Spelling suggestions: "subject:"välfärdsstaten.""
51 |
The Swedish model and the Rehn-Meidner model : A definition of the Swedish model and comparison to the Rehn-Meidner modelEkholm, Edvin January 2010 (has links)
This thesis studies two different models; the Swedish model and the Rehn-Meidner model. It shows their similarities and differences, and explains why it is inaccurate to put an equal mark between the two of them. An extensive discussion on the models is presented in order to give them each a fair assessment. It is shown how and why the Swedish model has failed, as well as how Sweden has failed to apply the Rehn-Meidner model in a consistent manner. The paper concludes with a brief discussion on the models’ possible application today and in the future. Also, some requirements for the models’ validity will be recognized. Some important questions concerning the models’ relevance, the influence of multitude on the models, and the issue of globalization and the EU are in this concluding chapter briefly discussed. It is argued that multitude has decreased the relevance of the models significantly, and that the Swedish welfare state which was created based on the ideas of the Swedish model, needs to be reassessed. Welfare municipalities are suggested rather than a welfare state. / Den här studien behandlar de två olika modellerna, den svenska modellen och Rehn-Meidner-modellen. Deras likheter och skillnader visas, och det förklaras varför det är inkorrekt att sätta ett likhetstecken mellan dem. En noggrann diskussion om modellerna genomförs för att kunna ge dem båda en rättvis bedömning. Det visas även hur och varför den svenska modellen misslyckats, samt hur Sverige har misslyckats att tillämpa Rehn-Meidner-modellen. Uppsatsen avslutas med en kort diskussion om modellernas eventuella tillämpning idag och i framtiden. Några krav för modellernas giltighet är också uppmärksammade. Ett antal viktiga frågor rörande modellernas relevans, mångfaldens inflytande på modellerna, samt globaliseringen och EU:s inverkan är i detta kapitel diskuterat. Det påstås att mångfalden har minskat modellernas relevans, och att den svenska välfärdsstaten, vilken är baserad på den svenska modellen, måste omvärderas. Välfärdskommuner föreslås snarare än en välfärdsstat.
|
52 |
Older immigrants in need of care in times of digitalization : The case of filial piety in transition among Chinese families in SwedenChen, Xin January 2021 (has links)
Globalization has facilitated international communication and economic activities that motivate more international migration. Different cultures and values from the West and the East are interwoven in the same social context. Meanwhile, aging has become a notable phenomenon in most developed countries due to declining fertility and increased life expectancy. A digital transformation of society is taking place alongside the aging and international migration that will start to question the image of older adults and the patterns of providing elderly care. Chinese elderly care is characterized by familism providing family-based informal care to an older family member. Despite the influence of migration and modern lifestyles, filial piety is expected to continue to guide the care responsibilities and care providing among Chinese families. This thesis aims to understand the cultural provision of support and care for Chinese older adults living in Sweden and under the influence of the digital transformation of society. It starts by exploring the disparities, barriers, and facilitators for older immigrants in need of home care to utilize digital technology. After constructing knowledge about the influences of the foreign environment and continuous digitalization in home care, the thesis seeks to understand how filial piety continues to be enacted; what part of the tradition is preserved, and what is changed; how the internal and external factors influence the decision of elderly care; and the role of digitalization in this process. The thesis utilizes qualitative in-depth interviews to continue investigations among eight midlife and older Chinese immigrants living in Sweden. Thematic analysis was employed for data analysis. Berry’s acculturation framework and Yeh’s Dual Filial Piety Model provide the theoretical ground for the research. The results indicated that filial piety is in transition in terms of filial responsibilities, filial behaviors, and intergenerational relationships. Despite the differences in the acculturation level, the authoritarian element of filial piety lacked ground in the Swedish social context. Respondents showed their willingness to strengthen the reciprocity with their adult children by providing additional support, valuing affections rather than hands-on care, respecting adult children’s decisions. The uptake of digital technologies has enabled midlife and older Chinese immigrants to maintain more frequent contact with family members and friends in other countries. It also improves the autonomy and capabilities for respondents to plan more independent later lives. The conclusion is that traditional values such as filial piety was not as prominent in Sweden as they are in China. / Globaliseringen har möjliggjort gränsöverskridande kommunikation och export samt import av varor och tjänster. Även människor rör sig över olika delar i världen och emigrerar till främmande länder. Detta i sin tur innebär att olika kulturer och värderingar från väst och öst behöver vävas samman och samsas i samma sociala kontext. Förutom globaliseringen så har åldrandet; på grund av sjunkande fertilitet och ökad livslängd, blivit en betydande företeelse i de flesta utvecklingsländer. En digital omvandling av samhället pågår parallellt med åldrandet och den internationella migrationen. I det avseendet blir äldre immigranter, deras teknikanvändning och syn på äldreomsorg allt viktigare. Kinesisk äldreomsorg kännetecknas av familjebaserad informell vård till av äldre familjemedlemmar. Trots samhällets förändring och digitalisering, förväntas barnen ha huvudansvaret för vård och omsorg av sina äldre familjemedlemmar. Fenomenet kallas ”filial piety” och beskriver barnens skyldigheter att sörja för sina föräldrar på ett respektfullt sätt. Denna licentiatexamen