Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan utbildningsnivå och ersättningsnivå bland styrelseledamöter i svenska bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm (OMXS). Vidare är syftet med studien att öka förståelsen för de ersättningsnivåer som styrelseledamöter erhåller samt de skillnader som finns i ersättningsnivå mellan olika styrelseledamöter i bolag på OMXS. Sambandet undersöks genom en multivariat regressionsanalys. Datamaterialet består av 6469 bolagsårsindivider i svenska börsbolag mellan åren 2009-2013. Jensen och Mecklings (1976) agentteori tillämpas för att redogöra för varför ersättningar till styrelseledamöter existerar. Därefter används Hambrick och Masons (1984) upper echelon-teori för att förklara varför utbildning kan vara en av de bestämmande faktorerna för en styrelseledamots ersättning. Studien kan inte påvisa att ett samband mellan utbildningsnivå och ersättningsnivå föreligger. Däremot påträffas att styrelseledamöter med utländsk härkomst har en högre utbildningsnivå än ledamöter med svensk härkomst, samt att kvinnliga styrelseledamöter erhåller en lägre ersättningsnivå än manliga styrelseledamöter givet en likvärdig utbildningsnivå.

Syftet med uppsatsen är undersöka huruvida utbildningsnivå och arbetssituation har ett samband med attityder till invandring i Sverige idag. I litteraturen finns det förklaringar som menar att lägre utbildade individer hyser mer negativa attityder mot invandrare och invandring jämfört med högre utbildade individer som genom sin utbildning får ett mer upplyst perspektiv som hämmar de negativa attityderna. Det förekommer även förklaringar som menar att arbetslöshet och en upplevd konkurrens från invandrare leder till negativa attityder mot invandrare och invandring. I den här uppsatsen används material från European Social Survey 2012 för att se hur attityderna mot invandring och invandrare ser ut i Sverige idag. Uppsatsen utgår från två hypoteser. Högutbildade individer förväntas ha mer positiva attityder mot invandrare jämfört med lågutbildade och individer som är sysselsatta förväntas ha mer positiva attityder mot invandrare jämfört med arbetslösa individer. Materialet analyseras med hjälp av två logistiska regressioner där utfallen är sannolikheten att anse att Sveriges kulturliv undergrävs av invandring samt sannolikheten att vilja tillåta få eller inga invandrare med annan hudfärg eller etnisk tillhörighet som majoriteten av Sveriges befolkning. Resultatet visar att den första hypotesen stämmer, högre utbildade individer har mer positiva attityder mot invandrare jämfört med lägre utbildade individer. Resultatet visar vidare att den andra hypotesen kan förkastas, det finns inget signifikant samband som visar att sysselsatta individer har mer positiva attityder mot invandrare jämfört med arbetslösa individer. Slutsatsen är att enbart utbildningsnivå förmodligen inte kan förklara orsakerna till negativa attityder till invandring och invandrare.

För att åstadkomma ett effektivt utvecklingsarbete är det av yttersta vikt att undersöka vilka faktorer som leder till stärkt kvinnlig egenmakt. Med hjälp av ekonometrisk analys jämför denna uppsats kvinnlig egenmakt i Rwanda år 2000 respektive 2010. Trots Rwandas omfattande ekonomiska och jämställdhetsfrämjande reformer kan denna uppsats inte visa på mer än marginella ökningar vad gäller kvinnlig egenmakt. Ökningen hittas endast för kvinnor med hög utbildning. I linje med tidigare forskning indikerar resultatet att Rwandas utveckling i många avseenden främst verkar ha gynnat en mer privilegierad minoritet. Inte heller verkar utbildning vara det självskrivna tillvägagångssätt för att öka kvinnors egenmakt som man hade kunnat förvänta sig.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur teknik tas tillvara i vardagen, är det i ögonblicket eller är det i de iscensatta aktiviteterna? Enligt läroplan för förskolan Skolverket (2010) bör barnen utmanas i aktiviteter och i lek men samtidigt locka och utmanas i sitt lärande som även främjar barns lärande och utveckling inom teknik. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tio förskollärare på sex olika förskolor i Mellansverige. Vi transkriberade intervjusvaren tillsammans, och läste sedan svaren vid flera tillfällen och kodade innehållet. Vi använde oss av olika nyckelord så som förhållningssätt, tekniska verktyg, olika åldrar, material, miljö, pedagogisk dokumentation. Vi gav de olika nyckelorden olika färg för att särskilja dem. Tillsammans sammanställde vi likheter och skillnader utifrån de svar vi fått av förskollärarna om hur de tar tillvara på vardagstekniken i förskolan. I denna studie har det framkommit att förskollärarna tycker att teknik finns överallt och i allt de gör på förskolan. De uttrycker själva att de måste bli bättre på att synliggöra den och benämna den för barnen. De efterlyser mer utbildning inom detta område Vi tror att flera av de medverkande förskollärarna har fått upp ögonen för teknik i förskolan på grund av att vi har både gjort vår pilotstudie men även denna studie inom teknik på förskolorna. Genom våra intervjufrågor tror vi att förskollärarna synliggör tekniken mer, samt reflekterar kring teknik i förskolan både med sig själv och med sina kollegor. Detta tror och hoppas vi har betydelse för deras fortsatta utveckling inom teknik

<p>2014-06-03</p>

No description available.

Inom de närmsta decennierna kommer depression att rankas som den näst största sjukdomen globalt sett. Det är av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hälsofrämjande åtgärder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. Därför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hälsofrämjande åtgärder hos personer med depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet. I resultatet framkom tre teman: alternativa kommunikationskanaler, utbildning och fysisk aktivitet. Webb och IT som en kommunikationskanal mellan patient och vårdgivare hade positiva effekter vid depression, i form av symtomlindring och ökad följsamhet till läkemedel. Strukturerad utbildning och kunskap ledde till ökad förståelse och lindring av symtom samt att åtgärder inspirerade av kognitiv beteendevetenskap bidrog till symtomlindring. Vårdguider och arbetsböcker användes som hjälpmedel till egenvård. Fysisk aktivitet lindrade depressiva symtom för vissa men mest för dem där träning ingick i program som bestod av flera delar. Hälsofrämjande åtgärder före och under depression bör vara sammansatta, strukturerade och individanpassade. Det finns ett behov av forskning kring hur sjuksköterskor kan ha terapeutiska relationer till patienten via webben då det tillhör framtidens vård.

No description available.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.