Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nämligen rapporterna till en kortsiktig syn på investering och innebär dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förändringar av EU:s öppenhetsdirektiv har på senare tid uppkommit, innehållandes bland annat förslag på avskaffande av krav på kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar. Syftet med min framställning är först och främst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer på värdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna få för dem. Ett argument för att behålla kvartalsrapporterna är att investerarna ska ha rätt till samma information samtidigt. Viss teori och vetenskap visar däremot att människan inte kan fatta rationella beslut gällande investeringar i finansiella instrument och att överflödig informationsgivning till investerare inte är önskvärt. Med avseende på kraven på offentliggörande av kurspåverkande information ställs det, oavsett om kvartalsrapporterna försvinner, krav på börsbolagen som både kan innebära fortsatta bördor för dem och ett överflödigt och oregelbundet informationsflöde för investerarna. Om kvartalsrapportskravet skulle tas bort krävs det därför att bolagens kvarstående skyldigheter förtydligas för alla parter. De svenska börsbolagen har idag en möjlighet att välja mellan att utge delårsredogörelse eller kvartalsrapporter, enligt 16 kap. 6–7 §§ VpmL. Samtidigt ställer de svenska börserna i sina regelverk upp krav på kvartalsrapportering för de noterade bolagen. Effekterna av ett avskaffande i nationell lagstiftning skulle därför vara i princip obefintliga, om kravet fortfarande skulle få kvarstå i börsernas regelverk. I framställningen förs därför en diskussion kring balansen mellan självreglering och lagstiftning på den svenska värdepappersmarknaden. Självreglering har traditionellt sett varit en viktig del av värdepappersmarknadens reglering och borde enligt mig förbli det, eftersom det är ett mer flexibelt instrument än lagstiftning och därmed kan anpassas snabbare efter den dynamiska och föränderliga värdepappersmarknaden. Däremot vore det fel, i min mening, om inte självregleringen också anpassade sig till EU-rätten, som har erkänt företräde i vår rättsordning. Syftena bakom ändringar inom EU-rätten skulle annars inte få önskad effekt för svenska börsbolag och den svenska marknaden.

Den nuvarande regleringen av tredjepartsersättningar, även kallade provisioner, utvecklades efter finanskrisen 2008 för att förstärka investerarskyddet på värdepappersmarknaden. Ersättningar till och från tredjepart är tätt sammankopplade med intressekonflikter på grund av att finansiella rådgivare tenderar att rekommendera den finansiella produkt som genererar högst provision, i stället för den produkt som är bäst lämpad för kunden. Det är förbjudet för värdepappersföretag att ta emot ersättningar från tredjepart vid tillhandahållande av investeringsrådgivning, om inte kunden erbjuds en kvalitetshöjande tjänst som motprestation. Uppsatsen ämnar att undersöka och analysera hur regleringen kan förbättras för att bättre skydda icke-professionella investerare på värdepappersmarknaden. Utredningen och analysen görs mot bakgrund av Nederländernas provisionsförbud och Europeiska kommissionens nya strategi, Retail Investment Strategy (RIS).  Analysen av begreppet kvalitetshöjande tjänst visar att begreppet förefaller vara ineffektivt och att det inte bidrar till syftet om att upprätthålla ett starkt investerarskydd. Avsaknaden av en tydlig definition av begreppet leder till att utrymmet för tolkning av begreppet vidgas, vilket resulterar i en risk för inkonsekvent hantering av överträdelser. Det kan avhjälpas genom att endera publicera en uttömmande lista på vilka tjänster som anses vara kvalitetshöjande, eller genom att ersätta begreppet mot ett nytt begrepp med annan innebörd. Kommissionen föreslår i den nya strategin att begreppet ska ersättas mot en förstärkt omsorgsplikt, vilken utökar värdepappersföretagens skyldigheter att iaktta kundens intresse. Det kan av utredningen i uppsatsen konstateras att kommissionens förslag är det mest lämpliga förslaget.  Av analysen i uppsatsen kan slutsatsen om en reglering som inte skyddar icke-professionella investerare i tillräcklig hög grad dras. En utvidgning av provisionsförbudet kan ske genom att följa förslaget i RIS om ett partiellt förbud. Förslaget omfattar en förstärkt omsorgsplikt, som ska ersätta begreppet kvalitetshöjande tjänst, samt ett förbud mot provisioner vid tillhandahållande av orderhantering. Tillsammans med förstärkta informationskrav torde förslaget resultera i ett mer omfattande investerarskydd. Kommissionens förslag riskerar däremot att inte åtgärda problemen eftersom risken är att kunder fortsatt hade anlitat institut för icke-oberoende investeringsrådgivning. För att få ett alltmer omfattande investerarskydd bör den svenska lagstiftaren endera förbjuda provisioner vid icke-oberoende investeringsrådgivning, eller lagstifta om ett totalförbud. Den mest effektiva åtgärden för att motverka skadliga intressekonflikter bör vara att lagstifta om ett totalförbud mot provisioner på värdepappersmarknaden, vilket även innebär att begreppet kvalitetshöjande tjänst kan avskaffas.

