Exponering för långvarig stress kan bidra till utveckling av hjärt-kärlsjukdom hos individer som också har andra riskfaktorer. Långvarig stress kan tänkas inverka på hjärt-kärlhälsa på flera olika sätt, exempelvis skulle stress kunna samvariera med beteendemässiga och biomedicinska riskfaktorer. I denna studie undersöktes samband mellan utmattningssymtom och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom med fysisk aktivitet och kön som moderatorer. Beteendemässiga och biomedicinska riskfaktorer var rökning, alkoholkonsumtion, kosthållning, glukosvärde, midjemått, systoliskt blodtryck och intimamedia tjocklek (IMT). Deltagare var 880 personer 43, 53 eller 63 år bosatta i Västerbotten. Data erhölls från studien Visualization of asymptomatic Atherosclerotic disease for optimum cardiovascular prevention. Totalt gjordes sju linjära regressioner. För rökning, kosthållning, glukosvärde, midjemått och IMT hittades inga interaktionseffekter och inte heller en huvudeffekt av utmattningssymtom. För alkoholkonsumtion fanns en interaktion mellan utmattningssymtom och kön, män med mer symtom på utmattning hade också ett mer riskfyllt drickande. En huvudeffekt av utmattningssymtom för systoliskt blodtryck fanns. De med mer utmattningssymtom hade lägre blodtryck. En möjlig förklaring till att samband mellan utmattningssymtom och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom inte var tydliga kan vara brist på spridning i stickprovet. Stickprovet bestod av äldre vuxna, en åldersgrupp som på populationsnivå rapporterar låg stressnivå jämfört med yngre åldersgrupper. Det är också möjligt att sambanden mellan utmattningssymtom och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom inte är linjära. / Exposure to chronic stress is likely to be a contributing factor in the development of cardiovascular disease among individuals who have other risk factors. A possible link between chronic stress and cardiovascular disease is through other risk factors for cardiovascular disease, meaning that chronic stress may co-vary with both behavioral and biomedical risk factors for cardiovascular disease. The current study investigated associations between symptoms of burnout and behavioral- and biomedical risk factors for cardiovascular disease, with physical activity and sex as moderators. The behavioral- and biomedical risk factors were smoking, alcohol consumption, diet, glucose level, waist circumference, systolic blood pressure, and carotid intima-media thickness (IMT). Participants were 880 individuals in the age of 43, 53 or 63 years, living in Västerbotten, Sweden. Data were obtained from the study Visualization of asymptomatic Atherosclerotic disease for optimum cardiovascular prevention. Seven linear regression analyses were carried out. No interactions or main effects of symptoms of burnout on smoking, diet, glucose levels, waist circumference or IMT were found. Sex moderated the association between symptoms of burnout and alcohol consumption; men who reported more symptoms of burnout scored higher on the measure of alcohol consumption.Symptoms of burnout were negatively associated with systolic blood pressure. A possible explanation for the weak associations is lack of variation in symptom level of burnout in the sample. The sample consisted of older adults, who on a population basis report low level of stress compared to youngeradults. There is also the possibility that potential associations between symptoms of burnout and the risk factors for cardiovascular disease are nonlinear.

De flesta människor skjuter ibland fram saker som borde göras. Att prokrastinera är att medvetet fördröja något som var planerat, med vetskap om negativa påföljder. Tidigare forskning vittnar om olika definitioner av begreppet, där fokus varierar från att betrakta prokrastinering som ett enhetligt fenomen till att handla om olika aspekter av beteendet. Många faktorer relaterar till prokrastinering, däribland hälsa och stress. Stress är en normal respons som framkallar agerande, däremot kan långvarig stress leda till utmattningsrelaterade symtom och många vuxna svenskar uppger att stress påverkar deras psykiska hälsa. Eftersom det redan finns samband mellan prokrastinering och stress var undersökningens syfte att utröna huruvida det finns ett samband mellan prokrastinering och självskattade utmattningsrelaterade symtom, samt undersöka eventuella skillnader mellan åldersgrupper. I enkätundersökningen deltog 112 personer mellan 22–72 år (M= 35.54; SD=10.37) varav 76 kvinnor, 35 män och en identifierade sig som annat. Utifrån medelvärdet delades deltagarna in i åldersgrupper. Data samlades in under två veckor utifrån frågor baserade på två validerade självskattningsskalor. Resultatet visade ett signifikant samband mellan prokrastinering och utmattningsrelaterade symtom, däremot kunde inga signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna påvisas varken för prokrastinering eller utmattningsrelaterade symtom. Utifrån kunskapsläget anser vi att undersökningen kan bidra med ökad förståelse kring prokrastinering och utmattningsrelaterade symtom. / Most people put off things that should be done at some point. To procrastinate is to deliberately delay something that was planned, knowing that it will lead to negative consequences. Thus, previous research highlights different definitions and approaches to the phenomenon, where the focal point varies from considering procrastination as a uniform phenomenon to treating different aspects of the behavior. Many factors relate to procrastination, including health and stress. Stress in humans is a normal response that causes us to act in different contexts. However, prolonged stress can lead to various exhaustion symptoms, and many Swedish adults report that stress affects their mental health. A questionnaire survey was conducted with 112 participants aged 22–72 years (M= 35.54; SD=10.37), including 76 women, 35 men and one identified as other. Data was collected over two weeks using questions based on two validated self-report scales. Pearson's correlation coefficient was estimated, and two independent t-tests were performed. The results showed a significant association between procrastination and exhaustion symptoms. However, no significant differences between the age groups could be detected for either procrastination or exhaustion-related symptoms. Based on the state of knowledge, we believe that the study can contribute to a better understanding of procrastination and exhaustion symptoms.

