Enligt läroplanen ska undervisningen leda till att eleverna kan uttrycka sig i olika former av texter. De texttyper som förespråkas i årskurs 1–3 är faktatext och berättande text. Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med skrivundervisning genom genrepedagogiska arbetssätt i årskurs två. Föreliggande studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv. I studien har en metodkombination av observationer och intervjuer använts för att samla in empiri om detta undersökningsområde. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån cirkelmodellen och en modell för stöttning och utmaning. Studiens resultat har visat att genrepedagogisk undervisning om olika texttyper med fördel bör påbörjas redan under skolans tidigare år. Vidare har studien visat att en framgångsrik undervisning kräver en väl övervägd balans mellan kognitiv utmaning och stöttning från omgivningen. Slutligen konstateras att skrivundervisning genom genrepedagogiska arbetssätt bidrar till att eleverna skriver mer strukturerade och genomtänkta texter. Det genrepedagogiska arbetsättet är utvecklande för alla elever, oavsett kunskapsnivå. / According to the curriculum, teaching is supposed to have the result that pupils can express themselves in different forms of texts. The types of texts recommended for grades 1–3 are factual and narrative texts. The aim of the study is to investigate how teachers work with the teaching of writing through genre-pedagogical methods in grade two. The present study proceeds from a sociocultural perspective. It combines the methods of observations and interviews to collect empirical data in this field of study. The data was then analysed using the circle model and a model for support and challenge. The results of the study show that genre-pedagogical teaching about different types of texts benefit from starting in the earlier years of school. The study further showed that successful teaching requires a well-considered balance between cognitive challenge and support from surrounding people. Finally, it is observed that the teaching of writing through genre-pedagogical methods helps pupils to write more structured and well thought-out texts. The genre-pedagogical method helps all pupils in their development, regardless of the level of their knowledge.

En hållbar tillväxt, hög konkurrenskraft och goda möjligheter att anställa nytt folk kan nås om företag blir bättre på att utveckla sig själva och bygga samordnade produktionssystem, vilket har blivit av allt större vikt. Fallstudien är utförd på företaget LKM AB, som producerar olika kablar och kablagemonteringar. Huvudsyftet med fallstudien är att utreda hur kundanpassningen påverkar den interna effektiviseringen av ett produktionsflöde i en tillverkande verksamhet. En nulägesanalys utfördes för att etablera nuläget och analysera den, fokus låg därefter på packningsoperationen, vilket är operationen närmast kundönskemålen. Författarna påbörjade därefter att arbeta med Kata genom att sätta upp ett måltillstånd, detta visar vart företaget är idag och vart de vill vara inom cirka en månads tid. Genom att arbeta med ett effektivt experimenteringsverktyg kallat PDCA-uppföljningsblankett, måltillståndet var uppnått inom tidsperioden och resultatet blev följande: - Leveransen gick på en pall istället för fyra stycken. - Packningstiden reducerades med 60 %. - Kontrolltiden hos kunden reducerades med 30-40 %. Detta visar att metoden och arbetssättet är mycket effektivt.

Studien är utförd på Hammarplast Consumer AB med syftet att skapa djupare förståelse i hur producerande verksamheter arbetar med sina ständiga förbättringar och hur de kan på ett strukturerat sätt utföra förbättringar i den dagliga styrningen för att nå konkurrenskraftig och hållbar utveckling. För att detta skulle uppnås dokumenterades företagets vision och utmaning, som sedan bröts ned till ett detaljrikt måltillstånd med hjälp av att nuläget analyserades i den valda processen. Därefter gjordes små, snabba steg och korrigeringar mot måltillståndet, vilket genomfördes med planering, genomföring, reflektering och uppföljning. Det gav förbättringar som var värdehöjande för företaget och som resulterade i ett steg närmare visionen. Det strukturerade tillvägagångssättet, kata, bidrog till att medarbetarna blev engagerade och involverade. I de avslutande kapitlen fördes en diskussion om hur företaget kan på ett strukturerat sätt utföra deras ständiga förbättringar i den dagliga styrningen som kommer att föra dem emot en konkurrenskraftig och hållbar utveckling.

