No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika undervisningsstrategier och erfarenheter några grundskollärare har i att arbeta i ett mångkulturellt klassrum. Genom att göra en kvalitativ intervjustudie, har vi tagit del av lärares olika berättelser om vilka olika undervisningsstrategier lärare anser sig tillämpa i mångkulturella klassrum. Vi har också delgivits information om lärarnas erfarenheter av deras lärarutbildning samt om vad som kan vara en utmaning och möjligheter i att arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Lärarna för studien har olika erfarenheter om vad deras lärarutbildning haft för inverkan i deras arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Studien är inriktad på lärare som har en äldre lärarutbildning innan år 2002 samt en senare lärarutbildning genomförd efter år 2010. Genom studien har det visat sig att lärare beroende på lärarutbildning, har olika uppfattning om hur lärarutbildningen varit till nytta i att arbeta i mångkulturella klassrum. Utöver erfarenheter om utbildning har utmaningar för lärarna handlat om elevers olika språkliga förmågor, samt deras begränsade tillgångar till språkliga resurser. För att underlätta för eleverna i undervisningen använder några lärare internetbaserade verktyg som undervisningsstrategi. Genom internetbaserade verktyg kan elevens modersmål föras in i undervisningen. Elever med utländsk och annan kulturell bakgrund har för läraren också medfört möjligheter. Elever har använts som resurs för undervisningen i olika undervisningssituationer, samtidigt finns det lärare som upplever en sådan situation som utmanande. Lärare som använder elevers etnicitet och religiösa samfund i undervisningen kan riskera att trampa på elevens identitet och i det avseendet kan situationen upplevas skrämmande. Fokus för studien har varit att lyfta lärarnas röster för att genom detta delge lärares olika berättelser om att arbeta i ett mångkulturellt klassrum.

Sweden is considered one of the EU countries with the highest proportion of individuals witha foreign background. Sweden is therefore a highly culturally heterogenous country withdifferent ethnicities and religions. Certain terms, such as “immigrants”, are for this reason,often vague and negatively charged identities for individuals. The aim of this study was toexamine how social workers with a foreign background experience being treated by clientswith different backgrounds. The aim has been broken down into three questions: Does thetreatment differ from the client depending on his/her background? Does the social workerfeel that the treatment changes depending on his/her background? In what way do socialworkers believe that their way of looking at themselves is influenced by the client'streatment? A qualitative method, with semi-structured interviews with eight participants,was used. Data was analyzed using a thematic analysis and the selected themes werebackground, power, age and to tolerate and understand. Data were discussed from anintersectional perspective and with the help of previous research. The results show thatethnicity in many of the cases did not have a negative impact on how social workers weretreated. Something that affected the treatment to a greater extent was the social workers’ age,experience and positions of power. / Sverige anses idag vara ett av de EU-länder med den högsta andelen individer med utländskbakgrund. Sverige är därför ett mycket kulturellt, etniskt, religiöst och socialt heterogentland. Vissa begrepp, som exempelvis ”invandrare”, är därför ofta vaga och negativt laddadeidentiteter för många individer. Syftet med denna studie var att undersöka hur socionomermed utländsk bakgrund upplever sig bli bemötta av klienter med olika etniska bakgrunder.Syftet har även brutits ner i tre frågeställningar: Skiljer sig bemötandet från klientenberoende på klientens bakgrund? Upplever socionomen att bemötandet förändras beroendepå dennes bakgrund? På vilket sätt menar socionomer att deras sätt att se på sig självapåverkas av klientens bemötande? En kvalitativ metod tillämpades och semistruktureradeintervjuer genomfördes med åtta deltagare. Data analyserades med hjälp av en tematiskanalys och de teman som valdes ut var bakgrund, makt, ålder samt att tolerera och förstå.Data diskuterades utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av tidigare forskning.Resultaten visar att respondenterna bedömer att etnicitet i många av fallen inte påverkadebemötandet negativt. Något som påverkade bemötandet i högre grad var socionomens ålder,erfarenhet samt maktpositioner.

