Dagens digitala samhälle håller på att utvecklas i en oerhört snabb takt, vilket inte alltid gör det lätt för personer att anpassa sig till förändringarna. Speciellt inte om man som individ redan tillhör socialt utsatta grupper, vilket är fallet för många av den äldre generationen. Dessa grupper hamnar enkelt i digitala utanförskap, där de inte har samma möjligheter till att använda sig av samhällets digitaliserade tjänster på samma sätt som resten av befolkningen. Denna fallstudie har då till syfte att försöka mäta effektiviteten av ett specifikt utbildningstillfälle som genomfördes i Torsby kommun. Målet med detta utbildningstillfälle var att utbilda dess äldre deltagare om digital användning och med hjälp av en mer praktiskt inlärning förhoppningsvis även motverka deras digitala utanförskap. Hur effektiv var denna insats sett ur ett kortsiktigt kontra långsiktigt perspektiv? För att ta reda på detta genomfördes det kvalitativa telefonintervjuer med ett antal tidigare deltagare. Denna återkoppling genomfördes ungefär två och en halv månader efter utbildningstillfället för att se hur väl de tidigare deltagarna hade kommit ihåg sin utbildning. Resultatet och analyseringen av intervjuerna visar på att de flesta deltagare inte hade förändrat sina vanor särskilt mycket efter utbildningstillfället. Orsaken bakom detta verkar huvudsakligen vara fortsatt osäkerhet gällande ämnet, där flera av deltagarna svarade med att de inte kunde komma ihåg vad som hade lärts ut under utbildningstillfället. Även om i stort sett alla uppringda svarade med att de tyckte om tillfället verkar det som att det heller inte var tillräckligt för att effektivt motverka deltagarnas digitala utanförskap, vilket skulle kunna vara en potentiell förbättringspunkt för uppkommande insatser.

No description available.

Sverige har sedan 90-talet arbetat med att se digitaliseringens möjligheter och styra samhället med dem som ledstjärna. I övergången till e-tjänstbaserade lösningar har dock inte alla samhällsgruppers behov tagits i åtanke, och utbildningen av befolkningen har varit något ojämn. Som en konsekvens har vissa hamnat i ett så kallat digitalt utanförskap, där vardagssysslor och informationstillgång inte tillgodoses eller försvåras när de analoga alternativen försvinner. Vissa vänder sig då till biblioteken för hjälp och stöd. Baserat på intervjuer och litteraturgenomgång gör vi en analys av de institutionella logiker som styr hur biblioteken har arbetat med digitaliseringen. Då folkbibliotekens uppdrag innefattar att se till sina besökares behov har de kompensatoriskt arbetat med att åtgärda avsaknaden av tillgänglighet och utbildning från andra myndigheter och verksamheter. Detta utökade uppdrag har under en lång tid gått obemärkt av de statliga och kommunala organ som finansierar dem. Det börjar dock förändras, genom att offentliga bibliotek via regeringsbeslut har tillägnats medel att användas för fortbildning av bibliotekarier inom digital kompetens. Bibliotekens arbete med digitala frågor har uppmärksammats under 2010-talet, men trots det ökade stödet finns det ett tydligt fortsatt behov av ett digitalt kompetenslyft och allmän IT-support.

I dagens Sverige finns en samhällelig oenighet och en utbredd andrefiering. Socialt utanförskap förekommer i stor utsträckning, främst i förorter till större städer. Hiphop, som har sina rötter i social utsatthet, återspeglar det lokala nutida samhället och har ofta ett kritiskt förhållningssätt gentemot samhällelig makt, struktur, ekonomi och politik. Med en kritiskt diskurspsykologisk ansats undersöker denna uppsats hur utanförskap konstrueras i svenska hiphop-låttexter. Genom användning av analysbegreppen tolkningsrepertoarer, subjektspositioner,ideologiska dilemman samt retoriska resurserhar resultat visat att utanförskap konstrueras i svensk hiphopmusik genom en kamp mot ödet och görs i termer av motstånd. Utanförskapet förmedlas genom gemenskap, men också i ensamhet och övergivenhet. Vidare framställs tillvaron både som kriminellt och utsatt, men också som kärleksfullt och tryggt. Dessa konstruktioner görs utifrån positioner där det framträder en tydlig uppdelning mellan vi och dem, vilket därmed reproducerar en andrefiering mellan de som befinner sig i utanförskap, och mellan de andrasom befinner sig utanför i samhället.