syftar till att öka kunskapen om äldre kinesiska immigranter som bor i Sverige och deras förväntningar på omhändertagandet och äldrelivet i Sverige relaterat till digitaliseringen. Licentiatexamen börjar med att utforska skillnaderna, hindren och möjligheter i att använda digital teknik bland äldre invandrare i behov av hemtjänst. Licentiatexamen använder kvalitativa djupintervjuer för att undersöka hur åtta medelålders och äldre kinesiska invandrare, bosatta i Sverige. Intervjuerna har analyserat med hjälp av tematisk analys. Berrys ramverk för ackulturation och Yehs ”Dual Filial Piety Model” utgör den teoretiska grunden för forskningen. Resultaten indikerade på att synen på ”filial piety” är i förändring när det gäller vårdnadsansvar, beteenden och relationer mellan generationerna. Trots skillnaderna i nivån av ackulturation saknades det auktoritära inslaget av ”filial piety” i den svenska kontexten. Intervjupersonerna betonade sin vilja att stärka samspelet med sina vuxna barn genom att ge stöd och affektion snarare än att de förväntade att barnen skulle ge praktisk vård och omsorg. De intervjuade visade stor respekt för sina vuxna barns beslut och självständighet. Användningen av digital teknik möjliggjorde att de intervjuade kunde hålla tät kontakt med familjemedlemmar och vänner i andra länder. Den digitala kontakten med familjemedlemmar och vänner i sin tur, ansågs stödja deras autonomi och förmåga att planera sina framtida liv och äldreomsorg. Slutsatsen är att traditionella värderingar så som ”filial piety” påverkades av den svenska kontexten och förväntningarna på de vuxna barnen var inte lika höga och framträdande som de traditionellt sett varit i Kina. / <p>QC 2021-11-02</p>
|
53 |
Han och hon möter vi och dom – den universella välfärdspolitikens akilleshäl : En studie av kön och ras i svensk förvaltningLarsson, Jennie K January 2009 (has links)
Gender politics in Sweden is considered unique because gender policies (jämställdhet) are integrated into national politics and politicised both in the public and the private sphere. The Swedish case is therefore considered a role model by many feminist scholars. This view has been criticised by both post modern feminists and public administration scholars. Critics imply that the increased immigration and more heterogeneous population have led to a new challenge for state institutions. The Swedish model, with its universal welfare solutions, lacks the ability to recognise differences within groups. Universal solutions that treat everyone the same is no longer the most just way to treat people. The growing use of goal orientation in Swedish public administration has increased the civil servants discretion in the implementation process, and thereby the space for differentiated treatment. This thesis aims to study the civil servants that implement gender policies in every day practice. It is focused on their interpretations of gender and gender equality and how this affects their exercise of authority. The thesis is a case study of two authorities in a heterogeneous area – the northern part of Botkyrka. By using a two-fold theoretical approach and combine two perspectives, feminism and a policy analysis, the study analyses how the front-line bureaucrats handle the tension between the universal welfare politics and the demands of the immigrants. The first theoretical approach presents two different feminist perspectives: one that values economic redistribution and one that find it more fair to recognise differences between women. The second approach introduces theories on implementation that makes it possible to study how interpretations have an impact on the exercise of authority in front-line bureaucracies. The main result of the study is that the front-line bureaucrats’ interpretations differ from the national gender politics. They have a more differentiated view of women than the universal Swedish gender politics. The study also shows that front-line bureaucrats tend to attribute negative cultural factors to immigrants. These prejudices find their way through the bureaucracy, into the public administration and the exercise of authority.
|
54 |
Barn till beskådan : Familj, välfärdsstat och nation i fototävlingar och fotoböcker 1930-1944Hallberg, Mathilda January 2017 (has links)
I fokus för den här avhandlingen står åskådningskulturen under 1930- och 40-talen, närmare bestämt fototävlingar och fotoböcker med bilder på barn som bärande element. Den här studien granskar hur fototävlingar och fotoböcker var en del i förhandlingen om välfärdens organisering rörande barn och familj. I studien undersöks hur familj, välfärdsstat och nation konstruerades genom representationer av barn, vilka budskap som därigenom etablerades och vilka politiska visioner som kommunicerades. Analyser av bilder och texter visar att fototävlingar och fotoböcker presenterade ett enhetligt budskap om att det behövdes fler och bättre barn, men också hur fototävlingar och fotoböcker förmedlade skilda visioner om hur detta skulle uppnås. Studien bidrar till att synliggöra hur användbara representationer av barn var i bygget av välfärden. De hade potential att förmedla både skilda och gemensamma visioner om välfärdssamhället. / This dissertation focusses on the culture of visual display during the 1930s and 1940s, more specifically photo contests and photo books based on photographs of children. The overall purpose of this investigation has been to study how photo contests and photo books have been a part of the negotiation of the organization of welfare for children and the family. It examines how the family, the welfare state and the nation were constructed by means of representations of children, the messages that were thus established, and the political visions that were communicated. Analyses of images and texts show that photo contests and photo books presented a unified message which said that more and better children were needed, but also how photo contests and photo books communicated disparate visions of how this goal should be reached. The study highlights how useful representations of children were in the construction of welfare. They had the potential to communicate both different visions and a shared vision of the welfare society.