Bakgrund: Förvaltningstjänster inom premiepension har ökat i takt med införandet av det nya pensionssystemet. Marknaden för dessa aktörer har vuxit och det har riktats kritik mot förvaltningstjänsterna inom premiepension och dess förvaltare. De problem som förvaltningsföretagen påstås skapa riskerar att hota funktionaliteten och förtroendet i premiepensionssystemet. Aktörerna är ett relativt nytt fenomen i Sverige vilket gör att det inte finns tillgänglig information och statistik om förvaltarna och dess förvaltning. Lagar och finansiella teorier på området vägleder i hur förvaltarna bör och får agera, men anger inte hur förvaltningsföretagen arbetar i praktiken. Det är därför intressant att kartlägga förvaltarnas praktiska tillvägagångssätt angående förvaltning och investering för att därefter utvärdera det utifrån teorier och empirisk forskning med fokus på investeringsprocessen. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga förvaltningstjänsterna inom premiepension med fokus på investeringsprocessen samt kritiskt granska den utifrån finansiell teori, empirisk forskning och rådande lagstiftning. Genomförande: För att besvara studiens syfte har dokumentstudier genomförts för att sammanställa studiens referensram gällande de lagar, finansiella teorier och empirisk forskning inom området. Därefter har det praktiska tillvägagångssättet inom diskretionär förvaltning av premiepension kartlagts genom intervjuer med nio av totalt nitton observerade förvaltningsföretag. Slutsats: Kartläggningen av förvaltningstjänsterna har påvisat att det finns olikheter i företagens praktiska tillvägagångssätt och processer vilket gör det svårt att jämföra företagen med varandra. Det finns förvaltningsföretag vars praktiska arbete stämmer överens med finansiella teorier, empirisk forskning och spelregler gällande investeringsprocessen. Överlag tyder dock studiens resultat på att förvaltningsföretagen har ett tillvägagångssätt som inte överensstämmer med dessa aspekter, vilket kan innebära utrymme för förbättring. / Background: As a result of the introduction of the new pension system, portfolio management services within the Premium pension have risen. The market for these actors has grown and the portfolio managers have been criticized to threat the functionality and the trust in the premium pension system. These actors are a relatively new phenomenon in Sweden, which means that there is no information and statistics available about the managers and their management processes. Laws and financial theories tell us how these managers should act, but they say nothing about how the managers work in practice. Therefore, it is interesting to identify the managers’ practical approach concerning the portfolio management and investment in order to evaluate the process by the means of the theories and empirical research. Aim: The aim of this study is to identify portfolio management services within premium pension focusing on investment process and critically examines it based on financial theory, empirical research and current laws. Completion: To fulfill the aim of this study, document studies have been implemented to summarize the frame of reference concerning laws, financial theories and empirical research. Subsequently the discretionary management of Premium pension is identified through interviews with nine companies of total nineteen companies observed. Conclusion: The identification of portfolio management services has proved that there are differences in companies' practical approaches and processes. This makes it difficult to compare the companies with each other. Some companies have a practical work that is consistent with financial theory, empirical research and the rules regarding the Investment process. Overall the results of the study suggest that portfolio management companies within premium pension have an approach that does not consist with these aspects, which can be improved.

