Bakgrund: När någon i familjen drabbas av en demenssjukdom berörs inte bara personen själv utan även familj och vänner. Det är vanligt att personer som fått diagnosen bor hemma under de första åren. Detta är möjligt tack vare de informella vårdarna. Eftersom de är delaktiga i vården är det viktigt att veta hur de upplever sin roll som vårdare. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa upplevelsen av att vara informell vårdare till en närstående med demenssjukdom. Metod: Nio kvalitativa studier har ingått i litteraturstudien. Artiklarna har analyserats, likheter och skillnader har identifierats och ett nytt resultat har skapats. Resultat: Att vara informell vårdare har visat sig ha både fysisk och psykisk påverkan och upplevs som betungande. Resultatet presenteras i två teman: ”Förändrade relationer” och ”Fysiska och emotionella påfrestningar”. Dessa teman har fyra underteman vardera. Konklusion: Informella vårdare gör ett viktigt jobb framförallt för personen med demens men också för formell vård och samhället. Eftersom att de informella vårdarna upplevde vårdandet som betungande dras slutsatsen att de behöver få mer stöd. Nyckelord: Demens, Vårdgivare, Närstående, Upplevelse

<p>Kommunikation och ett förhållningssätt som är målinriktat och intellektuellt, är begrepp som är betydelsefulla för vårdgivaren i mötet med patient. Omvårdnad bör ske genom att skapa en relation mellan vårdgivare och patient, där sjuksköterskan bör vara professionell i sitt förhållningssätt. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och patienter med afasi. Resultatet visar att vårdgivarens emotionella resurser, icke-verbal kommunikation, vårdgivarens kunskap och miljön påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och patienter som har afasi. Att se patienten som en unik individ, ge uppmuntran, trygghet och stöd underlättar kommunikationen. Genom beröring, ansiktsuttryck och ögonkontakt kan vårdgivaren och patienten kommunicera på ett icke-verbalt sätt. Genom utbildning som ger kunskap hur vårdgivaren kommunicerar med patienter som har afasi kan kommunikationen underlättas. Stress, tid och även atmosfären och stämningen har en inverkan på kommunikationen mellan vårdgivare och patient med afasi. Resultatet har stor betydelse för att förhindra vårdlidande hos patienter med afasi, där kommunikationen är en svårighet. Det bidrar även till att vårdgivare kan känna mindre stress och mer säkerhet i kommunikationen med patienter som har afasi.</p>

Kommunikation och ett förhållningssätt som är målinriktat och intellektuellt, är begrepp som är betydelsefulla för vårdgivaren i mötet med patient. Omvårdnad bör ske genom att skapa en relation mellan vårdgivare och patient, där sjuksköterskan bör vara professionell i sitt förhållningssätt. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och patienter med afasi. Resultatet visar att vårdgivarens emotionella resurser, icke-verbal kommunikation, vårdgivarens kunskap och miljön påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och patienter som har afasi. Att se patienten som en unik individ, ge uppmuntran, trygghet och stöd underlättar kommunikationen. Genom beröring, ansiktsuttryck och ögonkontakt kan vårdgivaren och patienten kommunicera på ett icke-verbalt sätt. Genom utbildning som ger kunskap hur vårdgivaren kommunicerar med patienter som har afasi kan kommunikationen underlättas. Stress, tid och även atmosfären och stämningen har en inverkan på kommunikationen mellan vårdgivare och patient med afasi. Resultatet har stor betydelse för att förhindra vårdlidande hos patienter med afasi, där kommunikationen är en svårighet. Det bidrar även till att vårdgivare kan känna mindre stress och mer säkerhet i kommunikationen med patienter som har afasi.

