No description available.

Bakgrund: Upplevelser av nedstämdhet förekommer hos patienter som vårdas palliativt, dock uttryckte patienter att deras välmående ökade genom att upprätthålla bland annat sociala nätverk samt att delaktigheten värdesattes högt inom vården. Det uppkommer känslor som ensamhet och att patienterna uppger en förlorad självständighet samt att stora livsförändringar sker. Anhöriga upplever ångest då det är psykisk påfrestande att ha en nära som vårdas palliativt. Anhöriga styrkte betydelsen av en bra kommunikation med sjuksköterskor eftersom det bidrar till en förbättrad delaktighet till patienternas vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. 14 kvalitativa artiklar baserade på sjuksköterskors upplevelser har analyserats och kvalitetsgranskats. Resultat: Utifrån analysen skapades två teman; Att uppleva meningsfullhet och När vårdandet upplevs krävande. Temana indelades vidare i sex subteman. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att vården var krävande, särskilt kring kommunikation men även då tidsbrist rådde. Sjuksköterskor beskrev en avsaknad av kunskap och erfarenhet samt hur det kunde påverka vården. Vården bidrog till att sjuksköterskorna reflekterade över livet och döden, samt erhöll sjuksköterskorna med nya perspektiv och utveckling inom professionen.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra patienters lidande samt att ge patienter en fridfull sista tid i livet. Det är sjuksköterskors ansvar att tillhandahålla patienters behov och att skapa en trygghet för patienter och anhöriga. Det kan vara svårt att förstå hur det kan vara för sjuksköterskor att vårda döende patienter och anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Kvalitativ ansats. Systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: I resultatet framkom två teman och fyra subteman som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativt. Tema ett: Möten med patienter och anhöriga. Subtema ett: Att vara emotionellt engagerad. Subtema två: Att vara stödjande. Tema två: Betydelsen av den professionella rollen. Subtema ett: Att smärtlindra. Subtema två: Behovet av kompetens. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde svårigheter med att vårda patienter livets slut. Döden är en naturlig del av livet. Det upplevdes meningsfullt att arbeta med palliativ vård och sjuksköterskor kände en behaglig känsla när en patient somnat in.

Bakgrund: Palliativ vård handlar om att främja livskvalitén hos patienter och dess närstående. Sjuksköterskans uppgift inom palliativ vård innebär att se döden som en naturlig process som inte ska påskyndas eller fördröjas. Oavsett om patienten väljer att vårdas på sjukhus, hospice eller i hemmet ska vården vara likvärdig. Att vårdas i hemmet kan vara problematiskt och utmanande gällande regelsystem, symtomhantering, rutiner och diskontinuitet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom palliativ vård i hemmet.  Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Analysen genomfördes systematiskt genom bildandet av koder och analyser. Resultat: Tre huvudkategorier; etiska utmaningar, relationella utmaningar och teamarbetets betydelse och sex underkategorier; hemmet som arbetsplats, att känna sig otillräcklig, vårdrelationens betydelse, kommunikationens betydelse, möjligheter samt svårigheter identifierades.  Slutsats: Att arbeta inom palliativ vård i patientens hem erfors som ensamt och utmanande. Skapandet av en tillitsfull och nära relation med patient och närstående var viktigt. Samarbete från kollegor var av stor betydelse då det utvecklade sjuksköterskornas kompetens. Teamarbete ansågs därför vara en viktig grundpelare inom palliativ vård.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd (AST) är ett medfött tillstånd med varierande symtom som påverkar personen på olika sätt. Psykisk ohälsa, som ångestproblematik och depressioner, är vanligt förekommande för personer med AST och kan öka med åldern och vara vanligare för personer med AST utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning. Kunskap behövs om hur den psykiatriska vården bäst ska möta dessa personers behov. Således kan det vara värt att undersöka hur vuxna personer med AST och psykisk ohälsa upplever vården. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av vård hos vuxna personer med AST och psykisk ohälsa. Metod: En integrativ översikt av kvalitativ, kvantitativ och mixad forskning vägleddes av Whittenmore och Knalf´s arbetsprocess. Sökningar i fyra vårdvetenskapliga databaser gjordes. Sammanlagt inkluderades sju artiklar till resultatanalysen. Resultat: Temat behov framkom med underteman: vårdpersonalens kompetens och bemötande, ett anpassat stöd och större inflytande. Temat problem framkom med underteman: hinder för att få stöd, tidigare negativa erfarenheter av vård och faktorer relaterade till oro och ångest. Slutsats: Resultatet visar på behovet av ett anpassat stöd och att personalen behöver göra anpassningar. Sambandet mellan AST och psykisk ohälsa tycks vara komplext och behovet av utbildning för personalen, inte bara om AST utan även om hur tillstånden samverkar med psykisk ohälsa, är stort. Ett förslag på personcentrerad psykiatrisk omvårdnad ges avseende kommunikation, sensorisk överkänslighet och faktorer som påverkar ångest.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är det sista som sker i den palliativa vårdprocessen. Patienter i livets slutskede får ibland spendera sin sista tid i livet på en vårdavdelning istället för i hemmet. Då detta sker är det sjuksköterskans ansvar att se till att vården är personcentrerad och anpassad efter patientens behov. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med personcentrerad omvårdnad i livets slutskede på en vårdavdelning. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet från 11 vetenskapliga artiklar samanställdes. Metoden baserades på Fribergs (2022) modell. Resultat: Av analysen framkom fyra olika kategorier; upplevelsen av att ge stöd i livets slutskede, upplevelsen av att påverkas känslomässigt, upplevelsen av en bra kommunikation samt upplevelsen av att ha en kunskapsbrist och behov av stöttning. Slutsats: Genom denna studie framgick det att sjuksköterskor upplevde att det finns en kunskapsbrist och ett behov av stöd, att det är viktigt med en god kommunikation samt att det var känslomässigt påfrestande på sjuksköterskorna att arbeta med personcentrerad omvårdnad i livets slutskede på en vårdavdelning då inte miljön är optimal.