För bolag som är i behov av kapital är en vanlig väg att vända sig till aktiemarknaden. Genom att börsnotera bolaget på någon av de olika marknadsplatserna utökas möjligheterna till önskat kapital genom diverse investerare. Den svenska värdepappersmarknaden är en av de mest reglerade marknaderna och har traditionellt sett haft ett stort inslag av självreglering. Det dominerande motivet med den starka regleringen är att marknaderna ska upplevas ha en kvalitetsstämpel och att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden ska upprätthållas. Samtidigt som antalet börsnoteringar har ökat de senaste åren var det vid utgången av 2014 endast 269 bolag som var noterade på den största marknaden, Stockholmsbörsen. Uppsatsen undersöker därför genom ett fiktivt företag motiv, fördelar och nackdelar med en börsnotering samt vad som krävs innan ett bolag kan bli noterat på Stockholmsbörsen. Vidare analyseras hur kraven fungerar samt vilka problem de eventuellt medför för bolaget.  Uppsatsen presenterar lagstiftning, självreglering och föreskrifter som bolaget måste uppfylla för att ges möjlighet till en notering på Stockholmsbörsen. Kraven som ställs på bolaget är av olika karaktär och omfattning med en övergripande inriktning på bolagets organisation och deras aktier. Noteringskraven kan sammanfattas att bolaget ska vara tillräckligt förberedda för en notering genom att vara organisatoriskt- och finansiellt starka. Om bolaget inte uppfyller kraven behöver de därför inom organisationen ändra sig vilket sker genom den noteringsprocess bolaget genomgår innan noteringen. Uppsatsen fastslår att en notering på Stockholmsbörsen således inte kan bli aktuell om en tillräcklig organisation eller finansiell styrka saknas. En börsnotering på Stockholmsbörsen är endast för starka aktörer, vilket ska upprätthålla allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden.

<p>Författaren har på uppdrag av AB Volvo i Göteborg valt att se över vilka möjligheter börsnoterade svenska bolag har att identifiera aktieägare som är knutna till större förvaltare såsom fondmäklare, banker etc. Det är framförallt det mera omfattande utländska ägandet som finns i Tyskland och England som har stor betydelse för AB Volvo. Tungdpunkten i uppsatsen har således varit på dessa länder. Anledningarna är många men det är framförallt syftet att förbättra kommunikationen med aktieägarna samt att skapa en stabil ägarstruktur och rättvisande bild och värdering av aktien. Uppsatsens huvudsakliga syfte är dels att utreda rättsläget avseende hur svenska börsnoterade bolag sk avstämningsbolag, bättre kan följa utländska aktieägares aktie innehav i bolaget för att därigenom kunna utreda vilken rapporteringsskyldighet bolagen kan kräva av de utländska förvaltarna, dels att klargöra vilket intresse bolagen ser som mest skyddsvärt avseende rapporteringsskyldigheten. Författaren har utgått i från följande problemformulering:*Finns det möjlighet för bolagen att kräva att utländska förvaltare lämnar ut aktieägarförteckning?*Hur kan svenska börsnoterade bolag bättre följa utländska aktieägares aktieinnehav i bolaget?,*I avseendet förvaltarregistrerade aktier, vad är mest skyddsvärt; ser man den personliga integriteten som viktigare för aktieägare som är knutna till förvaltarregistrerade, eller bedöms offentlighet som mer betydande faktor vid investering av aktier? och slutligen vilken öppenhet eftersträvas i EU generellt och i Tyskland och England?Uppsatsens koncentrerar sig främst på förhållanden som är av intresse för en bolagsledning. Denna avgränsning är viktig som författaren gjort då det utifrån andra perspektiv, exempelvis aktieägarnas intresse, kan komma att bli andra aspekter som spelar in. Vidare behandlar uppsatsen de rättsliga förhållandena för/ öppna register inom EU och i synnerhet Tyskland och England. Detta innebär således att uppsatsen till övervägande del är av komparativ karaktär.</p>

