Den fysiska planeringen har i svensk och internationell planeringslitteratur tillskrivits en viktig roll i klimatomställningen. Kommunerna besitter i Sverige, och i flera andra länder, en egen rätt att bestämma över hur mark och vatten ska användas. Genom översiktsplan och detaljplaner kan kommunen styra lokalisering och till viss del utformning av bebyggelse. Detta kan påverka behovet av transporter och av energi och därigenom ha en inverkan på utsläppen av växthusgaser. Men ett glapp mellan strategisk planering på översiktsplanenivå och konkret markplanering i detaljplaner har visat sig försvåra en utsläppsminskande planering. Med andra ord har tidigare studier visat på att utsläppsminskande strategier som formuleras i den vägledande översiktsplanen har svårt att få genomslag i den sedan juridiskt bindande detaljplanen.    Inom planeringslitteraturen tenderar den strategiska planeringen att ställas i kontrast till den lagstadgade detaljplaneringen. För att öka möjligheten att överbrygga glappet mellan en strategisk och konkret planering tar uppsatsen teoretiskt avstamp i en syn på den strategiska planeringen som en praktisk färdighet som kan tillämpas på såväl översiktsplan som detaljplan. Syftet med uppsatsen är utifrån detta att analysera den fysiska planeringens potential att bedriva en utsläppsminskande planering och i förlängningen bidra till en ökad förståelse för den fysiska planeringens möjligheter att bidra till en klimatomställning.    Undersökningen har utformats i form av en fallstudie där samspelet mellan översiktsplan och detaljplaner i Norrköpings kommun utgör fallet. Empirin har samlats in genom dokumentstudier av två översiktsplanedokument samt tre detaljplaner med tillhörande planhandlingar. Materialet har analyserats utifrån Patsy Healeys (2007) tre dimensioner av förändringskraft – filtrering, fokusering och mobilisering – samt Aall med fleras (2007) fyra ambitionsnivåer av lokalklimatpolitik.    Studien kan ur ett nytt perspektiv bekräfta tidigare dragna slutsatser att den utsläppsminskande planeringens potential begränsas av ett haltande samspel mellan planeringens strategier och åtgärder. Analysen indikerar på att den kommunala ambitionsnivån för att minska utsläpp av växthusgaser tenderar att minska i takt med att planeringen konkretiseras och retoriska strategier ska bli till juridiskt bindande åtgärder. En låg ambitionsnivå och en svag förändringskraft verkar därmed utgöra hinder för den fysiska planeringens potential att bidra till en klimatomställning.  Samtidigt synliggör uppsatsen att det finns behov av att nyansera förväntningarna på den kommunala planeringens potential och vidare reflektera över vad som i ett planeringssammanhang läggs i begreppet klimatomställning.

Antropogena utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser har orsakat en ökning avden globala genomsnittliga yttemperaturen över förindustriella nivåer. Samhället stårdärför inför en klimatomställning på en global, nationell och lokal nivå. Den globalakoldioxidbudgeten motsvarar den totala mängd antropogena koldioxidutsläpp som ärtillåtet för att hålla sig inom ramen av de uppsatta målen inom Parisavtalet. Studienbryter ner den globala koldioxidbudgeten på lokal nivå för att åskådliggörapotentiella vägar för Tranemo till att bli en fossilfri kommun. Studien bygger därförpå en datainsamling av territoriella och konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp inomkommunens geografiska område samt inom kommunens förvaltningsorganisation.Studien analyserar vidare hur den framtida utvecklingen av klimatarbetet påverkarkoldioxidutsläpp med hjälp av scenariotekniker baserat på suveränitetsprincipen.Utsläpp orsakade från industrisektorn, transporter och utrikesflyg motsvarar de trestörsta utsläppskällorna i det geografiska området. Det beskrivna önskvärda scenariot,Best case scenario, budgeterar 602 KT CO2 mellan åren 2021-2045 därutsläppsminskande åtgärder från en av kommunens största industrier är avgörandeför att hålla sig inom ramen av budgeten. Studien visar att om samhället fortsätter attproducera och konsumera i samma takt som tidigare år kommer budgeterade utsläppvara förbrukad vid år 2027. Studien speglar den nationella och globala bilden av industrisektorn som endominerande utsläppskälla. I kontrast till identifierade konsumtionsbaseradeutsläppsminskande åtgärder är industrisektorn är en aktör som skapar en avgörandeeffekt i klimatarbetet för att reducera koldioxidutsläppen. Slutsatser dras attkoldioxidbudgeten som ett politiskt styrande dokument betraktas som ett effektivtstyrmedel om kommunen har större handlingskraft och rådighet över utsläppen somsker. Samverkan mellan offentlig och privat sektor betraktas därför som enframgångsfaktor. Kommunens utmaning för att möjliggöra klimatomställningen är attföra en kraftfull klimatpolitik och vidta åtgärder i ett tidigt skede. Vidare slutsatsersom dras i studien är därför vikten av ett strategiskt utvecklingsarbete för attmöjliggöra klimatomställningen. / Carbon dioxide emissions together with other greenhouse gases emitted byanthropogenic activities have caused an increased global average surface temperatureabove pre-industrial levels. The society is therefore facing a challenge to limit theenvironmental and societal risks associated to a global warming below 2 ° C, with theambition of 1.5 ° C. The global carbon budget determines the total amount ofanthropogenic carbon dioxide emissions that are allowed to likely limit a globalwarming of 2 ° C. By breaking down the global carbon budget at a local level,highlights this study hypothetical