In this study we pose the question if you through finding patterns in implementation of checkpoints can find ways to tailor the experience of the game A Story About My Uncle to hardcore gamers. To find out the answer we had hardcore players playing a modified level from the game A Story About My Uncle that was used as stimulus material for the following focus group interview. The analysis of the gathered material resulted in four patterns that can be used when implementing checkpoints to tailor the experience of the game A Story About My Uncle to hardcore gamers. Elements of checkpoints that our study showed to be important when it comes to how the game is experienced are density, placement and clearness. / I den här studien ställde vi oss frågan om man genom att hitta mönster inom implementation av checkpoints kunde finna sätt att anpassa spelupplevelsen i spelet A Story About My Uncle till hardcore spelare. För att ta reda på det lät vi hardcorespelare spela en modifierad bana ur spelet A Story About My Uncle som användes som stimulusmaterial för en följande fokusgruppsintervju. Analysen av det insamlade materialet resulterade i fyra mönster som kan användas vid implementering av checkpoints för att anpassa spelupplevelsen i spelet A Story About My Uncle till hardcorespelare. Faktorer för checkpoints som i vår studie visat sig ha stor betydelse i hur spelet upplevs är densitet, placering och tydlighet.

Bakgrund: Trenden att tjänstefiera sin verksamhet har under de senaste åren blivit allt mer påtaglig. Idag härrör intäkter från tjänster en betydande del av omsättningen hos många företag. Däremot har det visat sig att det inte är helt enkelt att kombinera produkter och tjänster. Tidigare forskning har belyst denna problematik, dock inte lika tydligt inom just organisering. En förstudie till denna uppsats visar att många företag har svårt att organisera sig till att kunna kombinera sina produkter med ett utökat tjänsteutbud. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka organisatoriska utmaningar svenska tjänstefierade företag har stött på samt hur dessa kan hanteras. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats. Studien är en enfallsstudie av fallet organisering inom kontexten tjänstefiering som har studerats med hjälp av tre företag verksamma i Sverige. På dessa företag har tre till fem personer blivit intervjuade i syfte att insamla data till den empiriska referensramen. Slutsats: En organisering som främjar försäljning av tjänster och lösningar kräver tvärfunktionella samarbeten och en styrning och koordinering från ledningen. Därutöver behöver tjänsteavdelningen i företag övertyga resterande delar av organisationen och ledningen om tjänsternas potential för att få hjälp att leverera dessa. Det tenderar att vara paradoxalt då hjälpen krävs för att kunna sälja kundcentrerade erbjudanden från första början. Med hjälp av diverse uppkopplade tjänster kan dock tjänsteavdelningen föra samman företagets produkter och tjänster och därmed lättare övertyga resterande delar av organisationen. / Background: The trend of servitization has become more obvious in recent years. Today, revenue from services is a significant part of the turnover of companies. On the other hand, it has been found that it is not completely easy to combine products and services. Previous research has confirmed this problem, however not as clear regarding the organization of the company. A pilot study to this one shows that many companies meet difficulties in organizing themselves to enable a combination of products with the expanded service offering. Aim: The aim of this study is to find out what organizational challenges Swedish servitized companies have encountered and how these can be handled. Completion: The study is of a qualitative nature with an abductive approach. The study is a single case study of the case organizing within the context of servitization, which has been observed through three companies operating in Sweden. In each company, three to five people has been interviewed for collecting data to the findings chapter. Conclusion: An organization that promotes sales of services and solutions requires cross-functional co-operations, control and coordination from top management. In addition, the service unit needs to convince the remaining parts of the organization and top management about the potential of the services to receive help to deliver these. It tends to be paradoxical, when the help initially is needed to sell customer-centered offers. With the help of various connected services, however, the service unit may link the company's products and services together and thus more easily convince the remaining parts of the organization.

