Forskning har visat att det finns missuppfattningar bland elever vad gäller prioriteringsregler och strukturer. Med det menas att elever missuppfattar, missbrukar, ignorerar eller är okunniga om de regler och konventioner som bygger upp det som brukar beskrivas som numeriska uttrycks strukturer. Aritmetik, det vill säga räknelära, utgör grunden för matematiken och att behärska aritmetik gör att eleverna klarar sig bättre i skolmatematiken. Men det finns också många forskare som knyter elevers förståelse och strukturer i aritmetiska uttryck till grundläggande aritmetik. Syftet med studien är att utvidga vår kunskap om hur elever i årskurs 5 strukturerar numeriska beräkningar och använder sig av prioriteringsregler i aritmetiska uttryck. Tidigare studier kring detta område har framförallt fokuserat på numeriska uttryck med två operationer, vanligtvis addition eller subtraktion och multiplikation. Man kan dock misstänka att uttryck med fler än två operationer ger möjlighet att få ytterligare insikt i hur elever strukturerar beräkningar. De uttryck vars elevlösningar analyseras i denna studie innehåller därför flera olika operationer (tre till sex operationer). Datamaterialet utgörs av elevers lösningar (från ett arbetsblad) på fyra olika uppgifter. Totalt omfattar studien 123 elever i sex olika klasser i årskurs 5, från fem olika skolor. I analysen framkom att elever strukturerar och använder sig av prioriteringsregler på kvalitativt skilda sätt. Främst strukturerar elevernade aritmetiska uppgifterna genom att göra olika former av grupperingar. I deras beräkningar visar det sig att flertalet verkar förstå att multiplikation ska räknas före addition och subtraktion, men när det gäller addition och subtraktion tycks de visa en osäkerhet vilket som ska räknas först.

Studiens syfte är att undersöka vilka förmågor F-3-lärare, vid två grundskolor i Mellansverige, värderar som viktiga i elevers skrivutveckling i årskurserna F-3, till elevernas fortsatta utveckling och till samhället. Två fokusgruppsintervjuer om fem, respektive fyra F-3-lärare har genomförts för datainsamling. Resultatet visar att F-3-lärarna i studien värderar både fantasi, mod, idérikedom och skrivglädje som viktiga för elevernas skrivutveckling, men även förmågor som bokstavskännedom. Resultatet visar även på att lärarna ser på skrivutvecklingen som en progression, där vissa förmågor krävs för att uppnå andra, för elevernas fortsatta utveckling. Lärarna upplever även att samhällets digitalisering påverkar elevernas skrivutveckling både positivt och negativt. Studiens slutsats blir således att förmågor kopplade till lust, fantasi och skrivglädje värderas högt av lärarna, men används ofta i syfte att uppnå strukturella och tekniska färdigheter. Detta utifrån en syn på skrivutveckling som en progression. Det moderna samhället påverkar även elevernas skrivutveckling och lärarnas syn på densamme, där lärarnas syn ligger i linje med gällande styrdokument, men frångår mer progressiva förhållningssätt till språkskapande.

Vår uppfattning är att det inom management florerar en mängd stående uttryck,metaforer, som ledarna gärna använder sig av när de ombeds att beskriva sin verksamhetoch ledarstil. Att samma uttryck tenderade att återkomma gång på gång under de samtalvi har haft med olika ledare under vår studietid på Högskolan i Borås, gjorde att vi intelängre såg dem som uttryck utan för oss framstod de istället som klyschor. Det här har isin tur väckt nya funderingar hos oss beträffande om ledarna verkligen tänker igenom sittval eller om det kanske finns vissa uttryck som det faktiskt förväntas välja. Samtidigtmisstänkte vi att uttrycken måste fylla en funktion eftersom samtliga ledare mer ellermindre valde att använda sig av dem. Det är därmed detta område som den här uppsatsenkommer att beröra.I ett försök att finna klyschornas funktion har vi valt att tillämpa en abduktiv metod. Denhär studien syftar således till att försöka skapa en reflektion kring klyschorna och dessroll inom organisation och ledarskap. För att försöka uppnå det har vi valt att ta med erläsare till den narrativa världen när vi redogör det empiriska materialet. Det här betyderatt vi valt att sammanställa och presentera de fem djupintervjuer vi genomfört i form aven berättelse. På så sätt hoppas vi att vi lyckas fånga ert intresse och så ett frö hos er.Då syftet med studien är att uppmana till eftertanke har vi valt att svara på våraforskningsfrågor under rubriken reflektion. Här får ni följa vår tankar kring de möjligafunktioner som vi upplever att uttrycken, klyschorna, kan tänkas fylla inom organisationoch ledarskap.

