The aim of this study is to analyze how problems are represented within SOU 2008:27. Further more, the aim is to analyze how the new subject plan for history can bee seen as a product of this document. The method used, and the theoretical frame of the study, is based on Carol Lee Bacchi’s ”what´s the problem represented to be?” approach, which basic principle is that policies are filled with representations of problems and that these representations need to be examined. These problem representations are then themselves subject for scrutiny, the second step being an analysis of the texts presumptions and assumptions concerning view of man and perception of knowledge.   The results show, among other things, that a problem representations can be found in the SOU; the school system is too vague and unclear. This can be broken down to four concrete problems; the schools lack of clarity, the schools uniformity, the schools abundance of choices and the educations lack of preparation for societal partake. The view of man is an idea of the working citizen and perception of knowledge mainly being securing students employability.   The subject plan in history is a product of the SOU in several ways. The proposed solutions for the schools lack of clarity are implemented, which results in a more detailed control of the teachers. The problem with the high schools uniformity is also solved by the fact that a shorter course is given to students attending a “practical program” thus dividing the high school.

Sammanfattning Att utbilda och erbjuda föräldrar stöd i föräldraskapet är inget nytt fenomen, utan har skett på olika sätt sedan 1600-talet. Synen på föräldrar har genom tiderna haft olika fokus, vilket lett till att insatserna för att stödja föräldrarna har varierat. Idag finns ett överflöd av information, råd, utbildning och kurser kring föräldraskapet. Hur föräldrar ska göra eller inte göra diskuteras flitigt i olika medier. Därmed får vi en viss bild av föräldrarollen. Studiens ambition har varit att visa en tolkningsmöjlighet av föräldrarollen. Hur konstrueras begreppet förälder? Med inspiration av Michel Foucaults diskursanalys har konstruktionen av föräldern i texten SOU 2008:131 Föräldrastöd – en vinst för alla tagits fram och de uttryck för normalitet, makt och styrning som framträder genom dessa konstruktioner har redovisats. Resultatet ger en bild av en förälder som är osäker gällande sin egen roll och fortfarande okunnig om barnens behov och deras utveckling. Genom denna bild uttrycks en föreställning om den normale föräldern och hur denne används för styra problemföräldrar mot stöd och utbildningsverksamheter, som kan ses som ett uttryck av makt som ett led i samhällets strävan efter kompetenta och friska medborgare. Nyckelord: föräldraskap, föräldrautbildning, föräldrastöd, diskursanalys, statlig utredning / Abstract It is not a new phenomenon to educate and support parents in parenting. Since 1700 century it has been accomplished in different ways. Through the ages of time the concept of parents has had different focuses, which has lead to different ways of support for parents. Today there is a lot of information, advice, education and courses around parenthood. How to act or not to act as a parent is discussed in all sort of media regularly. This produces a special idea of what a parent is. The ambition of this study has been to give a possible interpretation of what a parent is, how the concept of parents is constructed. With inspiration from Michel Foucault’s discourse analysis, a construction of parents has been extracted from SOU 2008:131 Föräldrastöd – en vinst för alla and the expressions of normalcy and power that appear in this construction, and how it is used as a tool to govern, has been shown. The results outline a picture of an uncertain and still ignorant parent, ignorant booth on the role as a parent and on knowledge about children’s needs and how they develop. This picture expresses the concept of the “normal parent” and how it is used to bring “problem parents” to join supporting and educating activities. This can be seen as an expression of power to fulfill the community’s need for qualified and healthy citizens. Keywords: parenting, education of parents, parental support, discourse analysis, government comission

