No description available.

<p>Uppsatsen presenterar de ekonomiska problem som är förenliga med olika rekryteringssystem</p><p>till militärtjänstgöring. Dagens situation i Europa är att länder lämnar det gamla</p><p>värnpliktsystemet för att övergå till frivilliga rekryteringssystem. Det svenska förslaget</p><p>innebär ett ökat inslag av frivillighet och försvarsmakten får en mer kostnadseffektiv</p><p>personalrekrytering. För individen kommer nuvärdet på framtida inkomster stiga eftersom det</p><p>blir mer tid till sysselsättning på den civila arbetsmarknaden, när den obligatoriska tiden</p><p>kortas ner. Den negativa effekten av det nya förslaget är att försvarsmakten håller kvar</p><p>inslaget av värnplikt och individen erhåller en lön som inte stämmer överens med</p><p>reservationslönen.</p>

Uppsatsen presenterar de ekonomiska problem som är förenliga med olika rekryteringssystem till militärtjänstgöring. Dagens situation i Europa är att länder lämnar det gamla värnpliktsystemet för att övergå till frivilliga rekryteringssystem. Det svenska förslaget innebär ett ökat inslag av frivillighet och försvarsmakten får en mer kostnadseffektiv personalrekrytering. För individen kommer nuvärdet på framtida inkomster stiga eftersom det blir mer tid till sysselsättning på den civila arbetsmarknaden, när den obligatoriska tiden kortas ner. Den negativa effekten av det nya förslaget är att försvarsmakten håller kvar inslaget av värnplikt och individen erhåller en lön som inte stämmer överens med reservationslönen.

Denna uppsats syfte var att studera värnplikten som en socialiseringsprocess där social identitet skapas. Uppsatsen bygger på två frågeställningar som berör syftet närmare: Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till det militära i förhållande till sitt civila liv innan värnplikten? Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till sitt nuvarande civila liv i förhållande till det militära liv de lämnat? Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med hermeneutik som tolkningsgrund. Urvalet består av tio informanter som gjort värnplikten. I intervjuerna speglade informanterna sina upplevelser från och tankar om värnplikten. I en fördjupad analys har detta sedan analyserats utifrån teori med utgångspunkt i socialkonstruktivism (Berger och Luckmann, Goffman, Jenkins). Empirin mynnade ut i följande slutsatser: Socialiseringsprocessen i värnplikten har karaktären av en primär socialisation, likt den första socialisation vi genomgår; något som är möjligt genom Försvarsmaktens totala institutionella drag. I socialisationen uppstod motsättningar mellan det civila och det militära, som grundas i legitimerandet av den senare institutionen. Efter socialisationen upplevde informanterna att värnplikten hade haft en positiv effekt på dem, i relation till hur de var tidigare. Detta kan förstås som att en ny social identitet etablerats, vilken legitimeras genom de skillnader som finns i relation till det tidigare civila livet och till dem som inte har gjort värnplikten. Värnplikten har därmed en förenande effekt på dess medlemmar samtidigt som den skapar motsättningar till dem utanför.

This essay is a comparative study between two document regarding the change of policy in the Swedish armed forces. The policy concerns how the Swedish armed forces should contain their human resources. In this essay the author seeks to find differences in the two documents regarding human resources. The method used in this essay is a qualitative content analysis. The background to this study is the political decision to turn the human resources of the Swedish armed forces from voluntary service to conscription. The purpose of this essay is to find the differences in the policy regarding human resources to the Swedish armed forces. The conclusion of the essay is that the policy regaring human resources to the Swedish armed forces have changed.

Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö. Detta kan förstås genom värnpliktens roll för den manliga hegemonin och sammanblandningen mellan soldatskap och manlighet, som leder till ett systematiskt missgynnande av militära kvinnor.

Since 1902 conscientious objectors in Sweden could apply for civil military services without arms, based on religious convictions. A new law in 1966 gave legal ground to apply for non-military service also based on ethical convictions. The number applicants increased much more than authorities expected. In the 1960s the political left also began involve themselves in pacifistic issues which has been quite studied before. But with the change of the new law, the number of applications with a religious (Christian) conviction also multiplied.With this background, this thesis set out to study two historical problems. First, it asks how the conscientious objectors from the nonconformist-churches were looked upon by the authorities. Secondly it enquires about the discrepancy between the pacifistic convictions found in the men doing non-army service from Pentecostal churches, versus the non-existing public support on a national level in the Pentecostal movement for their pacifism.3 (31)The study spans 1960-1976 and uses a comparison between four different narratives - the national military narrative, the individual-ethical narrative, the pacifistic-political narrative and the nonconformist-churches pacifistic narrative - as a method to explore different views. The thesis shows that the largest number of conscientious objectors came from the non-conformist churches and the Pentecostal movement. However, while the majority Pente-costals on grassroots level stayed true to an historical pacifism, the prominent leader, Lewi Pethrus, had a more nationalistic view accepting a militaristic narrative. This discrepancy was never publicly debated and while the Pentecostals exercised a strong pacifistic practice they never developed any formal doctrine for it. The thesis shows how grassroots pacifism was hindered to become a wider peace-vision in the Swedish Pentecostal movement.