Introduktion: Barn i ung ålder är beroende av att föräldrarna tar hand om barnets astma. Föräldrar ska skapa en omsorgsfull och trygg omgivning för deras barn. Ett barn med astma involverar oftast hela familjen vilket innebär en förändring. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter att leva med ett barn med astma. Metod: I denna litteraturstudie användes 25 artiklar som analyserades och samanställdes av båda författarna. Resultat: Resultatet visade att barnets astma skapade många olika känslor hos föräldrarna, framförallt oro. Föräldrarna hade brist på kunskap och samlade därför information från olika källor. De skapade olika strategier för att lära sig hantera barnets astma. Föräldrarna hade svårt att lämna över ansvaret av sitt barns astma till andra. Föräldrarna kände sig utelämnade av vårdpersonalen i behandlingen av barnet och kände besvikelse över vårdpersonalens bristande stöd till familjen. Diskussion: Sjuksköterskan bör i mötet med föräldrar uppmuntra och stödja föräldrarna så deras självförtroende i vården av deras barn stärks och påminna dem om de resurser de har. Det är viktigt att sjuksköterskan bjuder in föräldrarna i vården, då de har en viktig roll i behandlingen av barnet. Slutsats: Vi skulle vilja se större utbud och utveckling av bra utbildning till föräldrar och barn med astma, samt vilja se fler studier gjorda i Sverige.

Bakgrunden till föreliggande studie är att stroke är en av Sveriges stora folksjukdomar och afasi kan uppkomma som komplikation. Detta kan medföra problem vid kommunikationen och vårdrelationen kan bli lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdrelationen med strokedrabbad patient med afasi ur ett vårdarperspektiv. Studien grundade sig på sex vetenskapliga artiklar som granskades genom innehållsanalys inspirerad av Burnards (1991) analysmetod. Analysen resulterade i tre huvudgrupper med undergrupper vilka belyser olika aspekter för att skapa en god vårdrelation. I diskussionen knöts resultatet ihop med Paterson och Zderads (1988) omvårdnadsteori vilken betonar vikten av att få en bra relation i mötet.

Bakgrund: När en anhörig drabbas av cancer och vårdas vid livets slut väljer den anhörige ofta att vårdas hemma. Den närstående tar då på sig ansvaret som vårdare. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av att vårda sin anhörig med cancer i hemmet vid livets slut. Metod: Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarnas innehåll analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Utifrån artiklarna framkom fyra huvudkategorier och två underkategorier som beskriver olika upplevelser av hur det är för den närstående att vårda vid livets slut. Resultatet visade att den närstående väljer att prioritera den anhörige över sig själv vilket leder till ökad fysisk och psykisk påfrestning av den närståendes hälsa. Trots ökad påfrestning väljer den närstående ändå att ta på sig ansvaret som vårdare utifrån kärlek. Den närstående upplevde stöd från sjukvårdspersonal som betydelsefullt när de tog sig tid att lyssna och ge information. Slutsats: Närstående är i stort behov av stöd på grund av påfrestningar i samband med vårdandet. I nuläget upplever närstående brister hos sjukvårdspersonal gällande stöd. Genom att utveckla utbildningen inom palliativ vård och utöka forskning om hur närstående vill bli bemötta kan stödet förbättras.