Uppsatsens huvudsyfte är att analysera hur rasism utformas och problematiseras inom de politiska partiprogrammen för att förstå hur problemet framställs och vilka underliggande antaganden som finns. Studien ämnar också visa på de makthierarkiska kopplingar som finns i samhället och hur det finns ett samband mellan förtryck mot icke-vita och andra förtryckta grupper i samhället.    Genom att undersöka begreppet hudfärg i relation till rasism analyseras vilka föreställningar inom problemformuleringen som ligger till grund för inkludering/exkludering av hudfärgsrasism. Genom att studera riksdagspartiernas partiprogram ämnar uppsatsen analysera hur de framställer och lyfter fram problematiken för den rasism som finns i samhället. Till hjälp används Carol Bacchis analysverktyg (What’s the problem represented to be) som gör att förståelse för underliggande och förgivettagna budskap kan framträda. Med hjälp av Bacchis policyanalytiska frågeställningar uppfylls studiens syfte och gör analysen möjlig. Då Bacchi har både teoretiska och metodologiska utgångspunkter ligger hennes synsätt till grund för båda dessa delar som kompletteras med andra forskare för att skapa ett bredare perspektiv på uppsatsen. Resultatet presenteras sedan utifrån tre identifierade teman: Utanförskap, Hudfärg och Strukturer. Med hjälp av tre teoretiker: Bacchi, Essed och Ahmed, drogs slutsatser kring analysen om att de föreställningar som ligger till grund för om partiet inkluderar eller exkluderar hudfärgsrasism är beroende på hur de ser på problematiken. Vissa partier (V & S) inkluderar hudfärg i de strukturella sammanhang som de anses ligga till grund för problematiken. Andra partier (C, L & M) lägger ett betydligt större fokus på invandring och nyanlända i relation till utanförskap skapat av strukturella problem inom arbets- och bostadsmarknaden som den största problematiken bakom rasism.

Diabetes Mellitus typ 1 är den vanligaste livshotande sjukdomen bland ungdomar idag och antalet ungdomar som insjuknar ökar. Det är den totala bristen på hormonet insulin som ligger till grund för sjukdomen. Diabetes Mellitus typ 1 är en allvarlig kronisk sjukdom som inte går att förebygga och inte heller att förutse. Studiens syfte var att belysa ungdomars upplevelser och erfarenheter av att leva med Diabetes Mellitus typ 1. För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt. Forskningsresultat hämtades från nio publicerade artiklar genomförda med kvalitativ respektive kvantitativ metod. Dessa sammanställdes för att kunna skapa en översikt över ungdomarnas upplevelser kopplat till sin sjukdom samt den förändring som medföljer. I resultatet framkom tre teman; Att leva med ständig ängslan, Att acceptera sin sjukdom, Att inte vara ensam, samt åtta subteman. Dessa belyser ungdomars upplevelser av att leva med Diabetes Mellitus typ 1 och de känslor samt upplevelser som kommer med sjukdomen. Vidare menar författarna att mer kunskap behövs för att skapa bättre förutsättningar för sjuksköterskan att möta ungdomar som drabbats av Diabetes Mellitus typ 1. Genom att möta ungdomarna där de befinner sig känslomässigt kan det öka möjligheten för välbefinnande och med det upplevelse av hälsa.