Syftet med studien var att undersöka kvinnliga idrottares upplevelser av karriärövergången att bli mamma, med ett fokus på utmaningar, resurser och copingstrategier under perioderna före-, under- och efter graviditeten. I studien användes en kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna i studien var nio svenska idrottande mödrar i åldrarna 30-53 år (M=39.8, SD=7.3). Alla deltagare hade erfarenhet av att kombinera sitt moderskap med ett idrottande på nationell eller internationell nivå inom sin specifika idrott. Intervjuguiden och dataanalysen grundade sig på Övergångsmodellen (Stambulova, 2009). I resultatet framkom följande: under perioden före graviditeten upplevdes oro som främsta utmaning, att känna sig redo för att bli mamma som främsta resurs och att kunna planera sin graviditet som främsta copingstrategi. Under graviditeten framkom utmattning som främsta utmaning, socialt stöd som främsta resurs och strategier som deltagarna lärt sig under sin idrottskarriär som främsta copingstrategi. Efter graviditeten var stress främsta utmaning, socialt stöd främsta resurs och livet som en atlet hjälpte var främsta copingstrategi. Slutsatsen som dras i studien är att det finns flera upplevda utmaningar vid övergången att bli elitidrottande mamma, och att ett sätt att underlätta för dessa kvinnor skulle kunna vara ett utökat stöd från till exempel förbund, både socialt och finansiellt. / The aim of this study is to investigate experiences of motherhood transitions in sport, with a focus on the challenges, resources and coping strategies in the pre-pregnancy, during the pregnancy, and the postpartum phase. In the study a qualitative research metodology with semi-structured interviews was used. The participants in the study were nine Swedish athlete mothers aged 30-53 years (M=39.8, SD=7.3). All the participants had an experience of combining their motherhood with an athletic career at a national or an international level in their specific sport. The interview guide and the data analysis were grounded on the athletic career transition model (Stambulova, 2009). In the result during the pre-pregnancy, worry emerged as the main challenge, feeling ready to become a mother as the primary resource and planned pregnancies as the main coping strategy. During the pregnancy, fatigue emerged as the main challenge, social support both inside and outside sport as the primary resource, and strategies from sport as the main coping strategy. In the post-partum, stress was a frequent challenge, social support inside and outside sport were the most common resource, and life as an athlete helped were the main coping-strategy. As a conclusion in the present study, several challenges were experienced in the transition to becoming a mother as an elite athlete. A way of facilitating for these women could be increased support, for example from sport federations, both socially and financially.