Syftet med denna uppsats är att kartlägga arbetsgivarens respektive Försäkringskassans ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. I den arbetslivsinriktade rehabiliteringen finns det tre huvudaktörer: arbetsgivaren, Försäkringskassan och arbetstagaren. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet gentemot sina anställda, enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring. I rehabiliteringsansvaret ingår sedan 1992 att arbetsgivaren ska genomföra en rehabiliteringsutredning när den anställde varit helt eller delvis borta från arbetet under en tid. Arbetsgivaren har även ett ansvar för arbetsanpassning av t.ex. arbetsuppgifter, för att på så sätt möjliggöra för arbetstagaren att kunna fortsätta sitt arbete trots eventuell nedsatt arbetsförmåga. Utredningen ska sedan lämnas till Försäkringskassan inom åtta veckor. Utifrån arbetsgivarens rehabiliteringsutredning ska Försäkringskassan sedan upprätta en rehabiliteringsplan. Ändamålet med planen är att den försäkrade ska få den rehabilitering som behövs för att denne ska kunna återgå till arbetet så snabbt som möjligt. I de fall där det finns behov ska Försäkringskassan även kalla den försäkrade till ett avstämningsmöte, för att så snart som möjligt fånga upp den försäkrades möjlighet att återgå till arbete och vilket behov den försäkrades har av stöd i den processen. De olika typer av rehabiliteringsåtgärder som kan bli aktuella är främst arbetsträning och utbildning. Även arbetstagaren har ett rehabiliteringsansvar som går ut på att arbetstagaren aktivt måste delta i rehabiliteringsåtgärderna. Ansvars- och rollfördelningen mellan Försäkringskassan och arbetsgivaren är inte helt självklar utan det finns en inbakad problematik. Denna problematik tros bero på den otydlighet som finns mellan aktörernas ansvarsområden. I betänkandet SOU 2006:107 ger utredningen förslag på åtgärder för att tydliggöra lagarna och då också förtydliga ansvars- och rollfördelningen mellan aktörerna. Dessa förslag diskuteras vidare i uppsatsens avslutande kapitel. / The purpose of this essay is to describe the Swedish legislation and examine court cases concerning employers’ and the Social insurance office’s (Försäkringskassan) responsibility for rehabilitation of employees. There are three main players in regards to work related rehabilitation: the employer, the Social insurance office, and the employee. The employer is mainly responsible for work related rehabilitation, which is prescribed in the Work Environment Act (Arbetsmiljölagen) and the National Insurance Act (Lagen om allmän försäkring). The employer’s responsibilities for work related rehabilitation include, since 1992, conducting a rehabilitation investigation of the sick employees. The investigation shall lay the groundwork for the necessary steps to be taken at the workplace to insure that the employee can return to work. The employer also has a responsibility to modify work tasks to the individual employee insuring that the employee can continue to work even if the employee’s work capacity is reduced due to injury or disease. The rehabilitation investigation done by the employer must be turned over to the Social insurance office within eight weeks. The Social insurance office then makes a rehabilitation plan based on the investigation. The purpose of the plan is to insure the employee receives the rehabilitation that he/she needs to be able to return to work as fast as possible. The Social insurance office must also meet the employee for a meeting (avstämningsmöte) if deemed necessary. The purpose of the meeting is to establish what the employee’s needs are in regards to his/her rehabilitation. The two types of rehabilitation methods most commonly used are work training and education. The employee also has a responsibility to actively take part in the rehabilitation process. How one should distribute responsibility and divide roles between the social insurance office and the employer is not entirely clear. Currently, there exists a conflict between the different players about how to do this due to the lack of clearly established responsibilities and roles as pertain to each party. The parliament is trying to create more defined legislation with a new report called SOU 2006:107, which they hope will help clarify the individual responsibilities of all parties involved. These proposals will be discussed further in the essay’s final chapter.

Även om ordet transperson är relativt nytt har det funnits könsöverskidare i alla tider. Sverige blev först i världen med lagliga könskorrigeringar 1972 och i dag går det att få ett könsbyte bekostat av staten. Men okunskapen är fortfarande stor om transpersoner, speciellt inom vården. Det medför att många känner sig dåligt behandlade och undviker att söka vård, visar rapporter. Nu arbetar bland annat RFSL för att förbättra bemötandet av transpersoner.

Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhållande till vad styrdokument och teorier säger, och därmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vi belyser hur några utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av särskilt stöd inför upprättande av åtgärdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhälsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vårt resultat i teman: specialpedagogens uppdrag, uppmärksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svårigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd är att de inte når målen i kursplanen. Vi ser även en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhälsans specialpedagoger på vilka nivåer de lägger fokus. Elevhälsan betonar skolans organisation, kultur och värdegrund i en pedagogisk utredning medan skolan lägger större vikt på individ och grupp.