Övervikt ökar i världen och skapar påfrestningar för människan som har en övervikt och för samhället då hälsoriskerna är stora. Samhället trycker på att hälsa innebär att vara smal, vilket skapar ett utanförskap för dem som inte lever upp till idealet och påtvingar människor som har en övervikt att förändra sig. Syftet är att beskriva vilka hinder för upplevd hälsa vuxna människor med övervikt upplever i det vardagliga livet. Litteraturstudien resulterade i två huvudkategorier med två subkategorier vardera; den första huvudkategorin Att inte känna samhörighet med subkategorierna Stor i en liten värld- ett fysiskt utanförskap och Utanförskap i sociala sammanhang beskriver hur människor med en övervikt hamnar i ett utanförskap relaterat till sin övervikt. Den andra huvudkategorin Att inte leva upp till samhällets kroppsideal med subkategorierna Jag är inte fet, jag är tjock- att leva med sin kropp och Samhällets åtgärder mot övervikt beskriver hur samhället påverkar människan som har en övervikt. Resultatet diskuterar slutligen hos vem ansvaret ligger gällande attityden till övervikt och viktnedgång och vilka förändringar som bör ske för att främja hälsa. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är ett ökande samhällsproblem och övervikten och/eller fetman kan påverka barnen och ungdomarnas hälsa. Det ligger mycket skam och skuld i att ha övervikt och/eller fetma och för att sjuksköterskan ska kunna ta upp ämnet på ett bra sätt krävs god kunskap och förståelse om hur detta påverkar barnen och ungdomarnas vardagsliv. Syftet med examensarbetet är att belysa hur barn och ungdomar upplever att deras övervikt och/eller fetma påverkar vardagslivet. Examensarbetet baseras på en systematisk litteraturstudie som består av åtta kvalitativa artiklar vilka har analyserats utifrån Axelssons (2012) modell. Resultatet presenteras i tre huvudteman med åtta underliggande underteman. Dessa är: Utanförskap till följd av mobbning (Känslan av att bli mobbad, Känslan av hur relationer påverkas, Känslan av social isolering och av rädslan för att bli granskad). Begränsningar relaterade till den subjektiva kroppen (Känslan av att vara begränsad på grund av sin fysiska kropp, Känslan av att vara begränsad på grund av sin själsliga kropp). Viktminskning – ett steg i att uppnå hälsa (Känslan av att vilja gå ner i vikt och svårigheten att uppnå en bra följsamhet, Känslan av att lyckas eller inte lyckas med viktminskningen, Känslan av att ha eller inte ha stöd från familj och vänner). Huvudfynden är att den mobbning som barn utsätts för på grund av övervikt/fetma, ledde till social isolering och ett utanförskap. Barnen och ungdomarna mådde även psykiskt dåligt på grund av mobbningen och detta visade sig i att de inte kunde vara nöjda med sig själva eller kunde känna välbefinnande. Slutsatsen är att övervikt och/eller fetma påverkar barn och ungdomars vardagsliv i stor utsträckning och sjuksköterskan behöver vara medveten om detta för att kunna vårda barnen och ungdomarna på ett bra sätt. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I olika delar utav världen finns idag cirka 20 miljoner invandrare som har lämnat sina länder på grund utav krig och fattigdom. Det svenska samhället utgörs idag utav 20 % invandrare. Med den ökade invandringen blir mötet med invandrare allt vanligare inom sjukvården. Detta möte kan bli problematiskt på grund av kulturkrockar, språkproblem och religiösa uppfattningar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982) bör vård ges på lika villkor till all befolkning i Sverige (Hanssen 2007). För att vi som vårdpersonal skall kunna uppfylla detta krav bör vi öka våra kunskaper och vår förståelse för olika etniska grupper i samhället.Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar som beskriver upplevelser utav hur det är att vara invandrare och hur dessa patienter upplever mötet med sjukvårdspersonalen. Artiklarna representerar invandrare från Australien, England, USA och Sverige. De intervjuade personerna har olika nationaliteter såsom iranier, somalier, mexikanare, pakistanier och ryssar. Artiklarna har analyserats och bearbetas utifrån Evans (2002) analysmodell. Resultatet är uppbyggt på två teman. 1. Upplevelse utav att vara invandrare. 2. Invandrares upplevelser av mötet med sjukvården. Under varje tema finns tre subteman.I diskussionen beskrivs de faktorer som påverkar i mötet med vårdpersonalen, vad som kan bli problematiskt och hur mötet kan förbättras. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Diabetes typ 1, även kallad barn- och ungdomsdiabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige. Den kan ge allvarliga komplikationer och kontrolleras med hjälp av täta blodsockertester och insulininjektioner. En balanserad kost och motion utgör också en viktig del av behandlingen. I de fall de finns syskon till det diabetesdrabbade barnet blir också de indirekt drabbade av sjukdomen. Den förändrade livsvärlden som följer kan skapa ett lidande. Därför har vi valt att beskriva barns upplevelser av att leva med ett syskon drabbat av diabetes. För att göra en studie som bygger på barns upplevelser och känslor, är en kvalitativ litteraturstudie lämplig. I resultatet framkom sex olika teman; att stå i bakgrunden, att känna oro för sitt syskon, att leva ett annorlunda liv, att känna ökat ansvar, att uppleva stress och slitningar inom familjen samt att lära genom erfarenhet. Barnen i våra valda artiklar uttryckte många gånger ett slags utanförskap. Vården om det sjuka syskonet tog tid och uppmärksamhet från det friska barnet. Det fanns också en tydlig oro och rädsla hos dessa barn. De uttryckte ängslan för deras syskons framtid, men också en rädsla att själva utveckla diabetes. Många barn talade om hur sjukdomen styrde familjens vardag genom till exempel strikta måltidsrutiner. Vad som också framkom var hur det friska barnet tog stort ansvar för sitt sjuka syskon. Många syskon i artiklarna fick mycket begränsad information om sjukdomen och dess behandling från sjukvården. De fick ofta lära sig genom levd erfarenhet. I diskussionen beskrivs de mest framträdande teman ur resultatet. Vi jämför med andra studier och reflekterar över hur sjuksköterskor kan bemöta dessa barns behov. / Program: Sjuksköterskeutbildning