I relation till den ökade digitaliseringen av samhället och verktygen för undervisning finns det relativt lite information om användning av simuleringar i svenska gymnasieskolor. Därför syftar denna studie till att undersöka hur gymnasieelever i årskurs 1 använder och utvärderar digitala simuleringar i kemiundervisningen. Genom ett webbaserat enkätformulär ställdes generella frågor kring elevernas användning av digitala läromedel. Resultaten visade att majoriteten av gymnasieeleverna i denna klass använde den analoga boken men kände till digitala simuleringar. Enkätundersökningen efterföljdes med gruppintervjuer för att ta reda på: a. hur eleverna upplevde utövandet av den digitala simuleringen som tilldelades under kemilektionen, b. ifall simuleringen kunde påverka förståelsen av kemiska begreppet mättnad och c. vilka för- och nackdelar eleverna kunde identifiera.Resultat visade också att majoriteten av eleverna upplevde utövandet av simuleringen positivt. Den positiva upplevelsen var kopplad till att simuleringen var lättbegriplig med möjligheten att lätt kunna göra om momenten. Vidare förklarade eleverna att enkla strukturen, smidigheten samt tidsbesparingen var andra fördelaktiga faktorer. Till nackdelarna identifierades problematik med att få exakta mått samt att simuleringen upplevdes begränsad. Eleverna önskade fler utmaningar med ökad svårighetsgrad. När det gäller begreppsförståelse urskildes två grupper i denna klass, varav den ena fann att användningen av simuleringen underlättade förståelse av begreppet mättnad, medan den andra gruppen inte kopplade förändringar i simuleringen och tyckte att skärmen bara ändrade färg. Vidare lyftes fram överdimensionering av digitala läromedel som orsakat tydlig trötthet på skärmen och i samband med det skulle simuleringar enbart komplettera undervisningen och aldrig ersätta laborationerna. Slutligen visade studien tydligt att, även om simuleringen är digital, används den bäst i lärarens närvaro.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen kring de särskilt begåvade eleverna inom svenskämnet. Hur kan lärare identifiera och bemöta dessa elever? Hur definierar och beskriver man dessa elever samt hur upptäcker man dem? I detta examensarbete har två empiriska studier genomförts, en fallstudie och enkätundersökning. Fallstudien har tagit form på en skola i södra Sverige, där en elev har deltagit i intervju och observationer. Elevens lärare och den verksamma specialpedagogen på den berörda skolan har även intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen kompletterades med en enkätundersökning för att få en bredare syn över lärarens uppfattning kring särskilt begåvade elever. I enkätundersökningen deltog 102 verksamma lärare i årskurs F-3 samt 4–6. Enkätundersökningen publicerades på två forum som är till för yrkesverksamma lärare och specialpedagoger.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer bidra till djupare förståelse för förskollärares uppfattningar om fenomenet undervisning i förskolan och för att vidga förståelsen för förskollärares arbete med förskoleundervisningen. Studien är kvalitativ utifrån de metoder och den fenomenografiska teorin som studien baserats på. Resultatet har visat att det finns olika uppfattningar om fenomenet undervisning i förskolan. Bland annat uppfattas fenomenet förskoleundervisning som hotfullt för förskolans grundidé, som utvecklingsmöjlighet, som mer eller mindre liktydigt till lärande, ett fenomen i behov av kommunikation samt som en process i behov av pedagog. Vi tolkar att uppfattningarna om fenomenet ‘undervisning i förskolan eventuellt kan påverka hur förskollärare tar sig an förskolans delvis nya uppdrag och hur detta kan medföra utmaningar för förskoleverksamheten. / <p>2019-12-20</p>