I och med att videospel blir mer avancerade, inte bara grafiskt utan också som konstform samt att dom erbjuder en mer inlevelsefull upplevelse, så kan det förväntas att spelen också ska erbjuda en större utmaning för att få spelaren bli ännu mer engagerad i spelet. Dagens spelare är vana vid fiender vars beteende styrs av tydliga mönster och regler, som beroende på situation agerar på ett förprogrammerat sätt och agerar utifrån förutsägbara mönster. Detta leder till en spelupplevelse där målet blir att klura ut det här mönstret och hitta ett sätt att överlista eller besegra det. Men tänk om det fanns en möjlighet att skapa en ny form av fiende svarar och anpassar sig beroende på hur spelaren beter sig? Som anpassar sig och kommer på egna strategier utifrån hur spelaren spelar, som aktivt försöker överlista spelaren? Genom maskininlärning i spel möjliggörs just detta. Med en maskininlärningsmodell som styr fienderna och tränas mot spelarna som möter den så lär sig fienderna att möta spelarna på ett dynamiskt sätt som anpassas allt eftersom spelaren spelar spelet. Den här studien ämnar att undersöka stegen som krävs för att implementera maskininlärning i Unity motorn samt undersöka ifall det finns någon upplevd skillnad i spelupplevelsen hos spelare som fått möta fiender styrda av en maskininlärningsmodell samt en mer traditionell typ av fiende. Data samlas in från testspelarnas spelsessioner samt deras svar i form av ett frågeformulär, där datan presenteras i grafform för att ge insikt kring ifall fienderna var likvärdigt svåra att spela mot. Svaren från frågeformulären används för att jämföra spelarnas spelupplevelser och utifrån detta se skillnaderna mellan dom. Skalan på spelet och dess enkelhet leder till att svaren inte bör påverkas av okända och ej kontrollerbara faktorer, vilket ger svar som ger oss insikt i skillnaderna mellan dom olika spelupplevelserna där en preferens för fiender styrda av maskininlärningsmodeller kan anas, då dom upplevs mer oförutsägbara och varierande. / As video games become more complex and more immersive, not just graphically or as an artform, but also technically, it can be expected that games behave on a deeper level to challenge and immerse the player further. Today’s gamers have gotten used to pattern based enemies, moving between preprogrammed states with predictable patterns, which lends itself to a certain kind of gameplay where the goal is to figure out how to beat said pattern. But what if there could be more in terms of challenging the player on an interactive level? What if the enemies could learn and adapt, trying to outsmart the player just as much as the player tries to outsmart the enemies. This is where the field of machine learning enters the stage and opens up for an entirely new type of non-player character in videogames. An enemy who uses a trained machine learning model to play against the player, who can adapt and become better as more people play the game. This study aims to look at early steps to implement machine learning in video games, in this case in the Unity engine, and look at the players perception of said enemies compared to normal state-driven enemies. Via testing voluntary players by letting them play against two kinds of enemies, data is gathered to compare the average performance of the players, after which players answer a questionnaire. These answers are analysed to give an indication of preference in type of enemy. Overall the small scale of the game and simplicity of the enemies gives clear answers but also limits the potential complexity of the enemies and thus the players enjoyment. Though this also enables us to discern a perceived difference in the players experience, where a preference for machine learning controlled enemies is noticeable, as they behave less predictable with more varied behaviour.

The usage phase of a building accounts for a significant part of the Swedish real estate sector's environmental impact, which makes existing properties an important area to work with to establish the climate footprint of the real estate sector. Various policy instruments have been developed in line with this, of which the environmental certification system has become widespread, but mainly for newly constructed buildings. By conducting a literature study and an interview study directed at representatives of a selection of Swedish real estate companies, the current study aims to answer the following two questions:  -       What are the driving forces and motives for real estate companies to invest in environmental certification of existing buildings? -       What added values and challenges do expert representatives from real estate companies see regarding environmental certification of buildings during the usage phase? The respondents in the interview study are all active at Swedish real estate companies and represent different professional roles and expertise in the areas of environment, investment or property management.  The interview study confirms several of the motives, driving forces, added values and challenges that have been pointed out in the literature, but also shows that differences exist between respondents and within different areas of expertise. Overall, there was a positive picture of implementing environmental certification systems for existing buildings. The respondents’ common motive for applying environmental certifications for existing buildings was the demand from tenants. The certification work in existing buildings generates an added value of control and quality assurance as well as a communicative value to the tenant, according to the interviews. The main challenges with the certification work was the increased workload and need for access to internal resources in terms of manpower and time, the extent of which vary with the varying state of the buildings. There was a number of identified added values, for instance how the certification cost for an existing property was perceived as less expensive compared to that of certifying a new building. The author interprets that the main driving force behind the implementation was the growing interest in environmentally certified buildings among tenants, and that this is a powerful impact that could be further utilized. In conclusion, there are several underlying motives and driving forces for real estate companies to apply environmental certification systems for existing buildings, but the perceived utility depends on who is consulted and their professional role. The literature study and the empirical evidence show that ecological and economic benefits exist, but also that environmental certifications of existing buildings contribute to practical and administrative benefits. While the certification systems were associated with a number of practical and economic challenges, their extent was lower than expected. From an academic perspective, the study is important as new information about the use of environmental certification systems has been discovered, which may affect future development of the systems. Outside the academic perspective, the study can be used as a guide for, for example, real estate companies and consultants prior to environmental certification of existing buildings, which is important as it can mean savings of internal resources.