ways for the municipality of Tranemo to become afossil free municipality by using scenario techniques according to the principal of“grandfathering”. The study therefor maps out historical territorial and consumptionbasedcarbon dioxide emissions that are caused within the municipality’sgeographical area, and within the municipality’s administrative organization, in orderto further identify and propose climate actions.The study points out that emissions caused by the industrial sector, transportationsector, and international flights generate the greatest impact in the geographical areaof Tranemo. The desirable scenario, Best case scenario, accounts 602 KT CO2 betweenyear 2021-2045 where an emission reduction action from one of the municipality’slargest industries is crucial to stay within the budget. The study illustrates that thebudget will be spent by the year 2027 if the society continues to produce and consumein the same pace as previous years. The industrial sector is a dominant polluter at a national and global level. The studyconfirms that industrial sector is also a dominant emission source at a local level forthe geographical area of Tranemo. Climate actions within the industrial sector aretherefore crucial. The identified consumption-based climate actions are consequentlynegligible in contrast to emissions caused by the industrial sector. The studyconcludes that the carbon budget as a political document is regarded as an effectivetool if the municipality has a greater leverage and resourcefulness of the overallgenerated emissions. Cooperation between public and private actors is considered tobe a factor for success. The study clarifies the importance of strategic developmentwork, and influencing factors connected to it when it comes to transforming oursociety towards a sustainable development. / <p>2020-06-05</p>

Pendling in till stadens centrum orsakar trafikköer och dålig luft samtidigt som fordonstrafik står för en av de största utsläppskällorna av växthusgaser i Sverige. Pendelparkeringar representerar ett mer miljövänligt alternativ men det utnyttjas inte till fullo. Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur användandet av pendlarparkeringar kan främjas, som ett led i ett mer hållbart resande inom Gävle kommun. Studiens mål är att skapa ett kunskapsunderlag som kan guida kommunen att främja utvecklingen i praktiken. Examensarbetet utgick från aspekter kopplat till pendlarparkeringar, framtagna i förstudien till detta arbete. Studien syftar till att svara på forskningsfrågorna Hur har de sex slumpmässigt utvalda svenska kommunerna arbetat med (de sedan tidigare utpekade) aspekterna kostnad, beteende, tid och tillgänglighet för att främja användandet av pendlarparkeringar? och Hur ser potentiella användare av pendlarparkeringar i Gävle kommun på vikten av kostnad, beteende, tid och tillgänglighet för att motivera deras användande? Examensarbetet består av två olika metoder, en enkätundersökning för potentiella användare och en intervjustudie med de sex slumpmässigt utvalda svenska kommunerna. Två kommuner deltog via videosamtal och resterande fyra deltog via mail. Både kommunerna och respondenterna av enkäten ansåg att billig parkeringsavgift och bra biljettsystem var viktigt för att bilburna skall välja att använda pendlarparkeringar. Samtliga kommuner tryckte även på vikten av god tillgänglighet till kollektivtrafik samtidigt som respondenterna i enkätundersökningen tyckte att turtätheten i kollektivtrafiken var viktig. Aspekter som kostnad, tid och bekvämlighet är val som prioriteras högt medan miljö inte får lika stort fokus. Studien visar på att individer gör val efter det som gynnar dem själv. / Commuting into the city center causes traffic jams and bad air at the same time as vehicle traffic accounts for one of the largest sources of greenhouse gas emissions in Sweden. Shuttle parking represents a more environmentally friendly alternative but it is not fully utilized. The purpose of this thesis is to investigate how the use of commuter parking can be promoted, as part of a more sustainable travel within Gävle municipality. The aim of the study is to create a knowledge base that can guide the municipality to promote development in practice. The degree project was based on aspects linked to commuter parking, developed in the feasibility study for this project. The study aims to answer the research questions How have the six randomly selected Swedish municipalities worked with (the previously designated) aspects cost, behavior, time and accessibility to promote the use of commuter parking? and How do potential users of commuter car parks in Gävle municipality view the importance of cost, behavior, time and accessibility to justify their use? The degree project consists of two different methods, a survey for potential users and an interview study with the six randomly selected Swedish municipalities. Two municipalities participated via video calls and the remaining four participated via email. Both the municipalities and the respondents of the survey considered that cheap parking fees and a good ticket system were important for car users to choose to use commuter parking. All municipalities also emphasized the importance of good accessibility to public transport, while the respondents in the survey thought that the frequency of public transport was important. Aspects such as cost, time and convenience are choices that are given high priority, while the environment does not receive as much focus. The study shows that individuals make choices based on what benefits them.