<p>Enligt styrdokumenten är skolan skyldig att anpassa undervisningen så att elever i behov av särskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska också innehålla estetiska uttryck. Därför ville vi undersöka hur och varför lärare i grundskolan och gymnasiet använder sig av estetiska uttryckssätt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av särskilt stöd påverkas av det.</p><p>För att ta reda på detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga årskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpå det sammanställdes och jämfördes. Av detta har vi hittat gemensamma teman och på så vis kunnat dra slutsatser.</p><p>Vår undersökning visade att elever genom estetiskt arbete får använda fler sinnen och att detta har positiva effekter på inlärningen eftersom eleverna får möjlighet att utnyttja sina starka sidor. Eleverna får också hjälp att sätta in kunskapen i sammanhang och på så vis få en bredare förståelse. Elever i behov av särskilt stöd har ofta svårt att se sammanhangen på egen hand. Estetiska uttryck har också visat sig stärka samhörigheten i klasserna, något som inte minst är viktigt för elever i behov av särskilt stöd.</p>

Bakgrund: Sjuksköterskan skall ge en god omvårdnad till alla som är i behov av vårdoavsett religion, kultur, kön eller ålder. Smärta är en upplevelse som uppfattas olika avvarje individ. Syfte: Studiens syfte var att belysa kulturens betydelse för upplevelsen avsmärta. Metod: En litteraturgranskning genomfördes och artiklarna klassificerades ochkvalitetsbedömdes samt kategoriserades innan de slutligen sammanställdes. Resultat:Sjuksköterskor världen över var överens om att utbildning och kunskap kring andrakulturer är bristfällig i yrkesgruppen och att patienternas upplevelse i sin smärthanteringinte stämde överens med sjuksköterskornas uppfattning. Hur patienten förmedlade sinsmärta berodde inte bara på kultur utan även kön religion och erfarenheter. Trotskommunikationsproblem mellan patient och sjuksköterska samt okunskap fick patienten ide flesta fall en bra och fullgod smärtlindring. Diskussion: Den bristande kunskapen omolika kulturer är något som bör ses över. I ett samhälle där befolkningen flyttar och rör sigmellan länder och gränser är det viktigt med en mångkulturell omvårdnad.

I grundskolans läroplaner Lpo 94 och Lgr 11 ska elever i svensk grundskola få använda dans som uttrycksmedel. Dansen har idag en undanskymd roll i skolan och är inte ett eget ämne. Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare i grundskolan som fått uppdraget att undervisa i dans ser på konstformen dans, dansens roll i skolan och vilken kompetens om dans de undervisande lärarna har.I den teoretiska delen i uppsatsen använder jag mig av tidigare forskningsmaterial inom estetiska ämnen och området dans. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer samt rapporten Kartläggning av dansen i sydost som har sammanställts av Dans i Sydost. I denna studie har jag begränsat mig till fyra skolor i Blekinge län.Resultatet visar att det finns bristande kunskap om ämnet dans i skolorna. Det görs få ansträngningar i kommunerna för att nå ut med dans i skolan. När inte kunskap om ämnet dans finns är det ofta de instrumentella målen som blir huvudsyfte för den som undervisar vilket betyder att man inte utgår från uttryckets egenvärde. Oftast får inte eleverna någon estetisk upplevelse av dansen. Resultatet visar också att när den som undervisar dans har ämneskunskapen kan eleven få en estetisk upplevelse även i de fall lektionens syfte utgick från instrumentella värden.