<p>Detta examensarbete handlar om hur vi som arbetar i skolan kan möta de elever som har läs- och skrivsvårigheter respektive dyslexi. Jag ställer frågan vad dyslexi egentligen är och visar på olika möjligheter att definiera ordet. Jag jämför de två begreppen dyslexi och läs- och skrivsvårigheter med varandra. Många ger nämligen dessa ord olika innebörd. Andra frågor jag försöker besvara är hur dyslexi yttrar sig, och hur man kan upptäcka om en elev har dyslexi. Hur diagnostiseras dyslexi och vilka för- och nackdelar kan en diagnostisering medföra, är två ytterligare frågeställningar som är centrala i detta examensarbete. Mitt syfte är också att ge förslag på hur man kan arbeta med barn med dyslexi. Härmed avser jag bland annat vilka tekniska hjälpmedel som finns att tillgå, exempelvis datorprogram och kassettböcker. När man möter elever med dyslexi är det emellertid inte bara god tillgång till hjälpmedel som är önskvärt, utan det är framför allt viktigt att arbeta med elevens självkänsla. </p><p>Jag har valt att göra en kvalitativ intervjustudie med sex speciallärare och en logoped, som arbetar med dyslexiutredningar. Dessutom har jag varit i kontakt med, och ställt frågor till, en läspedagog och en speciallärare, som arbetar med frågor som rör läs- och skrivsvårigheter. Speciallärarna är verksamma i olika åldersgrupper, på skolor inom skiftande upptagningsområden. De ser mest fördelar med diagnostisering av läs- och skrivsvårigheter men pekar samtidigt på att det finns elever som inte fått diagnos, men som ändå har stora problem med att läsa och skriva. Oavsett om man har en diagnos eller inte, har man rätt till stöd och hjälp. Problemet är bara att det är svårare att ansöka om resurspengar om en diagnos saknas. Speciallärarna lyfter även fram många andra intressanta åsikter, och ger en rad råd och tips på hur vi lärare kan stimulera dyslektiska elevers läsande och skrivande på ett lustfyllt sätt.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att kartlägga arbetsgivarens respektive Försäkringskassans ansvar</p><p>för arbetslivsinriktad rehabilitering, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. I</p><p>den arbetslivsinriktade rehabiliteringen finns det tre huvudaktörer: arbetsgivaren,</p><p>Försäkringskassan och arbetstagaren. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet gentemot</p><p>sina anställda, enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring. I</p><p>rehabiliteringsansvaret ingår sedan 1992 att arbetsgivaren ska genomföra en</p><p>rehabiliteringsutredning när den anställde varit helt eller delvis borta från arbetet under en tid.</p><p>Arbetsgivaren har även ett ansvar för arbetsanpassning av t.ex. arbetsuppgifter, för att på så</p><p>sätt möjliggöra för arbetstagaren att kunna fortsätta sitt arbete trots eventuell nedsatt</p><p>arbetsförmåga.</p><p>Utredningen ska sedan lämnas till Försäkringskassan inom åtta veckor. Utifrån arbetsgivarens</p><p>rehabiliteringsutredning ska Försäkringskassan sedan upprätta en rehabiliteringsplan.</p><p>Ändamålet med planen är att den försäkrade ska få den rehabilitering som behövs för att</p><p>denne ska kunna återgå till arbetet så snabbt som möjligt. I de fall där det finns behov ska</p><p>Försäkringskassan även kalla den försäkrade till ett avstämningsmöte, för att så snart som</p><p>möjligt fånga upp den försäkrades möjlighet att återgå till arbete och vilket behov den</p><p>försäkrades har av stöd i den processen. De olika typer av rehabiliteringsåtgärder som kan bli</p><p>aktuella är främst arbetsträning och utbildning. Även arbetstagaren har ett</p><p>rehabiliteringsansvar som går ut på att arbetstagaren aktivt måste delta i</p><p>rehabiliteringsåtgärderna.</p><p>Ansvars- och rollfördelningen mellan Försäkringskassan och arbetsgivaren är inte helt</p><p>självklar utan det finns en inbakad problematik. Denna problematik tros bero på den</p><p>otydlighet som finns mellan aktörernas ansvarsområden. I betänkandet SOU 2006:107 ger</p><p>utredningen förslag på åtgärder för att tydliggöra lagarna och då också förtydliga ansvars- och</p><p>rollfördelningen mellan aktörerna. Dessa förslag diskuteras vidare i uppsatsens avslutande</p><p>kapitel.</p> / <p>The purpose of this essay is to describe the Swedish legislation and examine court cases</p><p>concerning employers’ and the Social insurance office’s (Försäkringskassan) responsibility</p><p>for rehabilitation of employees. There are three main players in regards to work related</p><p>rehabilitation: the employer, the Social insurance office, and the employee. The employer is</p><p>mainly responsible for work related rehabilitation, which is prescribed in the Work</p><p>Environment Act (Arbetsmiljölagen) and the National Insurance Act (Lagen om allmän</p><p>försäkring). The employer’s responsibilities for work related rehabilitation include, since</p><p>1992, conducting a rehabilitation investigation of the sick employees. The investigation shall</p><p>lay the groundwork for the necessary steps to be taken at the workplace to insure that the</p><p>employee can return to work. The employer also has a responsibility to modify work tasks to</p><p>the individual employee insuring that the employee can continue to work even if the</p><p>employee’s work capacity is reduced due to injury or disease.