Elever är olika och har olika behov av anpassning för att utvecklas och lära sig, därför är det väsentligt att undervisningen anpassas efter elevers olika utvecklingsbehov. Studien syftade till att undersöka hur man kan utforma anpassningar i matematikundervisningen efter olika utvecklingsbehov för elever i årskurs F-3 på ett sätt som är både fördelaktigt och genomförbart för såväl som lärare och elever. Studien var baserad på sex semistruktuerade intervjuer av fyra verksamma lärare och två lärarstudenter i olika städer. Insamlade data transkriberades och analyserades tematiskt med utgångspunkt i forskningsfrågorna för att utreda hur intervjudeltagarna organiserar och utför olika individuella anpassningar i matematikundervisningen för att stödja sina elevers matematiska inlärning. Resultatet visade att ett tätt samarbete mellan två lärare i en och samma klass är ett bra sätt för att stärka anpassningsarbetet samt avlasta lärare, det pekade också på att väl fungerande anpassningar byggs på ett systematiskt arbete som består av förarbete, genomförande och utvärdering. Utmaningar med tids- och kompetensbrist inom anpassningsarbetet var också tydliga i studien. Anpassning är en komplex fråga som kräver ämneskunskap, ledarskap och organisation. Denna studie ger lärare och lärarstudenter inblick i att en hållbar matematikundervisning är till stor del baserad på ett utförligt förarbete och genomtänkta genomgångar.

Studien är en läromedelsgranskning där uppgifter i valda läromedel granskas för att se ifall uppgifterna är utmanande för elever med matematisk fallenhet. Läromedlen i granskningen är ämnade för elever i årskurs 6. Uppgifterna som undersökts är läromedlens problemlösningsuppgifter. Problemlösningsuppgifter är vad läromedlen kallar för utmaningar. För att svara på frågeställningarna användes ett analysschema vid granskningen av uppgifterna. Det användes för att synliggöra innehållet i uppgifterna. Analysschemats syfte var även att identifiera uppgifter där kraven i analysschemat uppfyllts. Uppgifterna som uppfyller flest krav i analysschemat valdes ut för en djupare granskning. Resultatet av frågorna var att problemlösningsuppgifterna i läromedlen innehåller till största del tillräckliga utmaningar för att stimulera en elev med matematisk fallenhet. Alla uppgifter som undersöktes innehöll en variation av räknesätt. Uppgifterna uppmanade till kreativitet, var kopplade till en verklig situation och uppmanade till flera lösningsmöjligheter. De använde sig av ett abstrakt tänkande och krävde tidigare kunskap för att lösa uppgiften. Det fyra av sex uppgifter saknade var behovet av ny kunskap för att lösa uppgiften.

Genomförandet av systematiska undersökningar är ett kunskapskrav och utgör en central del av kursinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena, flertalet lärare väljer dock bort arbete med systematisk undersökning. Det finns mycket tidigare forskning kring systematiska undersökningar i hög-och lågstadiet, dock är mellanstadiet dessvärre inte lika utforskat. Syftet med studien är således att undersöka vilka lärandemål och utmaningar NO-lärare i åk 4-6 har vid arbete med systematiska undersökningar samt hur de hanterar dem. Studien baseras på en enkätstudie där datan bearbetades via jämförelse för att finna liknelser, skillnader och samband mellan svaren. Genom att dela in svaren utefter tema undersöks huruvida informantsvaren tyder på att utmaningarna i mellanstadiet i någon grad samstämmer med dem som framkommer i tidigare forskning för andra årskurser. Resultatdelen visade på att lärare har liknande lärandemål vid arbete med systematiska undersökningar men att deras formulering kan vara olika. Vidare visade resultaten på att NO-lärare upplever begränsningar och svårigheter vid val av och arbete med systematiska undersökningar. NO-lärare i mellanstadiet utsätts för utmaningar som liknar dem som framkommit i tidigare forskning, bland annat är de mest framkommande utmaningarna dem av tids-, ekonomi-, resurs- och materialbrist. Studien tillförser således läsaren med kunskap kring vilka lärandemål lärare har vid genomförande av systematiska undersökningar, vilka utmaningar som kan stötas på samt olika förslag på hur utmaningarna kan hanteras. Det finns ett fortsatt behov av mer forskning kring årskurserna 4-6, speciellt av den form där lärar- och elevperspektiv lyfts.