Bakgrund: Alzheimers är en neurodegenerativ sjukdom som påverkar kommunikationen vilket i sin tur försvårar genomförandet av omvårdnad. Det kan därför vara problematiskt att upprätthålla vårdtagarens autonomi samt integritet och värdighet i omvårdnadssammanhang. Syfte: Syftet var att beskriva vårdgivares kommunikativa strategier vid omvårdnad hos vårdtagare med Alzheimers sjukdom. Design: En litteraturstudie har genomförts där sju kvalitativa samt två kvantitativa artiklar är granskade Resultat: En huvudkategori identifierades; Förhållningssät i vårdandet. Till denna identifierades fyra underkategorier som belyst vilka strategier som fungerat till vilken utsträckning. Resultatet visar på att kommunikationen kan fungera bra trots sjukdomen. Det mest effektiva sättet är att arbeta med flera strategier samtidigt, verbal och icke-verbal kommunikation går hand i hand. Slutsats: Kommunikationssvårigheter med vårdtagare som är insjukna i Alzheimers sjukdom går att finna lösning på. Om vårdgivaren använder sig av lyckade strategier finns det god möjlighet för tillfredställande kommunikation, trots svårigheter, samtidigt som vårdtagarens integritet och värdighet bibehålls. Vårt resultat kan agera plattform till vidare forskning i syfte att tydliggöra samt effektivisera strategierna och testa dessa på vårdavdelningar, där målet är att förbättra omvårdnad för vårdtagare med Alzheimers och bibehålla integritet och värdighet.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Erektil dysfunktion (ED) definieras som nedsatt erektionsförmåga. En källa till bekräftelse är att utrycka sig sexuellt och att kunna tillfredställa kvinnor sexuellt är förenat med stolthet för många män. Kvinnor söker hjälp för bristande lust medan männen söker för erektions- eller andra funktionsstörningar. Sjukdomar,<em> </em>läkemedel och psykiska orsaker kan ge upphov till ED, oftast samverkar flera faktorer. <strong>Syfte:</strong> Litteraturstudiens syfte var att belysa mäns kunskap om och upplevelse av att drabbas av ED. <strong>Metod:</strong> Artiklar söktes via PubMed och Cinahl, bearbetades utifrån syfte och frågeställningar, kvalitetsbedömdes och sammanställdes. Tretton artiklar analyserades efter inspiration av innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Män drabbade av ED upplevde att problemet inverkat på sexuallivet, självförtroendet och manligheten men inte i relationen till sin partner. Männen hade liten kunskap om riskfaktorer och efterfrågade mera information. Mer än hälften av männen med ED ansåg att gensvaret från vårdens var otillfredsställande<strong>. Diskussion: </strong>Mer resurser efterfrågas för att hjälpa män och par med ED, sannolikt skulle deras livskvalitet och livet i helhet förbättras, då detta är nära sammankopplat med tillfredställelsen i sexuallivet, parförhållandet och familjelivet. <strong>Slutsats:</strong> Begränsad specificerad hjälp finns för män och ämnet känns många gånger genant därför är det sjuksköterskans skyldighet att lyfta sexualitet i samtal och anamnesupptagning.</p>

Bakgrund: Då en anhörig insjuknar drabbas makan eller maken av sorg och en känsla av maktlöshet. Att kunna vårda och hjälpa sina nära och kära ger ofta känslan av välbefinnande men som anhörigvårdare är det lätt att ta på sig fler roller samtidigt. Problemformulering: Hur upplever anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom att det är att leva med och vårda en anhörig i hemmet? Syfte: Syftet är att beskriva anhörigas upplevelse av att leva med och vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Sökningarna resulterade i nio artiklar vilka granskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa artiklar. En analys av materialet genomfördes och resulterade i tre teman och elva kategorier.  Resultat: Anhöriga som vårdar en partner med Alzheimers sjukdom upplevde svårigheter i att behålla vardagen så normal som möjligt, de levde i en förändrad livssituation samt att de försökte finna mening i situationen. Slutsats: De centrala fynden i resultatet var förlust av relationen som kunde leda till ett lidande men att anhöriga ändå ville finna mening i situationen.

Bakgrund: Erektil dysfunktion (ED) definieras som nedsatt erektionsförmåga. En källa till bekräftelse är att utrycka sig sexuellt och att kunna tillfredställa kvinnor sexuellt är förenat med stolthet för många män. Kvinnor söker hjälp för bristande lust medan männen söker för erektions- eller andra funktionsstörningar. Sjukdomar, läkemedel och psykiska orsaker kan ge upphov till ED, oftast samverkar flera faktorer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa mäns kunskap om och upplevelse av att drabbas av ED. Metod: Artiklar söktes via PubMed och Cinahl, bearbetades utifrån syfte och frågeställningar, kvalitetsbedömdes och sammanställdes. Tretton artiklar analyserades efter inspiration av innehållsanalys. Resultat: Män drabbade av ED upplevde att problemet inverkat på sexuallivet, självförtroendet och manligheten men inte i relationen till sin partner. Männen hade liten kunskap om riskfaktorer och efterfrågade mera information. Mer än hälften av männen med ED ansåg att gensvaret från vårdens var otillfredsställande. Diskussion: Mer resurser efterfrågas för att hjälpa män och par med ED, sannolikt skulle deras livskvalitet och livet i helhet förbättras, då detta är nära sammankopplat med tillfredställelsen i sexuallivet, parförhållandet och familjelivet. Slutsats: Begränsad specificerad hjälp finns för män och ämnet känns många gånger genant därför är det sjuksköterskans skyldighet att lyfta sexualitet i samtal och anamnesupptagning.