För att bättre kunna förstå och hjälpa de som drabbas av långvarig smärtproblematik är detviktigt att applicera ett biopsykosocialt perspektiv. En tidigare studie föreslog att en vissskattning av smärtintensitet i ett cold pressor test (CPT) var en biomarkör för utvecklingen avlångvarig smärtproblematik. Denna studie syftade till att undersöka huruvida dennaföreslagna biomarkör, samt variansen i sammanlagd smärtintensitet under CPT, kan förklarasav uppfattad stress respektive utmattningssymtom, utöver demografiska faktorer ochsymtomkatastrofiering. Deltagarna (n = 35) genomförde ett CPT. CPT-skattningaranalyserades tillsammans med demografiska faktorer, symtomkatastrofiering, uppfattad stressoch utmattningssymtom i hierarkiska regressionsanalyser och hierarkiska binära logistiskaregressionsanalyser. Resultaten visade att högre grad av uppfattad stress predicerade lägresmärtintensitet, utöver övriga faktorer. Utmattningssymtom hade ingen signifikant effekt påsmärtintensitet. Inga undersökta faktorer kunde förklara den föreslagna biomarkören.Resultatet indikerar att det finns en suppressoreffekt där katastrofiering och uppfattad stresspåverkar varandra ömsesidigt. Detta visar på det komplexa biopsykosociala samspel sompåverkar upplevelsen av smärta. Denna komplexitet och interaktion är viktig att ha i åtankenär individer i riskzonen för att utveckla smärtproblematik ska identifieras. / In order to help and understand patients with chronic pain, it is important to apply abiopsychosocial perspective. One previous study proposed a specific rating in a cold pressortest (CPT) as a biomarker for the development of persistent pain. This study aimed to explorewhether this proposed biomarker, and the sum of pain intensity ratings during CPT, could beexplained by perceived stress and exhaustion symptoms respectively, above and beyonddemographic factors and symptom catastrophizing. The participants (n = 35) performed aCPT. CPT-ratings were analyzed, together with demographic factors, symptomcatastrophizing, perceived stress and exhaustion symptoms, using hierarchical regressionanalyses and hierarchical binary logistic regression analyses. The results showed that higherlevels of perceived stress predicted lower pain intensity, above and beyond the other variablesexamined. Exhaustion symptoms showed no significant effect on pain intensity. None of thevariables could explain the proposed biomarker. The results indicate a suppressor effectwhere symptom catastrophizing and perceived stress interact and influence each othersimultaneously. This highlights the biopsychosocial interplay which influences painexperience. This complexity and interaction is an important factor to consider in the processof identifying individuals who are at risk for developing persistent pain.

Syftet med denna studie var att få en inblick i arbetsmiljön för socialsekreterare på socialtjänstens enhet för barn- och ungdom inom Stockholms län. Vi ville även ta reda på vilka arbetsmiljöaspekter de tycker är viktiga för det dagliga arbetet. Tidigare forskning visar att viktiga aspekter vid tankar om att lämna sitt arbete är huruvida arbetstagaren upplever uppskattning, omhändertagande och intresse för hälsa och välmående från arbetsledningen. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats och sju semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare inom barn- och ungdom har utförs. Resultatet visade att socialsekreterare skiljer mellan den fysiska och den psykiska arbetsmiljön samt att den psykiska arbetsmiljön väger tyngre gällande frågan om att vilja lämna sin arbetsplats. Vidare visade sig arbetsmiljön vara ett komplex ämne som ofta diskuteras på informanternas arbetsplatser samtidigt som ingen av våra informanter hade hört om de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket. Då de nya föreskrifterna trädde i kraft i samband med att denna uppsats skrevs hoppas vi ändå att de ska kunna föra med sig en bra grund i arbetet för en bättre arbetsmiljö. Slutligen kan det finnas en poäng i att rikta de allmänna råden även till arbetstagarna och inte endast till arbetsgivaren, för att på så sätt engagera arbetstagarna ytterligare i frågan. / The aim of this study was to getting an insight of the work enviorment for the social workers at the social service department for child and youth welfare in Stockholm. We also wanted to get an insight into what kind of work enviorment factors they consider as important in their daily work. Previous research shows that whether or not the employee decides to stay in their place of work largely depends whether or not they experience appreciation, care-taking and involvement from the human resources managment. This study is made with a qualitative approach and seven semi-structured interviews with social workers working with child and youth welfare have been conducted. The results show that social workers differed in how they perceived the physical and psychological work environment and that the psychological aspect was more important for those social workers who wished to leave the workplace. Furthermore, the results showed that the work environment was a subject widely discussed among the social workers, while the new regulations from the Swedish work environment agency remained unknown to them. We hope that the new regulations will provide a good foundation and better conditions for the social workers and their work environment. In conclusion, we think that the general recommendations in these regulations ought to be directed not only to the employers but to the employees as well, thus achieving a greater involvement from the employees in questions concerning their work environment.