No description available.

Bakgrund: Migrationen ökar i Sverige och globalt, vilket leder till ökad mångkultur inom sjukvården. En fungerande kommunikation är av stor betydelse för att kunna ge patienter god vård på lika villkor, oavsett kulturell bakgrund. Enligt forskning finns det brister i kulturell kompetens hos vårdpersonal, vilket kan leda till sämre vård för patienter med migrationsbakgrund. För att öka sjuksköterskors och övrig vårdpersonals kulturella kompetens och kunna erbjuda personcentrerad vård på lika villkor för patienter med migrationsbakgrund är det av vikt att ta del av personers erfarenheter av palliativ vård. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av palliativ vård hos personer med migrationsbakgrund. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Tolv artiklar inkluderades och en tematisk analys utfördes enligt Braun och Clarke. Resultat: Resultatet presenterades under fyra huvudteman och fem underteman; Kommunikation: Betydelsen av information från vården, Hinder och resurser vid språkbarriärer. Transkulturell vård: Vårdpersonalens bemötande, Närståendes betydelse. Identitet och tillhörighet: Betydelsen av att befinna sig i sina tankar mellan två länder. Religionens betydelse i palliativ vård. Slutsats: Erfarenheter av palliativ vård hos personer med migrationsbakgrund skiljer sig mellan olika kulturer. Som sjuksköterska i palliativ vård är det av vikt att vara medveten och tillgodogöra sig kunskap om kulturella skillnader och ha insikt om personers kulturella och individuella värderingar för att kunna erbjuda en personcentrerad vård på lika villkor. Information som ges till patienter ska anpassas utifrån individens förutsättningar för att skapa god kommunikation. Vid palliativ vård har närstående en central roll hos personer med migrationsbakgrund, likaså kontinuitet bland vårdpersonal.