Språk är ett viktigt medel för tillförseln och upptagandet av fakta. Språkets roll inom elevernas lärande under deras skolgång, är därför en viktig aspekt som bör diskuteras och forskas på för att besvara vad brister i detta medel kan orsaka för konsekvenser för elevernas lärande. I mitt arbete genomförde jag en kvalitativ studie som har som mål att undersöka främst utifrån elevernas perspektiv följande ämnen: vad språksvårigheterna hos elever med utländsk bakgrund har för påverkan på lärande i ämnet matematik, ifall äldre kunskaper från hemlandet om eleven har studerat utomlands hjälper och vilka metoder eleverna anser avhjälper dessa svårigheter. Detta undersöktes genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med fem elever med utländsk bakgrund och en lärare. Studien visade att eleverna anser att språksvårigheterna kan vara ett hinder i deras lärande samt utveckling i ämnet matematik. Det visades att dessa svårigheter upplevs ha störst påverkan på begrepps- och problemlösningsförmågorna. Ifall äldre kunskaper från hemlandet hjälper hade eleverna olika svar på. Eleverna anser att olika metoder krävs för att bekämpa dessa svårigheter och därmed hindra mer negativ påverkan på deras utveckling och betyg inom matematikämnet.

Våldsbrott är ett ständigt aktuellt ämne som ger stora konsekvenser för såväl individ som samhälle. Av dessa brott är misshandelsbrott vanligast i kriminalstatistiken. En framträdande konsekvens av sådana brott yttrar sig i olika former av begränsning av livsutrymmet. Syftet med denna studie har varit att studera om det föreligger ett samband mellan individers utsatthet för misshandel och begränsning av livsutrymmet. Av de som utsatts för misshandel studerades också skillnader i begränsning av livsutrymmet utifrån kön och etnisk bakgrund. Detta eftersom tidigare forskning har visat att utsatthet för misshandel skiljer sig mellan olika sociala grupper i samhället. Teorin om det idealiska offret användes som teoretiskt ramverk för att förstå om skillnader i utsatthet även medför skillnader i begränsning av livsutrymmet. För att undersöka detta användes Nationella Trygghetsundersökningens (NTU) datamaterial från 2018. Datamaterialet samlades in genom stratifierat obundet slumpmässigt urval via post- och webbenkäter och skickades till individer mellan 16–84 år. För att testa de uppställda hypoteserna tillämpades linjär sannolikhetsmodell. Det slutgiltiga antalet respondenter som användes i analysen var cirka 67 000.  Resultatet visade att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan utsatthet för misshandel och begränsning av livsutrymmet, vilket går i linje med tidigare forskning. Vidare återfinns ett statistiskt signifikant samband mellan allvarlighetsgraden av misshandel och begränsning av livsutrymmet. De som utsatts för allvarlig misshandel begränsade livsutrymmet i större utsträckning än de som utsatts för mindre allvarlig misshandel. Avseende skillnader mellan olika sociala grupper visade resultatet att kvinnor begränsar sig i större utsträckning än män efter att ha blivit utsatt för misshandel. Dock återfinns inget statistiskt signifikant samband mellan etnisk bakgrund och begränsning av livsutrymmet efter utsatthet för misshandel. Resultatet bekräftar teorin om det idealiska offret avseende de funna könsskillnaderna. Kvinnor betraktas oftare som mer legitima brottsoffer jämfört med män och antas därför begränsa livsutrymmet i större utsträckning.

I detta examensarbete uppmärksammas och analyseras vilka barriärer elever med utländsk bakgrund möter i matematikundervisningen. Genom observationer synliggörs vilka barriärer som elever med utländsk bakgrund kommer i kontakt med vid lösning av textuppgifter. Via efterföljande intervjuer granskas även hur eleverna uppfattar och påverkas av dessa barriärer, samt hur de arbetar för att kringgå barriärerna och lösa de matematiska textuppgifterna. Analysen visade att problemet är väldigt komplext, och att olika elever tolkar och påverkas olika av barriärerna. Slutsatsen för arbetet blev att eleverna i textuppgifter stöter på såväl språkliga som kontextuella barriärer. För att kringgå dessa brukar eleverna bland annat chansa sig till lösningar utav problemet. I vissa fall accepterar eleverna att de inte kan prestera fullt ut vid textuppgifter, vilket påverkar deras självbild negativt. Även om eleverna ofta visar en frustration kring barriärerna kan dessa kringgås med rätt hjälp från läraren, samt att eleverna får använda samtliga tillgängliga språkliga resurser för att diskutera uppgiftens innehåll.