The COVID-19 pandemic has extensively impacted upon society and limited opportunities for social interaction due to government regulations. University students have been required to adapt to a transition from classroom to online based learning, with a subsequent loss of resources and study-specific venues for social interaction. In general, university students are identified as being at increased risk of experiencing mental health issues; social isolation and loneliness incurred as a result of the COVID-19 pandemic can further contribute to students’ vulnerability. The present study explores student attitudes concerning the transition to online studies using the theoretical foundation of Challenge and Threat states, and examines the utility of Written Emotional Disclosure to improve student coping. The study was undertaken with 45 students (23 women, 22 men; aged between 18-35 years) attending Umeå University. Data were collected during the completion of an online based expressive writing intervention. Participants were instructed to write about their experience of the transition to online studies, and reflect upon how they could develop strategies to cope with possible academic difficulties. Participants also reported levels of general anxiety, positive and negative affect, emotional and social loneliness, challenge, threat, worry, and confidence. Data analysis revealed that students’ reporting heightened levels of general anxiety as well as emotional loneliness were more likely to experience the transition as threatening and were more prone to excessive worry. No statistically significant intervention effects were found. Limitations of the present study are discussed and future research is proposed. / COVID-19-pandemin har påverkat samhället i stor utsträckning och de införda restriktionerna har begränsat möjligheterna till social interaktion. Universitetsstudenter har varit tvungna att ställa om till onlinestudier, med förlust av resurser och studiespecifika sociala sammanhang som följd. Universitetsstudenter är en riskgrupp när det kommer till mental ohälsa; social isolering och ensamhet till följd av COVID-19-pandemin kan ytterligare bidra till elevernas sårbarhet. Denna studie har undersökt studenters attityder gentemot övergången till onlinestudier utifrån teorin om Challenge- and Threat states och om Written Emotional Disclosure kan förbättra studenternas coping. Undersökningen genomfördes med 45 studenter (23 kvinnor, 22 män, i åldern 18-35 år) som studerade vid Umeå universitet. Data samlades in genom en onlinebaserad skrivövning. Deltagarna instruerades att skriva om sina erfarenheter av övergången till onlinestudier och reflektera över hur de kunde utveckla strategier för att hantera eventuella svårigheter. Deltagarna rapporterade också nivåer av positiva och negativa affekter, emotionell och social ensamhet, challenge, threat, oro och självförtroende. Analyser visade på att studenter med högre nivåer av ångest och emotionell ensamhet var mer benägna att uppleva övergången till onlinestudier som mer hotfull och oroade sig i högre utsträckning kring densamma. Inga statistiskt signifikanta interventionseffekter hittades. Denna studies begränsningar diskuteras och fokus för framtida forskningsområden föreslås

Denna studie är en läromedelsanalys med inriktning för elever med fallenhet för matematik. Studien syftar till att undersöka hur väl läromedel i matematik utmanar elever med fallenhet inom ämnet problemlösning. Syftet var även att bidra till mer kunskap rörande undervisning för elever med fallenhet.    Läromedelsanalyserna gjordes utifrån Chamberlins modell och i analysen har stor vikt lagts på att undersöka vilken utsträckning som problemlösningsuppgifter återfinns i läromedlen samt inom vilka nivåer inom Chamberlins modell som finns representerade i elevböckerna. I resultatet framgår det att elevböckerna behöver stöd av lärarhandledningen för att ge elever med fallenhet maximala möjligheter till utveckling. Resultatet har sedan analyserats utifrån Sheffields teori om elever med fallenhet. I analysen konstateras lärarhandledningarnas betydelse för elevbokens helhet. I diskussionen av läromedlen har brister och möjligheter till kompletterande undervisning framkommit och diskussioner rörande hur väl läromedlen utmanar elever med fallenhet framkommer.