Bakgrund: Palliativ vård innebär en holistisk och personcentrerad vård som syftar till att minimera lidande och främja livskvalitet vid livshotande sjukdom. De flesta människor avlider i en verksamhet där minst en sjuksköterska är verksam och ansvarar för personen. Detta innebär att den grundutbildade sjuksköterskan genom sin utbildning behöver förberedas på att vårda människor i livets slutskede. Sjuksköterskornas föreställningarna har en direkt inverkan på den palliativa vårdens kvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters föreställningar om att möta och vårda patienter i livets slutskede. Metod: En integrativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Studien genomfördes med mixad metodik där både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och syntetiserades. Resultat: I den integrativa syntesen framkom tre övergripande teman. Det första temat var föreställningar inför att möta döden. Studenterna föreställde sig överlag att det var meningsfullt och givande att vårda döende patienter. Dock fanns en osäkerhet och rädsla kring att vårda en döende patient. Det andra temat var föreställningar om att samtala om döden. Studenterna ansåg att det var viktigt att samtala med patient och närstående samtidigt som de kände sig obekväma att prata om döden, då det fanns föreställningar om att de kunde säga fel saker. Det tredje temat var föreställningar om den egna förmågan. Det uppstod en ambivalens mellan studenternas ideal och deras förmåga. De ville göra gott och vara starka inför patienten men upplevde att de inte var vuxna för uppgiften. Slutsats: Sjuksköterskestudenter i olika länder vill gärna kunna ge god omvårdnad i livets slutskede. Dock upplever studenterna rädsla och osäkerhet att möta och vårda människor i livets slutskede på grund av bristande kunskap och erfarenhet i palliativ vård. Utbildning, teoretisk så väl som verksamhetsförlagd, är viktig för att sjuksköterskestudenterna ska kunna ge en god palliativ vård.

Bakgrund: Anhörigstöd är en av hörnstenarna i palliativ vård och det ingår att på ett strukturerat sätt stödja anhöriga. I samband med att en person avlider har de anhöriga rätt till ett efterlevandesamtal. Ett av efterlevandesamtalets syften är att fånga upp anhöriga som löper risk för att drabbas av komplicerad sorg, äldre anhöriga löper större risk att drabbas. Komplicerad sorg kräver vård då den typen av sorg ej är självläkande och  ökar risken för att drabbas av ohälsa.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av efterlevandesamtal inom äldrevården på SÄBO. Metod: En kvalitativ intervjustudie vars resultat utgörs av åtta semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor saknar utbildning i efterlevandesamtal, detta skapar en osäkerhet och nervositet som gör att samtalen inte genomförs enligt rutin eller inte genomförs alls. Trots negativa känslor inför arbetsuppgiften är majoriteten av sjuksköterskorna överens om att det är en viktig och meningsfull arbetsuppgift. Resultatet visar även att mer utbildning och stödmaterial är önskvärt.  Diskussion: Efterlevandesamtalet bör ses som ett hälsofrämjande arbete då individer som drabbas av komplicerad sorg riskerar att bli vårdkrävande vilket har en påverkan både på individ- och samhällsnivå. Det saknas kunskap hos sjuksköterskor för att upptäcka komplicerad sorg genom efterlevandesamtal och för detta krävs utbildning redan på grundnivå i sjuksköterskans utbildning.  Slutsats: Sjuksköterskor saknar utbildning, rutiner och stödmaterial för att kunna utföra efterlevandesamtal. Avsaknaden av utbildning och kännedom om efterlevandesamtal förhindrar att sjuksköterskor identifierar anhöriga som löper risk för att drabbas av komplicerad sorg. Arbetet med och utbildning i efterlevandesamtal ses som gynnsamt både på individ- och samhällsnivå. / Background: To support close relatives is a part of palliative care and when a patient dies the relatives have the right to receive bereavement support. One of the main purposes of bereavement support is to identify relatives who are at risk of being affected by complicated grief, elderly relatives are at higher risk . Complicated grief needs to be treated due to it being a cause of illness.  Aim: The aim of this study was to explore nurses experiences of bereavement support within the care for elderly at nursing homes. Method: A qualitative interview study with eight semi-structured interviews which have been analysed with qualitative content analysis. Findings: The findings show that nurses lack education when it comes to bereavement support and this is the cause of insecurity and nervousness which can lead to the task not being completed. Despite the negative feelings towards the task the nurses felt like it was important and had a significant meaning. The findings also show that nurses want more education and support material.  Discussion: Bereavement support should be considered a part of health promoting work because individuals who are at risk of becoming demanding of care will  be identified. This is beneficial on both an individual as well as a societal level. There’s a lack of education among nurses which may be the cause of complicated grief not being detected. Because of this nurses should get education and knowledge of bereavement support at early onset in their education.  Conclusion: Nurses lack education, routines and support materials which enables bereavement support. The lack of education and knowledge about the purpose of bereavement support prevents nurses from identifying those relatives who are at risk of being affected by complicated grief. To educate nurses in and for nurses to work with bereavement support is considered to be favourable on both an individual and a societal level.