Denna litteraturstudie ämnar behandla syftet med att undervisa systematisk undersökning i årskurserna 4–6 i de naturvetenskapliga ämnena samt att lyfta potentiella utmaningar som läraren kan ställas inför vid undervisningen. Systematisk undersökning är en positiv arbetsmetod som leder till att eleverna utvecklar sin förståelse för naturvetenskap samt ökar elevernas intresse och motivation för ämnet. I läroplanen framkommer det tydligt att en av de förmågorna eleverna ska utveckla är att genomföra systematiska undersökningar. Däremot undviker många NO-lärare att arbeta med systematiska undersökningar fastän det är ett krav i läroplanen på grund av brist på kunskap om användandet av laborationer. Därför var det intressant att undersöka potentiella syften och utmaningar som läraren stöter på vid undervisningen av systematiska undersökningar för att underlätta deras arbete. Metodens urval av artiklar har skett målstyrt, artiklarna har även bearbetats och analyserats utifrån den tematiska analysen. I resultatdelen framkom de viktiga syftena som ligger bakom arbetet med systematiska undersökningar såsom; att utveckla elevernas begrepp och fenomen. Vidare framkom det även några utmaningar som läraren ska vara medveten om när hen undervisar i systematiska undersökningar såsom; att få tiden att räcka till.  Studien hjälper läsarna att få en helhetsbild och förståelse för viktiga syften och utmaningar som framkommer vid undervisningen av systematiska undersökningar, för att öka intresse och motivation att undervisa mer i ämnet.

No description available.

Studiens vetenskapliga relevans utgår ifrån saknaden av konkreta riktlinjer från Skolverket och skollagen som syftar till vikten av förskolepedagogers aktiva och nödvändiga kommunikation och samspel till varandra. Syftet med studien var att undersöka utmaningar som kan uppstå i den sociala arbetsmiljön mellan förskolans pedagoger. Detta undersöktes genom en kvantitativ metodansats, där 43 respondenter deltog i en enkätundersökning via webben. Resultatet analyserades mot den teoretiska grunden processinriktning samt kommunikationsmodellerna sändare- och mottagarmodellen och filter- och brusmodellen. Mätningarna i resultatet visade bland annat att utmaningarna var kopplade till stora barngrupper, personalfrånvaro, kollegor som inte utför sitt arbete samt rädsla för att ge konstruktiv kritik.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren identifierar, stimulerar och utmanar särbegåvade elever. Studien grundar sig i Lee Shulmans sex processdelar som handlar om lärarens ämneskunskaper vid lektionsplanering. För att besvara studiens syfte och två frågeställningar har en kvantitativ metod använts i form av en enkät, dock med kvalitativa inslag. De svarande är verksamma lärare i årskurserna F-3. Resultatet påvisar att det finns brister i den svenska skolan kring undervisning av särbegåvade elever. Flertalet av de svarande lärarna känner en osäkerhet och saknar kunskap kring att undervisa särbegåvade elever. De lärare som känner sig trygga har antingen erfarenhet eller kunskap om att undervisa särbegåvade elever, alternativt en bredare utbildning. Slutsatsen är således att Shulmans processdelar, som annars till stor del efterföljs, blir svåra att följa när osäkerhet kring identifiering och utmaning av särbegåvning finns. / The purpose of this study is to investigate how teachers identify and challenge gifted students. The study is based the process model of Lee Shulman for teachers’ planning. The main method for collecting data has a quantitative approach by the use of a questionnaire, which also been complemented by some questions with a qualitative approach. The respondents are teachers within the grades F-3. The result highlights some flaws with teaching gifted students. Several of the respondents mentioned that they felt insecure due to the lack of knowledge and experience of teaching gifted student. Those respondents that felt comfortable with teaching gifted student either relied on a more comprehensive educational background or previous knowledge or experience of it. The conclusion is that the model of Lee Shulman is difficult to comply to when there is some uncertainty about how to identify and challenge gifted students.