Studiens syfte är att beskriva hur lärare i undervisningssammanhang arbetar med konstnärliga uttryck. Mitt mål med detta har varit att få ökad förståelse för hur läraren kan uppmuntra elever till att ta eget ansvar över sitt musicerande för att på så sätt se till att fler elever fortsätter spela även efter att de gått ur musikskolan. Jag har tagit del av vad två framstående flöjtister anser om ämnet, vad styrdokumenten (GY 11) lägger vikt vid samt vad av mig utvalda instrumentalpedagoger har kommit fram till angående ämnet.   Jag har valt att använda mig av ett hermeneutiskt perspektiv i min studie eftersom jag vill göra en djupare analys och tolkning av den intervjuades livsvärld. Jag använde mig av så kallad halvstrukturerad intervju vilken liknar ett vardagssamtal, men har syftet att ta reda på någonting. I mitt fall ta reda på vad flöjtlärare anser att det innebär att spela med ett personligt uttryck och även vilka metoder de använder i undervisningssituationen för hjälpa sina elever att nå det personliga i musiken. Resultatet visar att informanterna tycker det är viktigt att integrera den musikaliska delen av undervisningen med de andra byggstenarna så som teknik och tonbildning. De använder sig av många olika undervisningssätt, vissa av informanterna använder sig av ungefär samma, andra är mer inriktade på enstaka metoder. Det har framkommit att ett centralt begrepp är att problematisera undervisningen, vad är det som ska läras ut till vem och på vilket sätt. / The study aims to describe how teachers in the classroom work with artistic expression. My goal has been to gain an understanding of how teachers can encourage students to assume responsibility in their music in order to ensure that more students will continue playing even after their completed studies at music schools. I examined the views of two prominent flutists, what the governing documents (GY 11) emphasize, in addition to selected instrumental teachers.   I have chosen to use a hermeneutical perspective in my study, due to a desire for a deeper analysis and interpretation of the informant’s professional situation. I chose the so-called half-structured interview that resembles an everyday conversation, yet has a decided purpose: in my case, to discern what flute teachers refer to in regard to playing with a personal touch, and also the methods used to help their students achieve a personal style of playing. The results demonstrate that the respondents consider it important to integrate other aspects such as technique and tone. They use various teaching methods: some informants use almost identical methods, while others are more focused on individual methods. A key concept emerges, one that problematizes teaching, what is to be taught to whom, and in what way.

Denna undersökning syftar till att få en inblick i hur några sångpedagoger arbetar med och tänker kring tolkning och musikaliskt uttryck. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex sångpedagoger med olika bakgrund, arbetsplats och genreinriktning. I min undersökning kommer jag fram till att det trots pedagogernas olika bakgrund i genrekunskap, utbildning, och nivå på elever finns många gemensamma nämnare för hur deras arbete med tolkning och uttryck går till. Att flera av informanterna använder begreppet interpretation under intervjuerna ser jag som att begreppen inte verkar påverka mitt resultat, då jag tolkar det som att informanterna menar samma sak och att innebörden är densamma. Jag anser även att svaren på intervjuerna pekar på att det hos några av informanterna finns en osäkerhet om vad arbetet med tolkning och musikaliskt uttryck kan leda till och att de därför inte i så hög grad medvetet använder detta i sin undervisning. Att arbeta med tolkning och musikaliskt uttryck kan innebära en mängd olika saker vilka har gemensamt att skapa medvetenhet om det egna uttrycket. Detta kan enligt litteraturen, Rydberg - Asplind med flera, leda till mer personligt uttryck samt bättre teknik. / The purpose of this study is to gain knowledge of how some vocal teachers work with and reflect on interpretation and expression. Six vocal teachers with different background, place of work and genre expertise were interviewed. The study shows that the interviewees share many denominators in the way they approach interpretation and expression despite their differences in background and genre, and it is clear that they have a common understanding of the terms interpretation and expression.   There is an indication, however, that some of the teachers are unsure of the effects of working with interpretation and expression and therefore they do not focus on these in their teaching. Working with interpretation and expression can involve many things which all entail creating awareness of self-expression. According to the literature (e.g. Rydberg-Asplind), such awareness can lead to a more personal expression and a better technique.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

No description available.