In the 1800s Sweden decided to change into a mandatory conscription-army, meaning that every man in the nation was obliged to be trained as a soldier. The Baptists were pacifists and this essay studies a Baptist offshoot named Fribaptisterna (Free Baptist), who from the start in 1872 opposed military-service. The Swedish government sentenced them to prison and penal work. This did not intimidate them as their determination was strong, resulting in new laws were passed in Sweden. In 1902 the king would accept exceptions and in 1925 a law was passed which made it possible for conscientious objectors to be released their military duty. This essay looks at the forming of the collective pacifistic identity among Fribaptisterna and study what practices the denomination had to mobilize its members to be pacifists and conscious objectors. / <p>Godkänt datum 2021-06-06</p>

Soldatyrket är ett könssegregerat yrke. Trots det finns det få studier om vad som får unga kvinnor att vilja göra värnplikten. Syftet med studien är att börja fylla forskningsluckan och bidra med ny kunskap om icke könsstereotypa val. Frågeställningarna som besvaras är: “Vad påverkas unga kvinnor (på uniformsförberedande gymnasieprogram) av i deras vilja att göra värnplikten?”, “Vilken bild har de av soldatyrket?” och “Vilka skillnader och likheter finns mellan deras bild av soldatyrket och den bild unga kvinnor (på uniformsförberedande gymnasieprogram) som inte vill göra värnplikten har av yrket?”. Undersökningen genomfördes med kvantitativ metod i form av en digital enkät. Resultatet analyserades utifrån Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser, Hirdmans teori om genussystemet samt en teori som vi valt att kalla för teorin om maskulin militär diskurs. Resultatet visar att unga kvinnor som vill göra värnplikten gör det av intresse, en önskan att bryta normer och på grund av den sociala miljö de lever i. Bilden av yrket är densamma för de som är intresserade och de som inte är intresserade av att göra värnplikten. Båda grupperna ser det som maskulint kodat och anser att det skapar svårigheter för kvinnliga soldater.

This thesis aims to explore how the Swedish-language newspapers in the USA fraimd the debate regarding compulsory conscription that came with the law selective service act in 1917. Furthermore, the thesis aims to show whether any identities are addressed in the newspaper articles. The thesis aims to explore if the newspapers politics were decisive for which identity was addressed, and if different identities were addressed because of politics in the newspapers. Robert M Entman wrote aboute framing and his thoughts are important to the thesis´s method and theory. Entmans four codes Promote a particular problem definition, causal interpretation, moral evaluation, and treatment recommendation will be used in the thesis´s analysis. The newspapers which is used in the thesis is Svenska Amerikanaren, Svea, Svenska Tribunen, Svenska Folkets Tidning, Svenska Amerikanska Posten, Svenska tribunen-nyheter, Svenska Monitoren, Alarm and Svenska Socialisten. The results of the thesis shoes tow diffrent framings in the newspapers. Both patriotic to the country they live in but in diffrent ways. One framing is talking about protect democracy and peace and working against compulsory conscription. The other is talking about protecting democracy and honor by joining compulsory conscription. Tow patriotic identities are portrayed in the newspapers that are called "Loyalty to democracy and the new fatherland" and "Protect democracy" in the thesis. The first patriotic identity is addressed in the liberal and conservative newspapers through their framing of compulsory conscription. The second patriotic identity is addressed in the socialist newspapers through their framing of compulsory conscription. / Denna Masteruppsats undersöker hur de svenskspråkiga tidningaran i USA gestaltade obligatorisk värnplikt år 1917. Vidare ska uppsatsen undersöka om några patriotiska eller nationalistiska identiteter gestaltas eller tilltalas i tidnigarna. Uppsatsen undersöker om de svenskspråkiga tidningarnas politiska tendenser påverkar gestaltningen av den obligatoriska värnplikten och om skilda patriotiska identiteter tilltalas på grund av tidningarnas politiska tendens. Robert M Entmans tankar kring gestaltning är viktiga för uppsatsens metod och teori. Entmans fyra koder Promote a particular problem definition, causal interpretation, moral evaluation och treatment recommendation används i uppsatsens analysdel. De svenskspråkiga tidningarna som används som källmaterial i uppsatsen är Svenska Amerikanaren, Svea, Svenska Tribunen, Svenska Folkets Tidning, Svenska Amerikanska Posten, Svenska tribunen-nyheter, Svenska Monitoren, Alarm och Svenska Socialisten. Uppsatsens resultat visar hur två olika gestaltningar synligörs i de svenskspråkiga tidningar som undersöks. Både gestaltningar av den obligatoriska värnplikten är patriotiska mot landet de svenska emigranterna har emigrerat till men de två gestaltningarna har olika åsikter gällande hur svensk-amerikanerna bör agera gällande obligatorisk värnplikt för att vara patriotisk mot det nya fosterlandet. En gestaltning talar om hur demokratin och freden måste skyddas genom att göra motstånd mot den obligatoriska värnplikten som anses vara odemokratisk. Den andra gestaltningen talar om att skydda demokratin och svensk-amerikanernas ära genom att medverka och stödja den obligatoriska värnplikten. Två patriotiska identiteter tilltalas av gestaltningen i den svenskspråkiga tidningarna i USA 1917. De kallas i denna uppsats "Lojalitet mot demokrati och det nya fosterlandet" och "Slå vakt om demokratin". Den första patriotiska identiteten tilltalas genom gestaltning i den liberala, borgliga och högervridna tidningarna medan de socialistiska tidningarna tilltalar den andra patriotiska identiteten genom sin gestaltning av obligatorisk värnplikt.