för UVI samt att återkommande utbildning angående katetervård bör eftersträvas. Ytterligare forskning inom ämnet, framför allt ur ett omvårdnadsperspektiv, är önskvärt för ett fortsatt arbete för en evidensbaserad vård. Nyckelord: omvårdnad, prevention, urinkateter, urinvägsinfektion

<p>Kvarvarande urinkateterisering i form av KAD eller suprapubiskateter är en vanlig behandlig vid olika problem med urinvägarna.  Författarna har i en systematisk litteraturstudie med innehållsanalys som metod haft som syfte att belysa erfarenheter hos människor som levt med kvarvarande kateter under en längre tid. Vi har sett att bristen på kunskap om dessa människors erfarenheter och livsvärld är ett omvårdnadsproblem som kan innebära ett lidande för dessa människor. Huvudresultaten är att livet med kateter kan ge erfarenheter av både negativ och positiv art. Erfarenheter vi valt att lyfta fram har delats in i fyra kategorier och är främst av vardaglig karaktär. Detta innebär bland annat underlättande och hämmande erfarenheter i sociala sammanhang. Vi har även sett att kunskap och information påverkar det dagliga livet. Slutsatsen är att det går att lära sig leva med en kvarvarande kateter, men att det tar tid. Det är nödvändigt med mer omvårdnadsforskning på detta område.</p>

Sammanfattning Bakgrund: Patienter med KAD vanligtvis upplever förekommande oro samt rädsla som påverkar patientens välbefinnande. Patienterna upplever också att de behöver tillräckligt med information från sjuksköterskan om behandlingen vid KAD. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge information och ta hänsyn till patientens enskilda behov, samt utföra omvårdnaden på ett säkert sätt.  Syfte: Beskriva patientens erfarenhet av information (kvalitet, kvantitet, innehåll) från sjuksköterskan i samband med behandling med kvarliggande urinkateter (KAD).  Metod: Allmän litteraturstudie utifrån åtta artiklar med kvalitativ ansats och dataanalys var uppbygg utifrån en kvalitativ design.  Resultat: Resultatet är baserat på två teman: Betydelsen av utbildning och kunskap, Effekten av kommunikation och erfarenhet för patientens upplevelse som besvarar patientens erfarenhet av information från sjuksköterskan.  Slutsats: Patienterna med KAD behöver information från sjuksköterskan för att kunna hantera KAD och uppleva ett välbefinnande med behandlingen. Information och utbildning är viktigt för patientens hälsa.

Bakgrund: Det är viktigt att som sjuksköterska skapa förståelse för vilken inverkan enurinkateter kan ha på personers liv för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters erfarenheter av att leva med enurinkateter. Metod: Studien har gjorts genom en strukturerad litteraturstudie med ensystematisk sökning. En analys enligt Fribergs anvisningar utfördes på åtta kvalitativaartiklar. Resultat: Fyra teman identifierades utifrån olika aspekter av hur patientererfor att leva med en urinkateter: Möjligheter och begränsningar i det vardagliga livet,Att inte ha tillräcklig kunskap, Rädsla och obehag samt Självuppfattning ochrelationer med andra. Något som framkom tydligt var betydelsen av hur patienterupplevde introduktionen av katetern och hur det sedan påverkade resten av livet medden. Implikation: För sjuksköterskor är det viktigt att tänka på att patienterna skallleva med katetern i hela livet. För vidare forskning kan det vara intressant att forskakring hur patienterna hanterar svårigheter som uppkommer och hur sjuksköterskankan informera, stödja och förbereda patienterna inför ett liv med katetern. / Background: It is important for nurses to create understanding about the impact aurinary catheter can have on people’s lives to be able to provide as good care aspossible. Aim: The aim of this study was to explore the experiences of patients livingwith a urinary catheter. Method: The study was conducted through a structuredliterature review with a systematic search. An analysis according to Friberg’sinstructions was performed, based on eight qualitative articles. Results: Four themeswere identified based on different aspects of how patients experienced their lives witha urinary catheter: Possibilities and limitations in everyday life, Not having sufficientknowledge, Fear and discomfort as well as Self-image and relationships with others.Something that became clear was the importance of the patients’ experiencesregarding the introduction of the catheter and how that effected the rest of thepatients’ lives with it. Implication: For nurses, it is important to remember that thepatients must live with the catheter for the rest of their lives. For further research, itmay be interesting to research how patients deal with the problems that arise and hownurses can inform, support and prepare the patients for a life with the catheter.