<p>Syfte: Syftet med vår studie är att skapa klarhet i vad det nya direktivet MiFID innebär, och vilken roll den utgör för harmoniseringen av den Europeiska finansiella marknaden. Vi vill även belysa vad de olika aktörer i den finansiella marknaden anser om harmoniseringen och vilken inställning de har till de olika delarna i MiFID direktivet.</p><p>Metod: Vi har efter en noggrann selektering låtit: Aktiespararna,</p><p>Fondhandlarföreningen och Finansinspektionen representera den svenska</p><p>Finnansmarknaden. Det är utifrån dessa tre parter vårt empiriska intag av hur harmoniseringen i samband med MiFID, samt hur direktivet i sig uppfattas på den svenska finansiella marknaden har fastställts. Vi har tagit del av artiklar, undersökningar och remissvar som har framtagits inom de tre grupperna för att skapa en förståelse angående deras åsikter och ställningstaganden vad gäller MiFID. Vi har även utfört intervjuer med de tre grupperna vidare presenterar vi vissa redan existerande teorier för en välfungerande finansiell marknad samt</p><p>hur harmoniseringen har fungerat inom tidigare områden.</p><p>Resultat & slutsats: Alla aktörerna är positivt inställda till harmoniseringen och direktivet i stort, likväl framhävs många detaljer som står till hinder för att ambitionen om den enade finansiella marknaden skall kunna bli verklig under överskådlig tid.</p><p>Andra slutsatser är att kostnaderna i samband med införandet av MiFID tros drabba värdepappersinstitutionerna hårdast, och förmodligen blir det investerarna som får bära kostnaderna i slutändan. Värdepappersinstitutionerna kommer och andra sidan få bättre möjligheter att växa internationellt, en möjlighet som troligen kommer att gynna de större institutionerna i större grad än de mindre. Flera aktörer på marknaden ser även brister i harmoniserings-</p><p>arbetet, vilka kan orsaka direkta nackdelar för den svenska finansmarknaden.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Det intressanta med denna studie är att den reflekterar de teorier, fortsatt spekulationer, åsikter samt förväntningar som fanns inför implementeringen. Det vore därför ytterst intressant att undersöka utfallet ur alla de aspekter vi</p><p>lyfte, i olika tidsintervaller efter implementeringen.</p><p>Uppsatsens bidrag: Studien har uppfyllt sitt syfte och dokumenterat den svenska finansmarknadens syn på harmoniseringen av finansmarknaden inom EU, med särskild beaktning av MiFID direktivet och dess innebörd.</p> / <p>Aim: The purpose of our essay is to clear up the difficulties of what the new directive MiFID means, and which part it represents for the harmonisation of the European financial market. Further we want to illuminate what the different operators of the financial market consider about the harmonisation and what attitude they have for the different parts of the MiFID directive.</p><p>Method: After careful selection we have let: Aktiespararna, Fondhandlarföreningen and Finansinspektionen to represent the Swedish financial market. It´s on the basis of these three parts, our empirical input of how the harmonisation in connection with the MiFID directive, and how the directive in general is received on the Swedish financial market, is established. By studying scientific</p><p>articles, studies and comment letters that hese three groupes has developed, we have tryed to make a understanding concerning there opinions and there standpoints respecting the MiFID directive. We performed iterviews with the three groupes and further vi present already existing theories for how a well functional financial market and harmonisation have worked in prior areas.