No description available.

No description available.

<p>I Sverige arbetar idag 91 800 personer som vårdbiträden i hemtjänst. Tre av fyra vårdbiträden i hemtjänst har arbetat längre än fem år. Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka faktorer som kan vara bidragande till att vårdbiträderna arbetar i hemtjänsten. Vad de anser om och hur de eventuellt påverkas av medias bild. Fakta har också söks om varför det har skrivits om vårdbiträdesyrket och med vilket syfte. Studiens syfte var att undersöka följande frågeställningar: Vilka var de eventuella positiva egenskaperna i det vardagliga arbetet som vårdbiträde i hemtjänsten? Anser ni att den bild som framställs av media stämmer överens med din upplevelse av ditt arbete? Metoden jag valde var en fokusgruppintervju. Jag har valt att analysera intervjun utifrån delar av Pierre Bourdieu teorier. Den negativa bild som jag fann om vårdbiträdesyrket kan delvis förklaras genom att de som skriver om yrket har ett annat habitus, än de som arbetar som vårdbiträden. De tolkar vårdbiträdernas verklighet utifrån deras livsvärld och värderingar. Kommersialiseringen av TV-mediet har brett ut sig till journalistiken i allmänhet. I resultatet kom jag fram till att det fanns flera direkta och indirekta aspekter som var bidragande till att vårdbiträderna arbetar i hemtjänsten och att massmedias framställning av vårdbiträdesyrket påverkade dem. Det som delvis styr journalistiken är jakten på läsare, ambitionen om höga tittarsiffror och nyliberala ekonomiska krafter.</p>

No description available.

I Sverige arbetar idag 91 800 personer som vårdbiträden i hemtjänst. Tre av fyra vårdbiträden i hemtjänst har arbetat längre än fem år. Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka faktorer som kan vara bidragande till att vårdbiträderna arbetar i hemtjänsten. Vad de anser om och hur de eventuellt påverkas av medias bild. Fakta har också söks om varför det har skrivits om vårdbiträdesyrket och med vilket syfte. Studiens syfte var att undersöka följande frågeställningar: Vilka var de eventuella positiva egenskaperna i det vardagliga arbetet som vårdbiträde i hemtjänsten? Anser ni att den bild som framställs av media stämmer överens med din upplevelse av ditt arbete? Metoden jag valde var en fokusgruppintervju. Jag har valt att analysera intervjun utifrån delar av Pierre Bourdieu teorier. Den negativa bild som jag fann om vårdbiträdesyrket kan delvis förklaras genom att de som skriver om yrket har ett annat habitus, än de som arbetar som vårdbiträden. De tolkar vårdbiträdernas verklighet utifrån deras livsvärld och värderingar. Kommersialiseringen av TV-mediet har brett ut sig till journalistiken i allmänhet. I resultatet kom jag fram till att det fanns flera direkta och indirekta aspekter som var bidragande till att vårdbiträderna arbetar i hemtjänsten och att massmedias framställning av vårdbiträdesyrket påverkade dem. Det som delvis styr journalistiken är jakten på läsare, ambitionen om höga tittarsiffror och nyliberala ekonomiska krafter.

No description available.

<p>Från skillnad till 1950-talets hemsamariter som spenderade hela sin arbetstid hos de gamla är dagens vårdbiträdes arbete allt mer styrt av detaljerade arbetsscheman. I samband med 1990-talets höga krav på effektivisering inom omsorgen ersätts den manuella planeringen med IT - planering i allt fler hemtjänstverksamheter. Alla dessa förändringar har betydelse för vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse. Syfte med denna studie var att jämföra två olika hemtjänstgrupper där den ena hemtjänstgruppen planerade arbetet manuellt och den andra hemtjänstgruppen planerade arbetet med hjälp av ett datasystem. Undersökningen skulle visa hur olika former av arbetsplanering påverkade vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse: vårdbiträdenas ansvar för arbetet och deras självbestämmande/inflytande över det vardagliga arbetet. I studien tillämpades ”Human resource” perspektivet. I studien användes en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod. Enkätundersökning och intervjuer med vårdbiträden gjordes i två hemtjänstgrupper. Den ena hemtjänstgruppen använde traditionell arbetsplanering och den andra hemtjänstgruppen använde Laps Care. Resultaten visade att vårdbiträdena vid hemtjänstgruppen med den traditionella planeringen hade större möjlighet att påverka den dagliga arbetsfördelningen, kunde mer bestämma över sitt arbete och hade större ansvar för planeringen av arbetet än vårdbiträdena vid hemtjänstgruppen med Laps Care.</p>