|
55 |
Modeling of Healthcare Delivery in Sweden / Modellering av sjukvården i SverigeDzubur, Sabina January 2023 (has links)
A large part of Swedish medical care is expected to be provided from the primary health centers. However, these centers are experiencing challenges in terms of shortages of personnel, an increased volume of patients, higher workload, increasing queue lengths, and increasing costs. Addressing these issues at the primary health centers is important for both improving the operation at the local centers and the functionality of the Swedish healthcare system. This thesis aims to explore the primary health center operation, focusing on a typical public primary health center in Stockholm. This is done to find parameters that affect the flow of patients and develop a graphical model that serves as a foundation for further model development, simulations and optimization of good health. To address the complex and dynamic primary health center system, a system dynamics approach is adopted. A literature review was conducted to gain an understanding of the primary health center environment and to identify parameters that impact the primary health centers ability to operate and/or affect the quality of service towards patients. The model development involved constructing cases and extracting parameters that change over time. The parameter relationships were determined through interpretation and are supported by literature. The model was qualitatively validated with the assistance of expert feedback. The presented result is determined to capture the basic operation of the primary health center and the model can be used as a foundation for further simulations. / En stor del av den svenska sjukvården förväntas levereras från vårdcentraler. Vårdcentralerna står dock inför utmaningar när det gäller brist på personal, ökad patientvolym, högre arbetsbelastning, ökade kölängder och ökande kostnader. Att hantera dessa problem på vårdcentralerna är viktigt både för att förbättra den lokala verksamheten och funktionaliteten i svensk hälso- och sjukvård. Syftet med detta arbete är att undersöka vårdcentralens verksamhet och fokuserar på en typisk offentlig vårdcentral i Stockholm. Detta görs för att hitta parametrar som påverkar patientflödet, för att utveckla en grafisk modell som utgör en grund för vidare modellutveckling, simuleringar och optimering av god hälsa. För att adressera det komplexa och dynamiska vårdcentral-systemet antas ett system dynamiskt tillvägagångssätt. En litteraturgenomgång genomfördes för att få en förståelse för vårdcentralens miljö och identifiera parametrar som påverkar vårdcentralens förmåga att driva verksamheten och/eller påverkar kvaliteten på vården för patienter. Modellutvecklingen innebar att konstruera fall och extrahera parametrar som förändras över tid. Parametrarnas relationer bestämdes genom tolkning och stöds av litteratur. Modellen genomgick en kvalitativ valideringsprocess baserad på expertutlåtanden. Resultatet, den grafiska modellen, som presenteras anses fånga vårdcentralens grundläggande funktion och kan användas som grund för vidare simuleringar.
|
56 |
Barn, föräldrar, välfärdsstat : Den politiska debatten om föräldrautbildning och föräldrastöd 1964-2009 / Children, parents, welfare state : The political debate about parent education and parenting support 1964-2009Littmarck, Sofia January 2017 (has links)
The political debate concerning parent education and parenting support between 1964 and 2009 has been scrutinized in this study in the light of the development of and changes in the welfare state. The investigation is based upon the analysis of official government inquiries and parliamentary papers dealing with parent education and parenting support. This study analyzes the different choices in the organization of welfare relevant to children and the family for which political actors have argued, and it examines the views on the relations between children, parents, family and the welfare state that were expressed in the argumentation. Parent education and parenting support aim at changing the living conditions of children by means of the parents. The study shows that the interest in this type of investment has been shared by both the political left and center-right, but from different arguments and political visions on how welfare for children and families with children should be organized, as well as from different views of the role of parent education and parenting support in the welfare. / I den här avhandlingen granskas den politiska debatten om föräldrautbildning och föräldrastöd mellan 1964 och 2009 i ljuset av välfärdssamhällets utveckling och förändring. Studien bygger på en analys av betänkanden från statliga utredningar och riksdagstryck i frågan om föräldrautbildning och föräldrastöd. I studien granskas vilka vägval i organiseringen av välfärden kring barn och familj som politiska aktörer har argumenterat för och vilken syn på relationerna mellan barn, föräldrar, familj och välfärdsstat som kommit till uttryck i argumentationen. Föräldrautbildning och föräldrastöd syftar till att förändra barns villkor genom att påverka föräldrarna. Analysen visar att intresset för denna typ av åtgärd har delats av såväl vänster som borgerliga, men utifrån skilda argument och politiska visioner för hur välfärden kring barn och barnfamiljen ska organiseras, såväl som utifrån olika sätt att se på föräldrautbildningens och föräldrastödets roll i välfärden.
|
57 |
Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social workLauri, Marcus January 2016 (has links)
For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya.
|
Page generated in 0.0646 seconds