</p><p>Result & Conclusions: In our analyse we found that all parts where positive to the harmonisation and the directive in the big picture, but that there where many detail objects in the way of the ambition of a united financial market in a foreseeable time. On the other side the value paper institutes gone have the opportunity to grove internationally, an opportunity that most likely will benefit the bigger institutes greater then the smaller ones. Several of the actors also notice a lack in the harmonisation work that could cause direct disadvantages for the Swedish financial market if not corrected.</p><p>Suggestions for future research: Whats intresting with this study is that it reflects the theories, speculations views and expectations that existed prior to the implemention of the research: directive. On the basis of this it would be extremley intresting to examie the results in aspect of all the angles we used in this study in varyes</p><p>timeintervals after the implementation.</p><p>Contribution of the thesis: This study has fulfiled its aim and documented the swedish view on to the harmonisation of the financial market within the EU, with special consideration of the MiFID directive and it´s signigicance.</p>

Författaren har på uppdrag av AB Volvo i Göteborg valt att se över vilka möjligheter börsnoterade svenska bolag har att identifiera aktieägare som är knutna till större förvaltare såsom fondmäklare, banker etc. Det är framförallt det mera omfattande utländska ägandet som finns i Tyskland och England som har stor betydelse för AB Volvo. Tungdpunkten i uppsatsen har således varit på dessa länder. Anledningarna är många men det är framförallt syftet att förbättra kommunikationen med aktieägarna samt att skapa en stabil ägarstruktur och rättvisande bild och värdering av aktien. Uppsatsens huvudsakliga syfte är dels att utreda rättsläget avseende hur svenska börsnoterade bolag sk avstämningsbolag, bättre kan följa utländska aktieägares aktie innehav i bolaget för att därigenom kunna utreda vilken rapporteringsskyldighet bolagen kan kräva av de utländska förvaltarna, dels att klargöra vilket intresse bolagen ser som mest skyddsvärt avseende rapporteringsskyldigheten. Författaren har utgått i från följande problemformulering:*Finns det möjlighet för bolagen att kräva att utländska förvaltare lämnar ut aktieägarförteckning?*Hur kan svenska börsnoterade bolag bättre följa utländska aktieägares aktieinnehav i bolaget?,*I avseendet förvaltarregistrerade aktier, vad är mest skyddsvärt; ser man den personliga integriteten som viktigare för aktieägare som är knutna till förvaltarregistrerade, eller bedöms offentlighet som mer betydande faktor vid investering av aktier? och slutligen vilken öppenhet eftersträvas i EU generellt och i Tyskland och England?Uppsatsens koncentrerar sig främst på förhållanden som är av intresse för en bolagsledning. Denna avgränsning är viktig som författaren gjort då det utifrån andra perspektiv, exempelvis aktieägarnas intresse, kan komma att bli andra aspekter som spelar in. Vidare behandlar uppsatsen de rättsliga förhållandena för/ öppna register inom EU och i synnerhet Tyskland och England. Detta innebär således att uppsatsen till övervägande del är av komparativ karaktär.