Utländsk arbetskraft blir allt vanligare inom den svenska byggsektorn och det är inte ovanligt att totalentreprenörer anlitar underentreprenörer med utländska yrkesarbetare. En flerspråkig byggarbetsplats kan dock försvåra kommunikation mellan de olika aktörerna, syftet med studien är därför att undersöka arbetsledares perspektiv på arbetsmiljöfrågor på byggarbetsplatser med utländska arbetstagare med målet att identifiera strategier och praktiska metoder som kan förbättra arbetsmiljön på byggarbetsplatser med avseende på kommunikation. Studien utfördes genom semistrukturerade respondentintervjuer och analyserades med tematisk analys. Intervjuerna utgick från intervjuguider för att besvara frågeställningar om vilka utmaningar och fördelar som uppstår vid internationalisering av byggarbetsplatser, vilka strategier som används inom byggproduktion för att underlätta kommunikation på en flerspråkig arbetsplats, samt vilka strategier som bör implementeras för att underlätta internationalisering av svenska byggarbetsplatser. Analysen genererade fyra teman: Internationalisering - Strategiskt val för beställaren och arbetstagaren; Kommunikationssvårigheter samt hierarki inom utländska arbetares arbetsled skapar problem; Olika arbetsvillkor har betydelse för effektivitet och säkerhet; Strategier för internationalisering. Rapporten identifierar flera strategier som kan underlätta internationalisering samtidigt som den belyser flera problemområden där det finns utrymme för förbättring. Internationalisering av svenska byggarbetsplatser blir en alltmer vanligare förekomst. För att framtida förbättringsarbeten beträffande internationalisering ska lyckas bör arbetsledares perspektiv tas i beaktan.Intervjuer utfördes i Skåne, Sverige, med arbetsledare från svenska och utländska företag under april och maj 2019. / Foreign labour is becoming increasingly common in the Swedish construction sector and it is not uncommon for design-and-build contractors to employ subcontractors with foreign workers. Considering the difficulty in communication that can arise between workers with different languages, and what this implies for occupational health and safety, the purpose of the study is to examine supervisors' perspectives on occupational health and safety issues at multilingual construction sites and to identify strategies and practical methods that can be employed. The study was conducted through interviews and analyzed with thematic analysis. It answers questions about the challenges and benefits that arise during the internationalization of construction sites and which strategies are and should be implemented during the production phase to facilitate communication at a multilingual workplace. The analysis generated four themes: Internationalization - strategic choice for the client and the employee; Communication difficulties and hierarchy within a multilingual workforce create problems; Different working conditions impact efficiency and safety; Strategies for internationalization. The study identifies several strategies that can facilitate internationalization while highlighting several problem areas where there is room for improvement. In order for future work on improvement to succeed, the supervisors’ perspective should be taken into account.