</p><p>The rehabilitation investigation done by the employer must be turned over to the Social</p><p>insurance office within eight weeks. The Social insurance office then makes a rehabilitation</p><p>plan based on the investigation. The purpose of the plan is to insure the employee receives the</p><p>rehabilitation that he/she needs to be able to return to work as fast as possible. The Social</p><p>insurance office must also meet the employee for a meeting (avstämningsmöte) if deemed</p><p>necessary. The purpose of the meeting is to establish what the employee’s needs are in</p><p>regards to his/her rehabilitation. The two types of rehabilitation methods most commonly used</p><p>are work training and education. The employee also has a responsibility to actively take part</p><p>in the rehabilitation process.</p><p>How one should distribute responsibility and divide roles between the social insurance office</p><p>and the employer is not entirely clear. Currently, there exists a conflict between the different</p><p>players about how to do this due to the lack of clearly established responsibilities and roles as</p><p>pertain to each party. The parliament is trying to create more defined legislation with a new</p><p>report called SOU 2006:107, which they hope will help clarify the individual responsibilities</p><p>of all parties involved. These proposals will be discussed further in the essay’s final chapter.</p>

Syftet med studien är att utforska och utveckla kunskap om vilka beskrivningar av dyslexi som diagnos professionella med specialpedagogisk kompetens ger, samt deras upplevda erfarenheter av att utreda dyslexi. Metoden för insamling av data har varit intervjuer av specialpedagoger verksamma i två kommuner. Materialet har sedan analyserats och sorterats tematiskt. Resultatet av studien är att dyslexiutredningar utförs på olika sätt i olika kommuner beroende på hur man valt att organisera det och olika organisationsformer kan fungera bra. Deltagarna i studien använder LOGOS som en bas när de utreder dyslexi och deras erfarenhet är att det är en bra grund att utgå ifrån. Utöver det används intervjuer och observationer som utredningsmetod. Deltagarna anser inte att det viktigaste med utredningen är om eleven uppfyller kriterierna för dyslexi eller inte. Viktigast är att identifiera var problematiken ligger för att kunna åtgärda. Att utföra en dyslexiutredning tar lång tid och ibland kan även väntetiden för att komma igång med en utredning vara lång. Pojkar utreds vanligen tidigare än flickor. Det finns en stor överlappning mellan dyslexi och andra skolrelaterade svårigheter.  Jag har även analyserat resultatet i ett dilemmaperspektiv. Dilemman som identifierats i studien är ett etiskt dilemma, ett normalitetsdilemma och ett resursdilemma. / The purpose of the study is to explore and develop knowledge about the descriptions of dyslexia diagnosis professionals in the field of Special Education gives, as well as their perceived experience of investigating dyslexia. The method of data collection was interviews with special educators, operating in two different municipalities. The data is then analyzed and thematically sorted.  The results of the study shows that assessments of dyslexia is carried out in different ways in different municipalities depending on how they choose to organize it. Different forms of organization is regarded by the patricipants as working well. Participants in the study uses LOGOS as a base when assessing dyslexia and their experience is that it is a good base to start from. In addition, interviews and observations are used as assessment tools. The participants do not consider that the most important of the assessment is whether the student meets the criteria for dyslexia or not. Most important is to identify specific areas of difficulty with the aim of arranging for support and intervention. Performing an Assessment of dyslexia takes time and sometimes can even initial long waiting to get started be the case. Boys are investigated usually younger than girls. There is a big overlap between dyslexia and other school-related difficulties.The study includes as well an analyzes of the results taking the departure in so called Dilemma perspective. Dilemmas identified in the study was an ethical dilemma, a dilemma of normality and a resource dilemma.