Syfte: Syftet med vår studie är att skapa klarhet i vad det nya direktivet MiFID innebär, och vilken roll den utgör för harmoniseringen av den Europeiska finansiella marknaden. Vi vill även belysa vad de olika aktörer i den finansiella marknaden anser om harmoniseringen och vilken inställning de har till de olika delarna i MiFID direktivet. Metod: Vi har efter en noggrann selektering låtit: Aktiespararna, Fondhandlarföreningen och Finansinspektionen representera den svenska Finnansmarknaden. Det är utifrån dessa tre parter vårt empiriska intag av hur harmoniseringen i samband med MiFID, samt hur direktivet i sig uppfattas på den svenska finansiella marknaden har fastställts. Vi har tagit del av artiklar, undersökningar och remissvar som har framtagits inom de tre grupperna för att skapa en förståelse angående deras åsikter och ställningstaganden vad gäller MiFID. Vi har även utfört intervjuer med de tre grupperna vidare presenterar vi vissa redan existerande teorier för en välfungerande finansiell marknad samt hur harmoniseringen har fungerat inom tidigare områden. Resultat &amp; slutsats: Alla aktörerna är positivt inställda till harmoniseringen och direktivet i stort, likväl framhävs många detaljer som står till hinder för att ambitionen om den enade finansiella marknaden skall kunna bli verklig under överskådlig tid. Andra slutsatser är att kostnaderna i samband med införandet av MiFID tros drabba värdepappersinstitutionerna hårdast, och förmodligen blir det investerarna som får bära kostnaderna i slutändan. Värdepappersinstitutionerna kommer och andra sidan få bättre möjligheter att växa internationellt, en möjlighet som troligen kommer att gynna de större institutionerna i större grad än de mindre. Flera aktörer på marknaden ser även brister i harmoniserings- arbetet, vilka kan orsaka direkta nackdelar för den svenska finansmarknaden. Förslag till fortsatt forskning: Det intressanta med denna studie är att den reflekterar de teorier, fortsatt spekulationer, åsikter samt förväntningar som fanns inför implementeringen. Det vore därför ytterst intressant att undersöka utfallet ur alla de aspekter vi lyfte, i olika tidsintervaller efter implementeringen. Uppsatsens bidrag: Studien har uppfyllt sitt syfte och dokumenterat den svenska finansmarknadens syn på harmoniseringen av finansmarknaden inom EU, med särskild beaktning av MiFID direktivet och dess innebörd. / Aim: The purpose of our essay is to clear up the difficulties of what the new directive MiFID means, and which part it represents for the harmonisation of the European financial market. Further we want to illuminate what the different operators of the financial market consider about the harmonisation and what attitude they have for the different parts of the MiFID directive. Method: After careful selection we have let: Aktiespararna, Fondhandlarföreningen and Finansinspektionen to represent the Swedish financial market. It´s on the basis of these three parts, our empirical input of how the harmonisation in connection with the MiFID directive, and how the directive in general is received on the Swedish financial market, is established. By studying scientific articles, studies and comment letters that hese three groupes has developed, we have tryed to make a understanding concerning there opinions and there standpoints respecting the MiFID directive. We performed iterviews with the three groupes and further vi present already existing theories for how a well functional financial market and harmonisation have worked in prior areas. Result &amp; Conclusions: In our analyse we found that all parts where positive to the harmonisation and the directive in the big picture, but that there where many detail objects in the way of the ambition of a united financial market in a foreseeable time. On the other side the value paper institutes gone have the opportunity to grove internationally, an opportunity that most likely will benefit the bigger institutes greater then the smaller ones. Several of the actors also notice a lack in the harmonisation work that could cause direct disadvantages for the Swedish financial market if not corrected. Suggestions for future research: Whats intresting with this study is that it reflects the theories, speculations views and expectations that existed prior to the implemention of the research: directive. On the basis of this it would be extremley intresting to examie the results in aspect of all the angles we used in this study in varyes timeintervals after the implementation. Contribution of the thesis: This study has fulfiled its aim and documented the swedish view on to the harmonisation of the financial market within the EU, with special consideration of the MiFID directive and it´s signigicance.