Background: Immigrant women are at risk for not receiving the same support and security during childbirth as native-born women. When the woman speaks little or nothing of the language in the country she is in, difficulties may arise in the communication between healthcare staff and the pregnant woman. If the woman has access to a cultural doula, adequate information can be provided and the risk of medical injuries can probably be reduced.  Purpose: The purpose was to describe the importance of a cultural doula for women with other ethnic background during childbirth.  Method: A general literature review. A total of ten original articles published between 2009-2021 were used in the literature review. The databases that were used: PubMed, CINAHL, Scopus and Web of Science. The articles were quality reviewed with SBU:s template.  Results: Three categories emerged in the analysis of the results: 1) Cultural doula - a bridge between two cultures, 2) Feeling safe before a birth and 3) Cultural doula as an opportunity but also an obstacle. The result is based on opinions and experiences from healthcare staff, immigrant women and cultural doulas. The opinion was that cultural doulas contributed to increased communication. The presence and an early contact before delivery were seen as reassuring for the pregnant woman. Healthcare staff, cultural doulas and the woman herself felt that the pregnant woman lacked information about the country's healthcare system and what she could expect during pregnancy and childbirth. Loneliness was considered to decrease with a cultural doula being present. The informants believed that thanks to the support of the cultural doula, the chance for integration also increased. Conclusion: The availability of a cultural doula for women with other ethnic backgrounds was shown to provide several benefits. Among other things, the cultural doula contributed to increased security for women, improved communication between women and healthcare staff, a greater understanding of healthcare and the country, and an increased chance of integration into society. Promoting cultural competence in healthcare can contribute to equal care for all individuals.

Research shows that girls with a foreign background do not participate to the same extent in club sports as girls of Swedish origin. How this is reflected about sports and health needs to be made visible and investigated. The study is aimed at girls with a foreign background and their motivation linked to the subject of physical education. This is a qualitative study based on semi-structured interviews.The purpose of this work is to investigate how girls with a foreign background witness and experience the subject of sports and health. My questions are “What are the reasons why girls with a foreign background participate or do not participate in sports lessons?” and "How can girls with a foreign background be motivated to participate in the sports lesson?”. The conclusion in this study presented that the reason why girls with foreign backgrounds participate less in physical education is due tosocio-economical factors. Furthermore, the culture and traditional approach which these girls originate from. / Forskning visar att flickor med utländsk bakgrund inte deltar i samma utsträckning i föreningsidrott som flickor med svenskt ursprung. Hur detta avspeglar sig inom ämnet idrott och hälsa behöver synliggöras och undersökas. Arbetet riktar sig mot flickor med utländsk bakgrund och deras motivation kopplat till ämnet idrott och hälsa. Detta arbete är en kvalitativ studie som grundar sig i semistrukturerade intervjuer. Syftet med detta arbete är att undersöka hur flickor med utländsk bakgrund upplever och erfar ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är ”vilka skäl föreligger till att flickor med utländsk bakgrund deltar eller inte deltar på idrottslektionerna?” och ”på vilket sätt kan flickor med utländsk bakgrund motiveras till att vara delaktiga på idrottslektionen?”. Resultatet visade att anledningen till att flickor med utländsk bakgrund deltar mindre på idrottslektionerna beror på socioekonomiska faktorer samt kultur och traditioner som dessa flickor härstammar ifrån. Dessa anledningar i sin tur sänker motivationen till ett aktivt deltagande.

Researches shows that a common perception among elderly care staff about elderly with foreign backgrounds is that they have special need and that it requires special measures, and that those needs are not similar to the needs of elderly with Swedish background. This study is based on a research with six case managers who work within the context of Swedish elderly care. In this research we interviewed six managers from three different cities in southern Sweden to find out if case managers perceive that the needs of elderly with foreign background differs from the needs of elderly Swedish background. However we also found out what challenges case managers experience in meeting with respectively group. From our interviewers we found of that all six case managers agreed that there are no differences between elderly with foreign backgrounds and elderly with Swedish background when it comes to their needs, and that they claimed that every individual have the same nursing needs regardless of background. Case managers therefore perceive that elderly with foreign backgrounds needs do not differ from the needs of elderly Swedish background. This study also shows that the case managers nevertheless choose to address topics such as eating habits, language disorder, style of clothing, relatives, home care staffs practical work, and described those topics as different and challenging in meeting with elderly with foreign backgrounds than older elderly with Swedish background. The case managers in the study all agreed that the profession needs to develop like giving out information in different languages and further educations on other cultures. This due to reduce misunderstandings between them and the elders and to provide a fair and equal care for all elderly people. Our conclusions are therefore that there are no differences between the needs of elderly with foreign backgrounds and elderly with Swedish background, but there are some challenges case managers describe and also tendency among case managers to unknowingly make a difference between these groups.