Introduktion/Bakgrund: Kateterisering av urinblåsan är en medicinsk teknik som används för att tömma urinblåsan på urin. Det finns olika orsaker till att en patient ordineras en kvarliggande urinkateter. Ordinationen kan bero på bland annat urinretention, urininkontinens eller rörelsehinder. Även om kvarliggande urinkateter är en effektiv teknik vid svårigheter att tömma blåsan kan detta leda till en del komplikationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av att ha en kvarliggande urinkateter i ordinärt boende. Metod: Litteraturstudien konstruerades utifrån Polit och Beck (2021) nio steg. Databassökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Resultatet utgjordes av tio artiklar som svarade på studiens syfte och uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna. Resultatartiklarna granskades utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmallar. Resultat: Två huvudteman identifierades: Negativa upplevelser och Positiva upplevelser. I huvudtemat Negativa upplevelser skapades fyra subteman: ”Bristande information”, “Sexualitet och förändrad självbild”, “Social isolering” samt “Komplikationer”. I huvudtemat Positiva upplevelser skapades tre subteman: “Acceptans”, “Frihet och stöd” samt “Humor”. Slutsats: Slutsatsen som kan dras från resultatet är att patienter har fler negativa upplevelser än positiva upplevelser kring kvarliggande urinkatetrar.

Bakgrund: Kateterassocierade urinvägsinfektioner är en återkommande komplikation relaterad till att patienter får eller har en kvarliggande urinkateter (KAD). År 2018 utgjorde urinvägsinfektioner 40 procent av alla vårdrelaterade infektioner (VRI) globalt. Kateterassocierade urinvägsinfektioner ökar för varje dag som patienten har KAD. Sjuksköterskan kan ha en betydande roll i att förhindra uppkomsten av urinvägsinfektion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur sjuksköterskan kan förhindra uppkomsten av vårdrelaterade urinvägsinfektioner vid insättning och vård av kvarliggande urinkateter i slutenvård. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie på ett systematiskt sätt med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet från litteraturöversikten visade att sjuksköterskan i vissa fall kunde förhindra kateterassocierade urinvägsinfektioner men i vissa fall inte. Genom utbildning som gav en ökad kunskap, följa ett borttagningsprotokoll och riktlinjer gällande kateterisering samt upprätthålla en god kommunikation med övrig vårdpersonal kunde sjuksköterskan förhindra uppkomsten av kateterassocierade urinvägsinfektioner. Slutsats: Ytterligare kunskap kring katetervård samt hygien vid kateterisering rekommenderas för att få en säkrare vård samt ett minskat antal av kateterassocierade urinvägsinfektioner.

Bakgrund: Kvarliggande urinkateter ar en behandlingsmetod som anvands vid flera olika sjukdomstillstånd. Komplikationer som patienten kan utsattas för ar bland annat kateterblockage, urinvagsinfektion och urinlackage. Sjuksköterskor ser på patienters anvandning av urinkateter ur olika synvinklar dar det både uppfattas som ett hjalpmedel och något som gör skada. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ar att belysa hur patienter med kvarliggande urinkateter upplever anvandningen samt insattning och byten. Metod: Examensarbetet har genomförts som litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Tio artiklar från databaserna CINAHL och PubMed inkluderades i studien och det genomfördes en kvalitetsgranskning och dataanalys av det insamlade materialet. Resultat: De tio empiriska studierna framhavde fyra huvudteman: Mötena med vården, Kanslor relaterat till urinkatetern, Stöd från omgivningen samt Urinkateterns påverkan i vardagen. Resultatet genererade aven sju subteman som redovisas under de olika huvudtemana. Patienter belyste att det fanns brister i vårdpersonalens bemötande och vikt lades vid god tillganglighet. Patienterna i studierna såg på sin urinkateter ur både positiva och negativa synvinklar. Koppling till urinkateterns funktion, obehag och eventuella komplikationer sågs ha inverkan på hur patienten upplevde sin urinkateter. Samtal och exponering av urinkatetern upplevdes av patienterna som besvarande och medförde för vissa en begransning i vardagen. Sexualitet relaterat till anvandningen av urinkateter var något som vissa patienter belyste som ett område med förbattringsmöjlighet. Konklusion: För att minska komplikationer och lidande ar det av vikt att efterstrava god kommunikation och information. Detta ar två centrala begrepp som har stor betydelse för patienters upplevelse av anvandning, byten samt insattning av kvarliggande urinkateter och ökar förutsattningarna för en personcentrerad vård. / Background: indwelling urinary catheter is a treatment method that is used for several different diseases. Complications that patients may be exposed to are catheter blockage, urinary tract infection and urinary leakage. Nurses look at patients' use of urinary catheters from different angles where it is perceived as an aid or something that causes harm. Aim: The purpose of this literature study is to illustrate how patients with indwelling urinary catheter experience the use as well as insertion and replacement. Method: the degree project has been conducted as a literature study with a qualitative approach. After the collection of the final ten articles from CINAHL and PubMed, quality review and data analysis of the collected material was carried out. Results: the ten studies highlighted four main themes: The meeting with the healthcare, Feelings Related to the Urinary Catheter, Aid from the Environment and The urinary catheters effect on everyday life. The result also generated seven subthemes that are reported under the different main themes. Patients highlighted that there were deficiencies in the treatment from healthcare professionals and that emphasis was placed on good accessibility of care. Patients in the studies looked at their urinary catheters from both positive and negative angles. The urinary catheters function, discomfort and possible complications were seen to have an effect on how the patient looked at their urinary catheter. Conversation and exposure of the urinary catheter caused discomfort to the patients and led to some limitation in everyday life. Conversations about sexuality related to catheter use were something that some patients found as an area needing improvement in healthcare. Conclusion: In order to reduce complications and suffering, it is important to strive for good communication and information. These are two key concepts that are of great importance to the patient's experience of use, replacement and insertion of indwelling urinary catheter and increase the basis for a person-centered care.