Värdepappersmarknaden är en marknad under ständig utveckling. Den historiska utvecklingen som skett har skapat incitament för ett utökat regelverk för att stärka kundskyddet. På marknaden återfinns en rad olika aktörer som erbjuder rådgivning till privatpersoner, detta för att hjälpa kunderna investera på denna komplicerade marknad. För att stärka kundskyddet har Europeiska Unionen [EU] släppt ett direktiv vid namn MiFID II som verkar för att öka transparensen mellan rådgivare och kund och därmed ge kunden en ökad förståelse för olika investeringsalternativ. Medlemsländerna i EU hade fram till den 3 januari 2018 på sig att implementera direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilka effekter rådgivare tror att implementeringen av MiFID II har inneburit för konsumenter på värdepappersmarknaden. Syftet är även att öka förståelsen för hur MiFID II bidrar till transparens samt hur rådgivares dagliga arbete påverkas.  Vidare så har nio stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att uppnå studiens syfte. Studiens resultat påvisar att implementeringen av MiFID II har haft en positiv effekt för kunderna på marknaden. Den ökade transparensen har enligt respondenterna i studien resulterat i en ökad förståelse för de investeringar som kunderna genomför och har därmed minskat informationsasymmetrin på marknaden. Studien visar även att implementeringen hos de övriga aktörerna på marknaden har gått smidigare än hos de banker som deltagit i studien, detta då dessa redan innan implementeringen arbetat i linje med de nya reglerna. Implementeringen har dock inte påverkat längden på möten nämnvärt även om direktivet resulterat i en ökad tidsåtgång för rådgivare. Den ökade tidsåtgången tror respondenterna kan ha en negativ effekt för småsparare då en ökad arbetsbörda leder till att kostnaderna ökar. Studiens resultat tyder på att det i framtiden inte lönar sig för småsparare att besöka en rådgivare utan att de istället får förlita sig på andra alternativ som robotrådgivning. / The securities market is under constant change. And the historical changes have created an incentive for an extended regulation in order to strengthen the customer protection. The securities market holds a number of different actors providing consulting service to individuals in order to help customers invest on this complicated market. In order to strengthen the customer protection and understanding, the European Union [EU] has released a directive called MiFID II that aims to increase the transparency between advisors and consumers. The deadline for the member states to implement the directive was January third 2018. The purpose of this study is to examine what effects the advisors believes the implementation of MiFID II have meant to the customers on the securities market. The intention is also to enhance the understanding of how MiFID II contributes to transparency as well as how it has affected the daily work of the advisors. Nine semi-structured interviews have been conducted in order to attain the purpose of the study. The study shows that the implementation of MiFID II has had a positive impact on the customers. The increased transparency has according to the respondents led to an increased understanding within the securities market, which has led to a decreased information asymmetry. The study also shows that the implementation was easier to accomplice for the other actors than for the banks. The other actors already worked in line with the new standards. The implementation has despite this not led to an increased duration of the meetings even though it has led to an additional workload for the advisors. The respondents find that the increased workload will lead to higher costs. The respondents believe that the increased workload have a negative effect for smaller savers. The results indicate that small savers will have to depend on other alternatives such as robot advisors in the future.

Denna uppsats undersöker de stadigvarande kostnaderna som uppstår för en emittent till följd av de noteringskrav som ställs i avtalet “Regelverk för aktieemittenter på huvudmarknaden" som ingås mellan en emittent och Nasdaq Stockholm AB även kallat Stockholmsbörsen. Uppsatsens undersökning genomförs genom en rättslig analys av Stockholmsbörsens regelverk där det görs en identifiering av de avtalspunkter som skapar stadigvarande kostnader för emittenter. Undersökningen fastställer och preciserar även gällande rätt som ligger till grund för vissa av dessa avtalspunkter. Vidare undersöker uppsatsen kort det maktförhållande som råder mellan börsen och emittenter. Det sker även en kort diskussion om det finns någon begränsning av en marknadsoperatörs möjlighet att ställa krav mot en emittent på en reglerad marknad. Uppsatsen kommer fram till att de avtalspunkter i Stockholmsbörsens regelverk som skapar de mest omfattande kostnaderna på sikt för en emittent är de avtalspunkter som ställer krav om emittentens skyldighet att stå för övervakning och tillsynskostnader, emittentens informationsplikt gentemot börsen, emittentens bolagsstyrning, system och interna kontroll och emittentens informationsgivning. Utöver detta fann undersökningen att det finns begränsningar av en marknadsoperatörs möjlighet att ställa krav mot en emittent på en reglerad marknad.