This research project represents a collaborative effort between E&amp;C Consultants, an international energy procurement consultancy, and aims to address the increasing demand for guidance on scope 1 emissions reduction strategies expressed by their clients. From a procurement perspective, companies are actively seeking alternative commodities, such as biomethane or hydrogen, to substitute their natural gas consumption. In response to this growing trend, multinational corporations are displaying an increased interest in voluntary emission reduction initiatives, including the Science Based Targets initiative and the Greenhouse Gas Protocol. Subsequently, the research project encompasses an investigation into the sustainability plans adopted by companies. Furthermore, an analysis of the European biomethane and hydrogen markets is made. Most of the information is derived from interviews conducted with diverse stakeholders, including multinational companies, energy traders, an energy supplier, a gas market expert, and a carbon removal expert. The findings of this research project indicate that multinational corporations have established robust short-term sustainability plans, yet encounter challenges in formulating long-term strategies, primarily due to legislative ambiguities and limited resources and expertise. The implementation of REPowerEU [1] is expected to significantly augment the production levels of both biomethane and hydrogen by 2030. The biomethane market is predominantly characterised by supply constraints, owing to the high demand it experiences, resulting in elevated prices. Conversely, the hydrogen market is less mature and exhibits comparatively lower demand as companies have to implement alternative technologies that are required for hydrogen adoption. Eventually, both biomethane and hydrogen possess the potential to emerge as cost-competitive alternatives to natural gas, depending upon the maturation and development of their respective markets. / Detta forskningsprojekt representerar ett samarbete mellan E&amp;C Consultants, en internationell energiupphandling, och syftar till att möta den ökande efterfrågan på vägledning om scope 1-strategier för minskning av utsläppen uttryckt av deras kunder. Ur ett upphandlingsperspektiv söker företag aktivt alternativa råvaror, såsom biometan eller väte, för att ersätta deras naturgas konsumtion. Som svar på denna växande trend visar multinationella företag ett ökat intresse för frivilliga initiativ för att minska utsläppen, inklusive initiativet Science Based Targets och Greenhouse Gas Protocol. Därtill omfattar forskningsprojektet en utredning av antagna hållbarhetsplaner av företag. Dessutom görs en analys av den europeiska biometan- och vätemarknaderna. Merparten av informationen kommer från intervjuer med olika intressenter, inklusive multinationella företag, energimäklare, en energileverantör, en gasmarknadsexpert och en expert på koldioxidinfångning. Av denna studie indikerar att multinationella företag har etablerat robusta kortsiktiga hållbarhetsplaner, men stöter på utmaningar i att formulera långsiktiga strategier, främst på grund av oklarheter i lagstiftningen och begränsade resurser och expertis. Implementeringen av REPowerEU [1] förväntas avsevärt förstärka produktionsnivåer av både biometan och väte till 2030. Biometanmarknaden kännetecknas övervägande av utbudsbegränsningar på grund av den höga efterfrågan, vilket resulterar i förhöjda priser. Omvänt är vätgasmarknaden mindre mogen och uppvisar jämförelsevis lägre efterfrågan eftersom företag måste implementera alternativa tekniker som krävs för att använda väte. Så småningom kan båda biometan och väte ha potential att vara konkurrenskraftiga alternativ till naturgas, beroende på deras mognad och utveckling de respektive marknaderna.