Bakgrund Behandling med kvarliggande urinkateter är en vanlig behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården som kan vara indicerat vid olika former av blåsdysfunktion. Egenvård är ett sätt för patienten att kunna bibehålla en vardag och förebygga komplikationer. Bristfällig kunskap och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal är dock förekommande och påverkar patienternas upplevelser av behandlingen. Att sjuksköterskor besitter rätt kompetens är därför viktigt för korrekt omhändertagande av patienter under behandling med kvarliggande urinkateter. Syfte Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser vid behandling med kvarliggande urinkateter. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt bestod av 16 vetenskapliga originalartiklar, av både kvalitativ och kvantitativ metodansats, som hittades via systematiska databassökningar i PubMed och CINAHL samt manuella sökningar. Valda artiklar kvalitetsgranskades i fulltext enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och en integrerad dataanalys gjordes för att analysera och sammanställa resultatet med hjälp av två huvudkategorier och sju underkategorier som identifierades under studien. Resultat Utifrån den integrerade dataanalysen identifierades två huvudkategorier; att leva med kvarliggande urinkateter och vårdrelationens betydelse. För att ingående kunna beskriva patienters upplevelse av behandling med kvarliggande urinkateter identifierades sju underkategorier; anpassning till behandlingen, underlättande aspekter, upplevda begräsningar i dagligt liv, sexualitet, kroppsuppfattning och självbild, upplevda komplikationer, agerande från hälso- och sjukvårdspersonal samt behov av individuellt anpassad information och utbildning. Slutsats Studien identifierade positiva och negativa upplevelser hos patienter med kvarliggande urinkateter samt samband mellan upplevelser och behandlingslängd. Vikten av välfungerande egenvård och personcentrerad omvårdad samt förståelse och kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal identifierades som avgörande aspekter i studien. Studiens resultat kan bidra till förbättrad kunskap och förståelse hos sjukvårdspersonal för att förbättra patientupplevelserna kring behandling med kvarliggande urinkateter. / Background Treatment with indwelling urinary catheter is a commonly used treatment method in health care that may be indicated for bladder dysfunction. Self-care is a way for patients to be able to maintain everyday life and prevent complications. However, inadequate knowledge and support from health care professionals is common and affects patients’ experiences. Proper skills from the nurses are important to enable correct care of patients with an indwelling urinary catheter. Aim The aim was to describe the experiences of adult patients during treatment with indwelling urinary catheters. Method This non-systematic literature review consisted of 16 original scientific articles, of both qualitative and quantitative method, which was found through systematic database searches in PubMed and CINAHL as well as manual searches. The selected articles were quality-reviewed in full text according to Sophiahemmet University's framework and an integrated data analysis was done to analyze and compile the results by two main- and seven subcategories that were identified through this study. Results Based on the integrated data analysis, two main categories were identified: living with an indwelling urinary catheter and the importance of the health care relationship. In order to be able to thoroughly describe patients' experiences of treatment with indwelling urinary catheters seven subcategories were identified; adaptation to the treatment, facilitating aspects, perceived limitations in daily life, sexuality, body image and self-image, perceived complications, actions of healthcare professionals and the need for individually adapted information and education. Conclusions Patients’ experiences, both positive and negative, were identified as well as the relationship between experiences and the treatment’s duration. The importance of a well-functioning self-care as well as the understanding and knowledge of the health care professionals was identified. The result of this study can contribute to improve understanding and knowledge among healthcare professionals to improve patients’ experiences of treatment with indwelling urinary catheters.