Från skillnad till 1950-talets hemsamariter som spenderade hela sin arbetstid hos de gamla är dagens vårdbiträdes arbete allt mer styrt av detaljerade arbetsscheman. I samband med 1990-talets höga krav på effektivisering inom omsorgen ersätts den manuella planeringen med IT - planering i allt fler hemtjänstverksamheter. Alla dessa förändringar har betydelse för vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse. Syfte med denna studie var att jämföra två olika hemtjänstgrupper där den ena hemtjänstgruppen planerade arbetet manuellt och den andra hemtjänstgruppen planerade arbetet med hjälp av ett datasystem. Undersökningen skulle visa hur olika former av arbetsplanering påverkade vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse: vårdbiträdenas ansvar för arbetet och deras självbestämmande/inflytande över det vardagliga arbetet. I studien tillämpades ”Human resource” perspektivet. I studien användes en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod. Enkätundersökning och intervjuer med vårdbiträden gjordes i två hemtjänstgrupper. Den ena hemtjänstgruppen använde traditionell arbetsplanering och den andra hemtjänstgruppen använde Laps Care. Resultaten visade att vårdbiträdena vid hemtjänstgruppen med den traditionella planeringen hade större möjlighet att påverka den dagliga arbetsfördelningen, kunde mer bestämma över sitt arbete och hade större ansvar för planeringen av arbetet än vårdbiträdena vid hemtjänstgruppen med Laps Care.

Bakgrund: Undersköterskor och vårdbiträden anmälde flest arbetssjukdomar inom vården under 2021, varav främst kvinnor. De arbetar tillsammans med arbetsterapeuten inom vårdboende och hemsjukvård. Arbetsterapeutens jobb är att bland annat skriva ut förflyttningshjälpmedel till patienterna för att underlätta för vårdpersonal vid förflyttning av patient. Genom förflyttningshjälpmedel och korrekt manuell förflyttningsteknik skapas goda förutsättningar för vårdpersonal att minska ergonomisk belastning. Syfte: Att kartlägga undersköterskors och vårdbiträdens tillfredsställelse av yrkesutövandet utifrån de arbetsterapeutiska insatserna i förflyttningssituationer inom vårdboende och hemsjukvården. Metod: Författarna gjorde en enkätstudie för att samla in kvantitativ och kvalitativ data genom en webbenkät. Urvalsgruppen var undersköterskor/vårdbiträden (n=61) som jobbar inom vårdboenden eller hemsjukvården. Webbenkätens uppbyggnad bestod av sektioner som handlar om bakgrundsinformation, förflyttningshjälpmedel, manuell förflyttningsteknik, samarbete och tillfredsställelse. Varje sektion samlade in ordinaldata genom stängda frågor med förutbestämda alternativ och självskattning i form av skalor (1-4), dessutom inkluderades öppna frågor där deltagaren kunde tillskriva egna kommentarer. Resultat: Signifikant positivt samband fanns mellan arbetstillfredsställelse och tillfredsställelse av förflyttningshjälpmedel (r= 0,493), samt manuell förflyttningsteknik (r= 0,461). Skillnader fanns mellan vårdbiträde och undersköterskor, där vårdbiträden visade lägre grad av tillfredsställelse och statistiskt signifikanta skillnader konstaterades inom förflyttningshjälpmedel, samarbete och arbetstillfredsställelse. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan vårdboende och hemsjukvården. Slutsats: Undersköterskor och vårdbiträden är generellt tillfredsställda inom förflyttningssituationer. Det som arbetsterapeuter kan ta till sig från denna studie är att sträva efter goda förutsättningar i arbetsmiljö genom mer regelbundna utbildningar inom manuella förflyttningsteknik och att kompensera och underlätta genom lämpliga förflyttningshjälpmedel.

Undersökningens syfte är att undersöka de faktorer som leder tidigare yrkesverksammaundersköterskor och vårdbiträden att sluta arbeta inom vården. Genom detta syftar studien tillatt erbjuda viktiga insikter och rekommendationer i hur arbetsvillkoren kan förbättras ochdärmed öka attraktionskraften i yrket. Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktivansats där vi testar befintliga teorier och söker efter nya insikter. Urvalet inkluderar sexrespondenter, varav tre har genomgått undersköterskeutbildning, medan de återstående tresaknar formell utbildning men besitter minst två års arbetslivserfarenhet som vårdbiträde.Trots variationen i deras bakgrund in i yrket visar respondenterna gemensamma utmaningarsom påverkat deras väg ut ur yrket. En önskan att engagera sig inom vården och bidra till deäldres välbefinnande framkommer bland respondenterna. Dock står de inför en radutmaningar som leder till en situation där deras uthållighet och motivation gradvis minskar.Hög arbetsbelastning, påfrestande psykofysisk arbetsmiljö, stress och upplevd låg status ärnågra av de centrala faktorer som underminerar motivationen att fortsätta arbetet inomvården. Den redan stressiga situationen förvärras av den betydande personalomsättningen ochden påtagliga bristen på personal för dem som förblir kvar. Dessutom förvärras förhållandenaav bristen på återhämtningstid, vilket leder till sömnproblem, och av bristen på stöd frånchefer, vilket skapar förtroendeproblem. Förändringen som måste ske är akut för att orkaupprätthålla det rekryteringsbehov som den åldrande befolkningen frambringar.