Föreliggande uppsats är en kvalitativ studie med syftet att undersöka några pedagogers uppfattningar av pedagogisk utredning vid upprättandet av åtgärdsprogram för elever i socioemotionella svårigheter. Uppslaget till studien var den aktuella debatt som förs kring skolans arbete kring elever i behov av särskilt stöd samt den nya skollagen som trädde i kraft juni 2011. Metoden som har använts är en halvstrukturerad intervjustudie där sex pedagoger i grundskolan fick samtala utifrån följande frågeområden; Pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och delaktighet. Pedagogerna arbetar på fem skilda grundskolor varav två är friskolor. Resultatet visar att det förekommer någon form av pedagogisk utredning på samtliga skolor innan ett åtgärdsprogram skrivs fram. Flertalet av skolorna har dessutom ett skrivet dokument som ska ge struktur och skapa ett samförstånd när pedagogerna ska arbeta med den pedagogiska utredningen. Resultatet visar att elever och föräldrar är delaktiga i processen att diskutera fram konkreta åtgärder till åtgärdsprogrammet och i utvärderingen av dessa. I utredningsfasen i den pedagogiska utredningen och i andra processer såsom resursfördelning och undervisning framkom deras delaktighet inte lika tydligt. Underlaget i den pedagogiska utredningen kom huvudsakligen fram genom samtal där det var den utredningansvariga pedagogen som höll i samtalen samt summerade dem. Vidare kan det i resultatet utläsas en fokusering på eleven som individ och där exempelvis åtgärder som är knutna till eleven är centrala. Pedagogerna lyfte även fram betydelsen av att arbeta med hela gruppen kring exempelvis klassrumsklimat och att ett sådant arbete gynnar elever i socioemotionella svårigheter.

Det här examensarbetet har utförts på uppdrag åt Trollhättan Energi AB (TEAB). Examensarbetet är en utredning beträffande förutsättningar för sammankoppling av TEAB:s och Hjärtum Elförenings elnät. De nuvarande ledningsnäten har radialnät och det innebär att det endast har inmatning från ena ledningsänden. En sammankoppling skulle ge möjlighet till sektionerad drift vilket innebär inmatningsmöjligheter från båda ledningsändar. Det gör att ledningsnätet blir mer säkert, tillförlitligt och effektivt. Ett förslag på ett nytt ledningsnät där delar av TEAB:s och Hjärtum Elförenings ledningsnät är sammankopplade har tagits fram. Med det nya förslaget blir ledningsnätet mer driftsäkert och uppfyller lag- och myndighetskrav. Beräkningarna som ligger till grund för arbetet är teoretiskt utförda. Därför bör en fortsatt planering och undersökning inom ämnet utföras innan ledningsnäten sammankopplas. Budgetpriset för ombyggnationen i ledningsnätet har beräknats till cirka 700 000 kronor och investeringen anses nödvändig för att kunna utföra en sammankoppling utav elnäten. / This bachelor´s thesis is conducted on behalf of Trollhättan Energi AB (TEAB). The bachelor´s thesis is an investigation of conditions for interconnection of TEAB and Hjärtum Elförenings electrical grids. The current electrical grids are radial electrical grids and means that it can only be fed from one cable end. An interconnection would allow for sectional operation of the electrical grid. This means input opportunities from both cable ends and that the electrical grid becomes more safely, reliably and efficiently. Suggestion for new electrical grids which parts of TEAB and Hjärtum Elförenings electrical grids are interconnected has been developed. With the new suggestions becomes the electrical grid more reliable and complies with legal and regulatory requirements. The calculations that are underpinning the work is theoretical. Therefore, a continued planning and research in the subject should be performed before the electrical grids are interconnected. Budget price for the reconstruction of the electrical grids have been estimated to be about 700 000 SEK and the investment is considered essential for the interconnection.